Finns Gud?

[Pilatus]

Jaget = en persons identitet. Det bildas genom växelspelet mellan personer och den omgivning vi befinner oss i. Vårt jag kan försvagas om vi undviker relationer med omvärlden.

"Man kan inte dra någon skarp gränslinje mellan vårt eget och andras jag, då ju vårt eget jag endast existerar ... i den mån detta även är fallet med andras." G H Mead

[Antic]

Existensen (varandet) är precis som i fallet med det oberoende universum utanför upplevandet. Det finns där, men det finns inga egenskaper som ens går att sätta ord på förrän någon kan uppleva något och skapa dem.

Personen skapas av upplevandet.

För att ta ett inte helt relevant exempel.

Varken godhet eller ondska existerar, båda skapas av den som utför en god eller ond handling, tänker en god eller ond tanke. Det enda som existerar permanent är valet mellan dem. På samma sätt skapas personen av upplevandet medan själva existensen inte är beroende av upplevandet.

Kanske är det den "andra döden" som Bibeln pratar om. Vi kan dö i upplevelsen men själva existensen av oss finns kvar tills Gud dräper den delen, som det också står om. Citat Jesus, "Frukta inte människor, de kan inte döda er, frukta istället den som kan ta er själ". Det enda som skulle behövas i det fallet för att återuppväcka oss är att existensen får en nytt medvetande (upplevelse) av sig själv.

[Pilatus]

Existensen (varandet) är precis som i fallet med det oberoende universum utanför upplevandet.

Så då det gäller din egen existens, din egen fysiska kropp, så befinner den sig utanför upplevelsen? Du påminner inte så litet om greve Vlad Dracula som saknade spegelbild.

[Antic]

Fysisk kropp har inget med existens att göra. Fysik finns enbart då existens upplevs.

[Pilatus]

Fysisk kropp har inget med existens att göra. Fysik finns enbart då existens upplevs.

Du borde få din kropp undersökt, tänk om den inte existerar? Som stackars Dracula som saknade spegelbild. Hur kollar du rakningen, slipsknuten och missprydande finnar?

[Antic]

När jag funderar har faktiskt Bibeln varit till stor hjälp. Att jag kan förstå varför det står som det gör. Jag har nog aldrig riktigt greppat det där förut i likhet med många andra tills jag började tänka utanför ramarna och började förstå vad upplevelsen egentligen gör och att det existerar ett universum och en existens av det som är oss utanför upplevelsen.

Som jag sagt många gånger förut, utelämna en skapare och det finns ingenting som går ihop.

[Pilatus]

Som jag sagt många gånger förut, utelämna en skapare och det finns ingenting som går ihop.

Skaparen själv blir dock ett problem (för logiken) eftersom han får antas befinna sig utanför det verk han skapat. I sagan är däremot allt möjligt.

[Antic]

Allt utgår från Gud. Och Gud finns i allt skapat. Konstigt vore annars då verket alltid bär sin prägel av den som skapat det. Vi skall ju till och med vara avbilder av skaparen.

Det som du postar här passar däremot bra in på muslimernas Allah som är utanför allt i sin skapelse och inte det minsta lik något i den.

Och här haltar logiken ordentligt håller jag med om.

[Pilatus]

Allt utgår från Gud. [...] Och här haltar logiken ordentligt håller jag med om.

Om Gud skapade världen, så var han ju inte en del av den värld han skapade. Men du kanske menade att han skapade sig själv?

[Antic]

Kan kanske tilläggas, den här världen. Gud skapade långt före detta universumets uppkomst som var det senaste i raden av skapelser.

För att förstå måste man nog veta vad begreppet "Gud" innebär. Om det är som jag tror så har inte alltid Gud funnits. Låter det underligt? Helt enkelt därför att det måste finnas något att vara Gud för eller över.

Först fanns bara "fadern" som inte har någon början eller slut och den allra första skapelsen var Jesus. Först då kan titeln begreppet Gud ha kommit till eftersom fadern och sonen tillsammans blir Gud och innehar "Guds kraft" (helige ande). Som en del ser som "treenighet".

När man läser Bibeln så är nästan aldrig Gud själv på plats utan det är Guds Ande (guds kraft) som är närvarande och finns i allt skapat i hela universum.

Så det är nog inte personerna utan Guds kraft som finns i allt skapat skulle jag tänka mig.

[Pilatus]

Gud skapade långt före detta universumets uppkomst som var det senaste i raden av skapelser.

Även om det skulle vara alldeles sant det du skriver, så kan du inte veta (ha någon kunskap) någonting alls om detta. Eller var du ögonvittne till att det fanns någonting innan universum existerade?

Vi kan fantisera om hur världen kom till och att det fanns ett skapande väsen som pillade samman det väldiga universum. Men det finns inte någon som har någon verklig kunskap om hur det gått till. Vad som existerar är modeller av hur det sannolikt gått till då universum utvecklats, hur partiklar bildades och materien formades. Men om det finns någon andlig nivå, en substans av annat slag, vet vi inte mycket om.

Religion är något annat, skapelseberättelser, tron på berättelser om män som kunde åstadkomma mirakel, olika gudar mm.

[Antic]

Modeller som inte tar den minsta hänsyn till att universum behöver upplevas för att få sina egenskaper.

Människan var den senaste och den enda av alla skapelserna som var fysisk. Människan var också den enda som var skapad som Guds avbild. Men människan skulle inte förbli fysisk utan senare övergå i andlig form. Då skall även det fysiska universum förgås. Och inte nog med det, en helt ny start med alla minnen av det gamla raderade.

[Pilatus]

Människan var den senaste och den enda av alla skapelserna som var fysisk.

Du tycks tro att du kan veta något om detta? Varje religion innehåller sin egen berättelse om människans tillblivelse. Ask och Embla är i sammanhanget lika giltiga som Adam och Eva. Men numera förstår alla, med ytterst få undantag, att dessa gamla sagor inte utger sig för att vara en berättelse om vad som verkligen hände. Vår ärkebiskop är en förnuftig människa som säger att Bibeln måste läsas som en berättelse. Ingen var ju där och bandade eller skrev ner händelseförloppet.

[klorofyll]

När jag skriver en påhittad berättelse så underlättar det om jag redan när jag startar har en ungefärlig bild av hur berättelsen skall sluta, då kan jag arbeta mer målmedvetet och slipper onödiga tankeutflykter och spretiga historier som inte leder någon vart. Kanske är det på samma sätt med människors liv, d.v.s. att vad vi tror om slutet har betydelse för hela våra liv. Om vi tror på evigt liv kanske vi känner oss mer avslappnade, inte under samma ok av tidens press. Man kan tro vad som helst, det viktiga är väl att det är konstruktivt och att man mår bra.

[Antic]

Du tycks tro att du kan veta något om detta? Varje religion innehåller sin egen berättelse om människans tillblivelse. Ask och Embla är i sammanhanget lika giltiga som Adam och Eva. Men numera förstår alla, med ytterst få undantag, att dessa gamla sagor inte utger sig för att vara en berättelse om vad som verkligen hände. Vår ärkebiskop är en förnuftig människa som säger att Bibeln måste läsas som en berättelse. Ingen var ju där och bandade eller skrev ner händelseförloppet.

Därför att det står i Bibeln. Varken änglar eller keruber är fysiska utan av andlig härkomst.

Det finns bara en enda berättelse och religion som kan vara sann. Den som stämmer logiskt. Vi kan hitta på vår egen religion om du vill, men räkna inte med att något i den kommer att stämma överens med vad vi ser, och än mindre med logik.

Det handlar alltså inte om att hitta på, utan att det man läser måste stämma.