Meningen med livet

[klorofyll]

kan det finnas kärlek utan vänskap?
För mig är vänskapen en del av kärlekens väsen. Tror det var Fromm som sa: kärlek utan vilja är sentimentalism och vilja utan kärlek är manipulation...
Kärleken är väldigt komplex och omfattande, mångsidig och djup när den är sann.

Kärleken kräver ingenting, inte ens vänskap, vänskap är en form av kärlek, men kärleken har ingen form, vänskap är att spela poker med öppna kort, man vinner inget på det.

..."man vinner inget på det"... vinner man något på kärlek?

Haha, nej man får betala för det! Så här kanske man kan säga: kärleken ger, vänskapen delar..?

[Esther]

Kärleken kräver ingenting, inte ens vänskap, vänskap är en form av kärlek, men kärleken har ingen form, vänskap är att spela poker med öppna kort, man vinner inget på det.

..."man vinner inget på det"... vinner man något på kärlek?

Haha, nej man får betala för det! Så här kanske man kan säga: kärleken ger, vänskapen delar..?

ok... betala för det... som han här då... ?
Han älskar sin nöt....

[klorofyll]

Jag tror att fördelen med kärlek är att man har någon att bo tillsammans med, nackdelen är att man inte förstår varandra.

[klorofyll]

..."man vinner inget på det"... vinner man något på kärlek?

Haha, nej man får betala för det! Så här kanske man kan säga: kärleken ger, vänskapen delar..?

ok... betala för det... som han här då... ?
Han älskar sin nöt....

Affektionsvärde..

[Esther]

Jag tror att fördelen med kärlek är att man har någon att bo tillsammans med, nackdelen är att man inte förstår varandra.

Varför kan man inte bo och älska med någon man förstår sig på?

[Esther]

Haha, nej man får betala för det! Så här kanske man kan säga: kärleken ger, vänskapen delar..?

ok... betala för det... som han här då... ?
Han älskar sin nöt....

Affektionsvärde..

Absolut inte... detta han känner för sin nöt går vida över allt vad affektionsvärde kan vara... eller stå för.

[klorofyll]

Jag tror att fördelen med kärlek är att man har någon att bo tillsammans med, nackdelen är att man inte förstår varandra.

Varför kan man inte bo och älska med någon man förstår sig på?

Uppriktigt sagt så vet jag inte, jag kanske ändrar ståndpunkt (om jag älskar någon..), NEJ men jag är ganska övertygad om detta. Jag lever för bevisa något, bevisa något som spelar roll. Själv gillar jag bara att låta folk va. Man måste ha gränser, ha lite integritet, vad tror du?

[Pilatus]

Visst, vi blir litet tokiga då vi är kära. Vänskap kan vara mycket djupgående, men uttrycks annorlunda.

ja, man brukar väl säga att förälskelse är en slags psykos... frågan är om att vara kär är nästa steg och då en slags fullblommad galenskap

Visst, man tappar litet av sitt förstånd, blir lätt ett offer för sina känslor. Man önskar att klockan skall stanna då man är tillsammans. I alla fall är det så jag minns ungdomsårens förälskelser.

Vänskap kan vara ett liv, förmågan att dela vardagens småttigheter. Göra saker, befinna sig under samma tak.

[Esther]

Jag tror att fördelen med kärlek är att man har någon att bo tillsammans med, nackdelen är att man inte förstår varandra.

Varför kan man inte bo och älska med någon man förstår sig på?

Uppriktigt sagt så vet jag inte, jag kanske ändrar ståndpunkt (om jag älskar någon..), NEJ men jag är ganska övertygad om detta. Jag lever för bevisa något, bevisa något som spelar roll. Själv gillar jag bara att låta folk va. Man måste ha gränser, ha lite integritet, vad tror du?

Tror inte jag förstår vad du skriver - men det sista du skriver förstår jag. Det går inte att vara med människor utan gränser eller integritet. Det är säkert.

[Esther]

Visst, vi blir litet tokiga då vi är kära. Vänskap kan vara mycket djupgående, men uttrycks annorlunda.

ja, man brukar väl säga att förälskelse är en slags psykos... frågan är om att vara kär är nästa steg och då en slags fullblommad galenskap

Visst, man tappar litet av sitt förstånd, blir lätt ett offer för sina känslor. Man önskar att klockan skall stanna då man är tillsammans. I alla fall är det så jag minns ungdomsårens förälskelser.

Vänskap kan vara ett liv, förmågan att dela vardagens småttigheter. Göra saker, befinna sig under samma tak.

Jag tror att kärlek är båda delarna - jag tror att verklig kärlek är att klockorna stannar och man är de absolut bästa vänner och delar allt som man gör med sin bästa vän - med samma respekt.

[klorofyll]

Jag tror att kärlek är båda delarna - jag tror att verklig kärlek är att klockorna stannar och man är de absolut bästa vänner och delar allt som man gör med sin bästa vän - med samma respekt.

Det är konstigt, men jag önskar att jag var som du, alltså måste jag ha fel, det kanske bara gäller mig...

[Esther]

Jag tror att kärlek är båda delarna - jag tror att verklig kärlek är att klockorna stannar och man är de absolut bästa vänner och delar allt som man gör med sin bästa vän - med samma respekt.

Det är konstigt, men jag önskar att jag var som du, alltså måste jag ha fel, det kanske bara gäller mig...

Som jag?
Hur menar du då?

[klorofyll]

Jag tror att kärlek är båda delarna - jag tror att verklig kärlek är att klockorna stannar och man är de absolut bästa vänner och delar allt som man gör med sin bästa vän - med samma respekt.

Det är konstigt, men jag önskar att jag var som du, alltså måste jag ha fel, det kanske bara gäller mig...

Som jag?
Hur menar du då?

Det känns som att du har en ljus framtid. Det känns som att jag bara har mörker framför mig, nej, jag får lägga ner det här negativa snacket... Jag har matat den här tigern (rädslan) sen den var liten och nu vill den käka upp mig.
Jag måste säga att du är väldigt snabbtänkt också!!

[Esther]

Det är konstigt, men jag önskar att jag var som du, alltså måste jag ha fel, det kanske bara gäller mig...

Som jag?
Hur menar du då?

Det känns som att du har en ljus framtid. Det känns som att jag bara har mörker framför mig, nej, jag får lägga ner det här negativa snacket... Jag har matat den här tigern (rädslan) sen den var liten och nu vill den käka upp mig.
Jag måste säga att du är väldigt snabbtänkt också!!

Angående rädslan kan jag bara säga att den är väl bra att ha (det är den som gjort att vi människor överlevt) som en slags funktion som beräknar risker. MEN när den är övergripande så är den förlamande och ofta dessutom sådan att man lider före, under tiden och --- kanske konstaterar att den var obefogad. Vilket då summerar att man gör en konstant förlust - av det positiva.
Dvs man är negativ och rädd innan något hänt, under tiden det händer - bara för att konstatera att man hade fel och slösade bort sin tid och energi på något som inte ännu hänt såsom man estimerade det.
Då är det bättre att vara positiv för om du vänder på det hela ser du att om du är positiv så får du två delar glädje - om sedan allt blir negativt har du i alla fall haft två tredjedelar av positiv glädje innan allt gick snett.

[klorofyll]

Jag läste förresten den där novellen Snöstormen... Den var bra! Hur tolkar du den berättelsen? Vad betyder den för dig?