Finns Gud?

[Sceptisk]

Det är inte så lätt att veta vad andra tror.

Man kan väl alltid fråga dem? Med tanke på att majoriteten av människorna i världen idag och genom historien bekänner sig till någon slags andlig världsbild så är det väl inte ett helt orimligt antagande att människor verkar tycka att det är rimligare? (Obs jag menar inte att de därför har rätt, vad majoriteten tror är irrelevant i sökandet efter sanningen).

Det är lätt att tro att det finns regler för hur allting fungerar och att det också måste finnas en orsak till allt. Tänk om det inte gör det.

Eftersom du tycks vara så övertygad om att "något kan härstamma från ingenting" så vågar jag inte argumentera emot dig, men jag kan ändå peka på att det finns saker som inte behöver någon orsak för att "existera" eller vara sanna. De är fundamentala. Ekvivalenta. Elementära. Essentiella. Sanna i sig själva och oberoende av tid. De förändras aldrig. Exempelvis geometriska, logiska och matematiska sanningar. De existerar kanske inte som fysiskt kännbara föremål, åtminstone inte föremål vi kan känna med handen och foten. Däremot kan vi "känna" deras existens och sanning med våra medvetanden. 1+1=2 är en sanning som inte behöver någon orsak för att vara sann, då den är ekvivalent. Att summan av graderna i en triangel alltid är desamma är essentiellt för en triangel och behöver inte ha någon annan orsak. Lagen om identitet är fundamental för all slags forskning och vetenskap. För att kunna bevisa ett orsakssamband då måste vi kunna identifera. Det är här jag tror att vetenskap och filosofin talar förbi varandra, för när vetenskapen säger "ingenting" då menar de saker som inte går att kvantifiera, men när filosofin säger "ingenting" då är det något som inte kan vara orsak till något. Med andra ord så tycker vetenskapsmannen att filosofen har fel för det kan visst uppstå partiklar från ingenstans ("ingenting") medan filosofen tycker att vetenskapsmannen har fel eftersom "ingenting" för honom betyder något som inte kan ge upphov till någonting. Alltså ett semantiskt bryderi. Men vi måste ändå till slut acceptera att våra definitioner och meningar är avgörande för att kunna kommunicera information till varandra.

En undran kanske, om Gud finns ... vad är då meningen med mitt liv, varför finns vi, finns det något mer än detta livet?

Det går att leva ett meningslöst liv oavsett om Gud finns eller inte. Jag skulle snarare vilja påstå att många människor föredrar att leva meningslösa liv för tanken på att de skulle kunna ha ett meningsfullt liv är för smärtsam och upplevs som förtryckande och så hopplöst långt borta. Men om det går att uppleva meningslöshet, då borde det också gå att fråga vad ett meningsfullt liv är?

In order then that they may be mortal, and that this universe may be truly universal, do ye, according to your natures, betake yourselves to the formation of animals, imitating the power which was shown by me in creating you. The part of them worthy of the name immortal, which is called divine and is the guiding principle of those who are willing to follow justice and you-of that divine part I will myself sow the seed, and having made a beginning, I will hand the work over to you. And do ye then interweave the mortal with the immortal, and make and beget living creatures, and give them food, and make them to grow, and receive them again in death.

Kanske finns det i denna strof en öppning för den som vill veta vad meningen med livet är. Att den som är villig att följa rättvisa och som visar sig värdig kan få odödlighet som gåva av Gud och sedan vid denna kroppens död bli väl mottagen av gudarna.

[xion]

Däremot kan vi "känna" deras existens och sanning med våra medvetanden. 1+1=2 är en sanning som inte behöver någon orsak för att vara sann, då den är ekvivalent.

Ja, som du själv skriver så existerar dessa sanningar endast i vårt medvetande. Utan ett medvetande finns heller ingen matematik.

[Illusionen]

Rörelse förutsätter tid, så vad var det som fick universums klocka att börja ticka menar du?

Tid är inte något som finns i sig, tid kommer av rörelse. Då något rör sig kan vi mäta tid. Cesiumklockan, t ex är baserad på resonans hos cesiumatomen. Som jag ser det är tid en aspekt av rörelse, det i en rörelse vi kan mäta.

En följdfråga som kräver svar är, rörelse relativt vad/var ?

Rörelse förutsätter existensen av något materiellt. Varje godtycklig fysikalisk entitet som existerar definierar det rum som omger den.

Anser du att det meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang? (Exemplet förutsätter att det inte finns ett pre-Big Bang.)

Innan jag svarar vill jag försäkra mig om att jag förstå det du skriver.

TID finns inte, men kommer av RÖRELSE, som förutsätter MATERIA, är det rätt tolkat ?
Du skriver vidare citat,
”Standardmodellen förutsätter att TID förflyter innan materien börja få någon struktur, ……”.
Om du med det menar att MATERIA inte existerar, så förefaller förutsättningar för TID saknas, är det rätt uppfattat ?
Kan du mer exakt definiera vad du menar med ej strukturerad MATERIA ?

Som du vid det här laget känner till, hävdar jag att RUM-TID är en konsekvens av en ömsesidig normerad växelverkan,
ett underordnat fenomen i universum. Det är enbart inom denna vxv som MATERIA "existerar", enligt min åsikt.
Big Bang är m a o en illusion, "skapad" av, och hemmahörande inom, rumtiden.

Något förenklat är respektive växelverkan-beroende RUM-TID överlagrad en dold ”riktning/fas”.
Denna ”riktning/fas” refererar (via polarisationen av G) till resp RUM-TID:s "POSITION" i ett ”överordnat” universum.
Summan av TID, i detta ”överordnade” universum, är balanserad, det är här kopplingen till trådens rubrik kommer in i bilden.
Svaret på frågan, Finns Gud ? är mot denna bakgrund NEJ om vi enbart syftar på RUM-TID, men JA om vi vidgar perspektivet.
RUM-TID:en har m a o en dold riktningsstruktur, som är beroende av resp RUM-TID:s position i ett överordnat universum.

Det är alltså inte helt fel att hävda att universum går i otakt .

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=kI9Y9VQ_Cwc

[Pilatus]

TID finns inte,

Jag skrev att tid inte är något som finns i sig. Kanske använder jag fel preposition. Vad som avses är att tid finns i ett system som innehåller materia, men eljest icke. Det går inte att bevisa empiriskt, men jag skulle bli förvånad om någon kan redovisa skäl för att tid är något annat än det vi mäter med klockor, en aspekt av rörelse.

Du skriver vidare citat,
”Standardmodellen förutsätter att TID förflyter innan materien börja få någon struktur, ……”.
Om du med det menar att MATERIA inte existerar, så förefaller förutsättningar för TID saknas, är det rätt uppfattat ?

Ja, just så.

Kan du mer exakt definiera vad du menar med ej strukturerad MATERIA ?

Materia finns inte i det ögonblick Big Bang brakar loss. Man talar om den strålningsdominerade tidiga epoken som föregår den materiedominerade. Materia bildas av het plasma. Efter hand bildas fler grundämnen än väte.

Svaret på frågan, Finns Gud ? är mot denna bakgrund NEJ om vi enbart syftar på RUM-TID, men JA om vi vidgar perspektivet.

Jag förknippar Gud som identisk med Bibelns Adonaj (Herren = Jahve). Andra definitioner finns förstås. Kanske har du en egen definition som passar in i din modell?

Anser du att det meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang? (Exemplet förutsätter att det inte finns ett pre-Big Bang.)

[Sceptisk]

Ja, som du själv skriver så existerar dessa sanningar endast i vårt medvetande. Utan ett medvetande finns heller ingen matematik

Det är inte alls vad jag skriver. Det är ett obestridligt faktum att matematik existerar överallt i naturen.

[Pilatus]

Ja, som du själv skriver så existerar dessa sanningar endast i vårt medvetande. Utan ett medvetande finns heller ingen matematik

Det är inte alls vad jag skriver. Det är ett obestridligt faktum att matematik existerar överallt i naturen.

Naturen kan beskrivas väldigt bra med hjälp av matematik, ett språk med vilket vi kan förstå naturen.

[Pilatus]

Att summan av graderna i en triangel alltid är desamma är essentiellt för en triangel och behöver inte ha någon annan orsak.

Om vi diskuterar verkliga förhållanden så har det naturligtvis en orsak om vinkelsumman är 180°. I euklidisk geometri är det sant att vinkelsumman i en triangel är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.

En undran kanske, om Gud finns ... vad är då meningen med mitt liv, varför finns vi, finns det något mer än detta livet?

Det går att leva ett meningslöst liv oavsett om Gud finns eller inte. Jag skulle snarare vilja påstå att många människor föredrar att leva meningslösa liv för tanken på att de skulle kunna ha ett meningsfullt liv är för smärtsam och upplevs som förtryckande och så hopplöst långt borta. Men om det går att uppleva meningslöshet, då borde det också gå att fråga vad ett meningsfullt liv är?

Jag tror du har fel här, det finns ingen människa jag talat med som yttrat sig om livet som meningslöst. Vi ger livet vår egen mening.

[xion]

Det är ett obestridligt faktum att matematik existerar överallt i naturen.

Detta vill jag "bestrida" i alla fall.
All hänger på vad vi menar med existens.
Existens har två plan. Ett inom oss själva och ett utom.
Frågan om Guds existens blir meningsfull endast om vi gör klart för oss vad vi menar med "Gud" och vad vi menar med "finns".

[Illusionen]

TID finns inte,

Jag skrev att tid inte är något som finns i sig. Kanske använder jag fel preposition. Vad som avses är att tid finns i ett system som innehåller materia, men eljest icke. Det går inte att bevisa empiriskt, men jag skulle bli förvånad om någon kan redovisa skäl för att tid är något annat än det vi mäter med klockor, en aspekt av rörelse.

Du skriver vidare citat,
”Standardmodellen förutsätter att TID förflyter innan materien börja få någon struktur, ……”.
Om du med det menar att MATERIA inte existerar, så förefaller förutsättningar för TID saknas, är det rätt uppfattat ?

Ja, just så.

Kan du mer exakt definiera vad du menar med ej strukturerad MATERIA ?

Materia finns inte i det ögonblick Big Bang brakar loss. Man talar om den strålningsdominerade tidiga epoken som föregår den materiedominerade. Materia bildas av het plasma. Efter hand bildas fler grundämnen än väte.

Svaret på frågan, Finns Gud ? är mot denna bakgrund NEJ om vi enbart syftar på RUM-TID, men JA om vi vidgar perspektivet.

Jag förknippar Gud som identisk med Bibelns Adonaj (Herren = Jahve). Andra definitioner finns förstås. Kanske har du en egen definition som passar in i din modell?

Anser du att det meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang? (Exemplet förutsätter att det inte finns ett pre-Big Bang.)

Rumtid (= vår verklighet) är en effekt av den ömsesidiga normerade växelverkan, vxv, jag beskriver i mitt koncept.
Det är enbart inom ramen för denna vxv som materia och tid existerar, enligt min uppfattning.
Att fenomenet TID är avhängigt MATERIA, och vice versa, förefaller vi vara överens om.
Nu ställer du frågan citat, ”Anser du att det är meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar,
det tillstånd som "föregick" Big Bang?” Notera här att Big Bang är en atomär illusion inom rumtidens ram, enligt konceptet.
Här blir jag lite villrådig betr hur du tänker, för om TID ej existerar, kan då något ”föregå” (illusionen) Big Bang ?
När du skriver citat, ”Man talar om den strålningsdominerade tidiga epoken som föregår den materiedominerade.
Materia bildas av het plasma.
Går det att använda detta språkbruk, förankrat i rum-tid, om tid och materia ej existerar ?
Missförstår jag kanske något, eller förkastar du omedvetet Big Bang ?

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=-rtnhtG ... tml5=False

[Pilatus]

Nu ställer du frågan citat, ”Anser du att det är meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang?” Notera här att Big Bang är en atomär illusion inom rumtidens ram, enligt konceptet. Här blir jag lite villrådig betr hur du tänker, för om TID ej existerar, kan då något ”föregå” (illusionen) Big Bang?

Nej det motsvarade inte vad jag tänker, om det finns något som kan kallas före Big Bang är perspektivet ett annat, en helt annorlunda kosmologisk modell.

När du skriver citat, ”Man talar om den strålningsdominerade tidiga epoken som föregår den materiedominerade."

Universum antas först ha varit en grumlig soppa av subatomära partiklar, väte och helium bildas efter hand, efter 300 tusen år började de stora strukturerna, galaxer, att skapas.

Rum och tid finns i och med Big Bang. Materia kan ha olika aggregationstillstånd, därav mitt språkbruk.

[Illusionen]

Nu ställer du frågan citat, ”Anser du att det är meningsfullt att tala om tid och rum om ingenting existerar, det tillstånd som "föregick" Big Bang?” Notera här att Big Bang är en atomär illusion inom rumtidens ram, enligt konceptet. Här blir jag lite villrådig betr hur du tänker, för om TID ej existerar, kan då något ”föregå” (illusionen) Big Bang?

Nej det motsvarade inte vad jag tänker, om det finns något som kan kallas före Big Bang är perspektivet ett annat, en helt annorlunda kosmologisk modell.

När du skriver citat, ”Man talar om den strålningsdominerade tidiga epoken som föregår den materiedominerade."

Universum antas först ha varit en grumlig soppa av subatomära partiklar, väte och helium bildas efter hand, efter 300 tusen år började de stora strukturerna, galaxer, att skapas.
Rum och tid finns i och med Big Bang. Materia kan ha olika aggregationstillstånd, därav mitt språkbruk.

Du skriver citat, ” om det finns något som kan kallas före Big Bang är perspektivet ett annat,
en helt annorlunda kosmologisk modell.”. Tyvärr blir jag inte klokare av den formuleringen.
Antingen finns det ett FÖRE Big Bang, eller inte.
Du verkar hävda att det finns en ”soppa” före, men soppan kokar tydligen inte utefter tidsaxeln.
Ett problem du här ställs inför är hur de subatomära partiklarna utanför rumtiden skall definieras.
”OM det finns”, kan uppfattas som att du håller dörren öppen för olika alternativa förklaringar.
Den ”annorlunda kosmologisk modellen” skulle t ex kunna tolkas som det ”aviga” perspektiv jag
omnämnt tidigare. I så fall är Big Bang fortfarande en illusion, och inget annat.
För mig förefaller det märkligt hur man på fullt allvar reservationslöst kan tro på Big Bang, utan att
samtidigt ställa sig frågan vad som utgör och kännetecknar perspektivets strukturella REFERENS.
Är referensen t ex statisk eller dynamisk till sin karaktär, och går den att beskriva ur ett rent
atomärt perspektiv ? Enkelt uttryckt är det som saknas hur medvetandets struktur och referens,
kommer in i bilden, när universum beskrivs. Flera har under årens lopp, inom ramen för vår verklighets rumtid,
försökt, men hitintills har ingen på ett trovärdigt sätt redovisat medvetandets kompletta natur och struktur.
Om nu referensen är okänd, och anses oväsentlig, blir frågan varför referensen utelämnas extra intressant.
Har du kanske svaret ?

En enkel metafor. Tänk er medvetandet och universum som en generatorkrets.
När generatorn ska specificeras räcker det inte med att säga att generatorn har en viss spänning/emk,
även kretsens inre motstånd/impedans (~ medvetandets referens) måste anges, för att det ska vara
möjligt att beskriva/beräkna den spänning (~ verkligheten) som generatorn ger över belastningen/lasten.
Vi känner ej medvetandets referens (~ inre motståndet), och kan således ej beräkna rätt relation mellan
universum (emk:n), och den verklighet (~ spänning över lasten) vi förnimmer.

Min tro på Gud ligger alltså orubbligt fast, samtidigt som jag är lika övertygad om att Big Bang är ett
av många exempel på människans oförmåga att inse sin egen begränsning.

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=P5ItNxpwChE

[Pilatus]

Du skriver citat, ” om det finns något som kan kallas före Big Bang är perspektivet ett annat,
en helt annorlunda kosmologisk modell.”. Tyvärr blir jag inte klokare av den formuleringen.
Antingen finns det ett FÖRE Big Bang, eller inte.

Enligt den kosmologiska standardmodellen finns vare sig tid eller rum före Big Bang. Det hindrar ju inte att det finns kosmologer som räknar på "om det finns något före". Det är antaganden, Illusionen. Standardmodellen har stöd i empirin på många sätt, ingen av de etablerade kosmologerna säger att modellen är fel, eller att man har iakttagelser som motsäger teorin. Det är en solid teori. Förmodligen kommer forskningen om svart energi och materia så småningom att klarna. Då kanske teoribildningen tar ytterligare ett steg framåt.

Du verkar hävda att det finns en ”soppa” före, men soppan kokar tydligen inte utefter tidsaxeln.

Jodå, modellen visar klart att universum under de första 300 tusen åren saknade transparens. Det finns alltså en naturlig gräns för hur långt tillbaks vi kan se något.

Ett problem du här ställs inför är hur de subatomära partiklarna utanför rumtiden skall definieras.

Några sådana partiklar har jag inte talat om. Allt som finns, allt, tillkom i samband med och efter Big Bang.

För mig förefaller det märkligt hur man på fullt allvar reservationslöst kan tro på Big Bang, utan att
samtidigt ställa sig frågan vad som utgör och kännetecknar perspektivets strukturella REFERENS.
Är referensen t ex statisk eller dynamisk till sin karaktär, och går den att beskriva ur ett rent
atomärt perspektiv ? Enkelt uttryckt är det som saknas hur medvetandets struktur och referens,
kommer in i bilden, när universum beskrivs. Flera har under årens lopp, inom ramen för vår verklighets rumtid,
försökt, men hitintills har ingen på ett trovärdigt sätt redovisat medvetandets kompletta natur och struktur.
Om nu referensen är okänd, och anses oväsentlig, blir frågan varför referensen utelämnas extra intressant.
Har du kanske svaret ?

En enkel metafor. Tänk er medvetandet och universum som en generatorkrets.
När generatorn ska specificeras räcker det inte med att säga att generatorn har en viss spänning/emk,
även kretsens inre motstånd/impedans (~ medvetandets referens) måste anges, för att det ska vara
möjligt att beskriva/beräkna den spänning (~ verkligheten) som generatorn ger över belastningen/lasten.
Vi känner ej medvetandets referens (~ inre motståndet), och kan således ej beräkna rätt relation mellan
universum (emk:n), och den verklighet (~ spänning över lasten) vi förnimmer.

Min tro på Gud ligger alltså orubbligt fast, samtidigt som jag är lika övertygad om att Big Bang är ett
av många exempel på människans oförmåga att inse sin egen begränsning.

Anledningen till att man håller fast vid Big Bang är att ingen har lyckats falsifiera teorin. De experiment som gjorts stöder teorin. Samtidigt är man medveten om att det saknas en teori om allt, vi har en mycket vag uppfattning om vad som existerar förutom den materia vi kunnat läsa om i skolan. Det är min tro att nästa stora teori kommer att utgå från kvantmekaniken. Frågan om det finns något bortom universum kanske aldrig kan besvaras, vi är en del av vårt solsystem, av vår galax, resenärer i universums väldiga rymd.

[Sceptisk]

Om vi diskuterar verkliga förhållanden så har det naturligtvis en orsak om vinkelsumman är 180°. I euklidisk geometri är det sant att vinkelsumman i en triangel är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.

Så du menar att det finns en förutsättning för om vinkelsumman för en triangel är 180 grader eller inte och att den förutsättningen då är beroende på om vi räknar med euklidisk eller icke-euklidisk geometri? Men vad betyder detta? Betyder det inte bara att man använder sig av två olika matematiska kalkyler? Skulle de grundläggande matematiska reglerna förändras för att man använder icke-euklidisk geometri? Poängen är inte vad man försöker beräkna utan att när det gäller matematiska principer så tycks svaret vara bortom tidsaspekten. Även om vi skulle tala om integraler som beräknar förändring så är kalkylen som sådan inte beroende av förändring - trots att den innehåller variabler. Till och med irrationella tal som PI har ett givet värde som aldrig förändras. Vi kan alltså inte förstå allting utifrån en princip om kausalitet. Det tycks mig logiskt att matematik kan beskriva naturfenomenen så väl just eftersom matematik kan fungera som en oberoende referens, eller med metafysisk terminologi - transcendera tidsaspekten.

Jag tror du har fel här, det finns ingen människa jag talat med som yttrat sig om livet som meningslöst. Vi ger livet vår egen mening.

Återigen så missförstår du mig. Poängen är som jag sa att när det gäller frågan om mening så spelar det ingen roll ifall Gud existerar eller inte, då man kan uppleva hopplöshet och meningslöshet även om Gud skulle existera. Om varken du eller någon du känner har upplevt meningslöshet så kan jag bara säga att du och dina vänner måste vara rätt så unika. Det hör till kännande varelser att uppleva såväl mening som meningslöshet, hopp såväl som uppgivenhet. Vill du inte kännas vid detta?

[Pilatus]

Om vi diskuterar verkliga förhållanden så har det naturligtvis en orsak om vinkelsumman är 180°. I euklidisk geometri är det sant att vinkelsumman i en triangel är 180 grader, vilket inte är fallet i icke-euklidisk geometri.

Så du menar att det finns en förutsättning för om vinkelsumman för en triangel är 180 grader eller inte och att den förutsättningen då är beroende på om vi räknar med euklidisk eller icke-euklidisk geometri? Men vad betyder detta? Betyder det inte bara att man använder sig av två olika matematiska kalkyler?

Nej, en triangel på en sfärisk yta har en vinkelsumma som tydligt överstiger 180°.

Jag tror du har fel här, det finns ingen människa jag talat med som yttrat sig om livet som meningslöst. Vi ger livet vår egen mening.

Återigen så missförstår du mig. Poängen är som jag sa att när det gäller frågan om mening så spelar det ingen roll ifall Gud existerar eller inte, då man kan uppleva hopplöshet och meningslöshet även om Gud skulle existera. Om varken du eller någon du känner har upplevt meningslöshet så kan jag bara säga att du och dina vänner måste vara rätt så unika. Det hör till kännande varelser att uppleva såväl mening som meningslöshet, hopp såväl som uppgivenhet. Vill du inte kännas vid detta?

Jag menar att vad vi känner i stunden inte kan generaliseras att gälla för möjligheten att finna en mening. Det finns i allt levande en drift att anpassa sig till rådande förhållanden, att finna mening även då livet ter sig kärvt. Aleksandr Solzjenitsyn skrev om Gulag och det är svårt att tänka sig mer bistra förhållanden. Inte ens dessa livsvillkor kunde utradera människans strävan efter frihet och längtan. Flyktförsök förekom och det hände att någon ibland lyckades.
Om det vore omöjligt att finna någon mening med att leva, skulle Stephen Hawking, som lider av ALS gett upp för åtskilliga år sedan.
Föreställningen om Gud, tror jag, har mycket litet med livets ibland omöjliga villkor att göra. Dopet och tron på att Jesus är Messias handlar om att livet inte skall vara slut då det är slut.

[Illusionen]

Som en parentes till det ni här skriver, förefaller icke-euklidisk geometri vara den geometri,
som har potential att beskriva effekten av de skalära differenser, som jag beskriver i mitt koncept.
Den inledande Euler-tabellen i konceptet, som innefattar begreppet rumtid, förutsätter en geometri
som avviker från euklidisk geometri. Den icke-euklidiska geometrin, med sin "sfäriska" bakgrund,
verkar här skräddarsydd för att beskriva effekterna av den normerade växelverkan.
I grunden kan detta i så fall betraktas som ett "hållfasthetsproblem" i grundtillståndet, G.

/ Illusionen