Finns Gud?

[Pilatus]

När jag hävdar att det saknas en trovärdig beskrivning och definition av vad TID representerar får jag ofta svaret att ”tid är det man mäter med klockor”.

Ja, så är det. Även mycket begåvade personer har nöjt sig med denna enkla sats. Ett objekts lägesförändring kan mätas i rummet och tiden.

Mäts tid med hjälp av cesiumatomens resonans, så är det inget annat än en typ av klocka som används.

Visst är det så. Det är enklast att mäta cykliska förlopp, vi kan då mäta antalet händelser längs den fjärde axeln i rumtiden och definiera vad en sekund är. Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9.192.631.770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen isotopen cesium-133.

När man tar till begreppet RÖRELSE, för att definiera tid, krävs det att man på basal nivå även
definierar VAD det är som rör sig, och vad VÄG representerar, och där brister det ofta totalt.

Du får klaga på Albert Einsteins speciella relativitetsteori som beskriver rummets och tidens egenskaper. Jag tror inte vi kan utreda det bättre här på forumet.

Påståenden som t ex,
• Tid är det man mäter med klockor.
• Tid är en aspekt av rörelse.
utgör således primitiva, i stort intetsägande, beskrivningar av fenomenet TID.
Dessa "definitioner" säger inget om vad fenomenet tid egentligen representerar basalt.
Det här är något jag påtalat i ett flertal inlägg, likväl återkommer samma bristfälliga argument.

Surt ... men det du säger är knappast någon vederläggning.

[xion]

Ja, tiden kan sägas vara ett objekt. Utan ett subjekt finns heller inget objekt.

Om subjektet är ett villkor för existensen av de objekt du upplever så bygger ditt synsätt på en övergiven ontologi. Jag tror inte det finns några filosofer som på allvar hävdar att världen existerar genom upplevelsen. Jag tror du gör det krångligare än det är.

Vid världens tillblivelse fanns inga subjekt som kunde iaktta något objekt. Under större delen av jordens utveckling har det inte funnits några levande varelser som förmått uppleva världen mer än i mycket begränsad mening. Eller hur menar du?


atomur

Språket är nyckeln till förståelse. Språket är det medium i vilket tanken färdas, både i oss själva och mellan människor. Förstår man inte hur subjekt och objekt förhåller sig till varandra, och hur detta kan överföras till vår upplevda verklighet så är man inte riktigt med på noterna.....

[Pilatus]

Språket är nyckeln till förståelse. Språket är det medium i vilket tanken färdas, både i oss själva och mellan människor. Förstår man inte hur subjekt och objekt förhåller sig till varandra, och hur detta kan överföras till vår upplevda verklighet så är man inte riktigt med på noterna.....

Vilken anknytning har denna postning till vad som diskuteras? Förklara gärna.

[xion]

Språket är nyckeln till förståelse. Språket är det medium i vilket tanken färdas, både i oss själva och mellan människor. Förstår man inte hur subjekt och objekt förhåller sig till varandra, och hur detta kan överföras till vår upplevda verklighet så är man inte riktigt med på noterna.....

Vilken anknytning har denna postning till vad som diskuteras? Förklara gärna.

Jag tror jag har dragit det här en gång förut. En mycket enkel sats består av subjekt, predikat och objekt. Ex: Antik upplever Gud. För att meningen ska bli fullständig så krävs ett subjekt (Antik) och ett objekt (Gud), dessutom att Antik på ett eller annat sätt förhåller sig till (upplever) Gud. Om vi inte "upplever" Gud så betyder det att vi saknar kunskap om att något sådant existerar, (vare sig som myt eller verklighet). Det finns massor med saker som vi inte känner till och som därmed inte existerar, (för oss), men som kan ha ett slags potentiell existens.
Det här synsättet överensstämmer med det som Antik brukar försöka förklara, men som ingen tycks förstå.

*Ordet "upplever" används här i en allomfattande betydelse.

[Pilatus]

En mycket enkel sats består av subjekt, predikat och objekt. Ex: Antik upplever Gud. För att meningen ska bli fullständig så krävs ett subjekt (Antik) och ett objekt (Gud), dessutom att Antik på ett eller annat sätt förhåller sig till (upplever) Gud. Om vi inte "upplever" Gud så betyder det att vi saknar kunskap om att något sådant existerar, (vare sig som myt eller verklighet). Det finns massor med saker som vi inte känner till och som därmed inte existerar, (för oss), men som kan ha ett slags potentiell existens.
Det här synsättet överensstämmer med det som Antik brukar försöka förklara, men som ingen tycks förstå.

*Ordet "upplever" används här i en allomfattande betydelse.

Om Antic verkligen förstått att världen kan existera utan medverkan av ett medvetande, kunde han sagt det.

Vad upplevelsen av Gud innebär är mycket dunkelt. Det förefaller inte åtkomligt för vetande. Det är något ickespråkligt.

Men vi kan göra trosföreställningen språkligt begriplig: X är övertygad om att trosbekännelsens propositioner är sanna. Vilket bl a innebär att Jesus var avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria.

Vi förstår vad som menas. Men det blir just bara nonsens om trosbekännelsens premisser är omöjliga att ha någon kunskap om. De ingår i ett trossystem, i den kristna religionen.

[xion]

Jag tycker att jag förstår vad Antik menar.
Från början gjorde jag det inte.
Så här uppfattar jag det:
Ett objekt blir ett objekt först när någon upplever det.
Detta beror på våra grundläggande språkregler vilka medför att ett objekt kräver ett subjekt (och ett predikat)för att en mening ska vara komplett.
Nu skulle man kanske kunna invända att solen lyste på Jupiter långt innan vi hittade på våra språkregler, och det är ju sant men då fanns det heller ingen som kunde formulera ett språk.
Antik sa någonting som: "Om vi stänger av våra sinnen så upphör världen att finnas till."
Det här är ju faktiskt sant om man lägger till "för oss"
Om vi inte upplever någonting så finns heller ingenting "FÖR OSS".

[Pilatus]

Antik sa någonting som: "Om vi stänger av våra sinnen så upphör världen att finnas till."
Det här är ju faktiskt sant om man lägger till "för oss"
Om vi inte upplever någonting så finns heller ingenting "FÖR OSS".

Återstår att se om han verkligen vill gå med på det, Antic är en envis herre.

[Illusionen]

När jag hävdar att det saknas en trovärdig beskrivning och definition av vad TID representerar får jag ofta svaret att ”tid är det man mäter med klockor”.

Ja, så är det. Även mycket begåvade personer har nöjt sig med denna enkla sats. Ett objekts lägesförändring kan mätas i rummet och tiden.

Mäts tid med hjälp av cesiumatomens resonans, så är det inget annat än en typ av klocka som används.

Visst är det så. Det är enklast att mäta cykliska förlopp, vi kan då mäta antalet händelser längs den fjärde axeln i rumtiden och definiera vad en sekund är. Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9.192.631.770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen isotopen cesium-133.

När man tar till begreppet RÖRELSE, för att definiera tid, krävs det att man på basal nivå även
definierar VAD det är som rör sig, och vad VÄG representerar, och där brister det ofta totalt.

Du får klaga på Albert Einsteins speciella relativitetsteori som beskriver rummets och tidens egenskaper.
Jag tror inte vi kan utreda det bättre här på forumet.

Påståenden som t ex,
• Tid är det man mäter med klockor.
• Tid är en aspekt av rörelse.
utgör således primitiva, i stort intetsägande, beskrivningar av fenomenet TID.
Dessa "definitioner" säger inget om vad fenomenet tid egentligen representerar basalt.
Det här är något jag påtalat i ett flertal inlägg, likväl återkommer samma bristfälliga argument.

Surt ... men det du säger är knappast någon vederläggning.

EINSTEINS SPECIELLA RELATIVITETSTEORI, ESR.

Einstein hävdar i sin Speciella Relativitetsteori, ESR, att tiden är relativ.
Värt att notera är att Einstein utelämnar både definition och förklaring av fenomenen TID och VÄG.

Einstein utgick från Lorentz-transformationen, LT, vid sitt arbete med ESR.
LT utgår från det vi anser oss se via vårt medvetandes logik (= vår verklighet = det atomära perspektivet).
LT, beskriver ändringen av rums- och tidskoordinater vid relativrörelse mellan två observatörer.
LT anses entydigt bestämda såsom de transformationer för vilka Maxwells ekvationer inkl dynamik är invarianta.

ESR baseras på att ljusets hastighet, C, är absolut konstant, oberoende av eventuellt förekommande relativrörelse, V.
Såvitt jag känner till har Einstein ej redovisat någon förklaring av teorin, utan utgått från postulat ang C,
och enkla tankeexempel.

Lorentz-transformationen, LT, och Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR, utgår från det
medvetandet förnimmer. Detta i kombination med avsaknad av definition av fenomenet tid medför
enligt mitt synsätt att LT och ESR sannolikt feltolkas.

De tankeexempel Einstein använde i arbetet med ESR baseras på ATOMÄRA ej normerade mätdata, alltså det vi förnimmer
via vårt medvetande. Då det saknas viktiga definitioner i relativitetsteorin är det svårt att hävda att relativitetsteorin är fel,
p g a att aktuella fenomen kan tolkas olika beroende av hur definitionerna utformas.
Däremot anser jag att det finns skäl att misstänka att teorin feltolkas, då den inte är komplett i sin nuvarande form.
För att mer detaljerat förstå LT och ESR, och hur det är baserat på det vi förnimmer,
utgår vi från följande exempel.

Låt oss först betrakta två koordinatsystem XYZ respektive X´Y´Z´.
Systemen rör sig relativt varandra längs X-axeln, med relativrörelsen v.
Två observatörer, O respektive O´, befinner sig i origo i respektive koordinatsystem.
Initialt synkroniseras observatörernas klockor när systemen inledningsvis sammanfaller, så t = t´= 0.
Vid t = 0 sänds en ljuspuls som enligt O når punkten P vid tiden t.
Vi betraktar, rätt eller fel, ljuset i våra vanliga rumskoordinater, varför ljusets sträcka kan skrivas,
för O som x² + y² + z² = c²t² och för O´ som x´² + y´² + z´² = c²t´²
P g a att O´ rör sig längs X-axeln ger symmetrin mellan de två koordinatsystemen att y = y´ och z = z´.
För x´= 0 är x = vt bör relationen för x´ vara x´= k(x – vt) , där k är en konstant.
Enligt Einsteins postulat är ljushastigheten, c, konstant i båda koordinatsystemen, varför tiden t inte
kan vara lika med t´.
Antag att t = a(t – bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´.
Vi erhåller då, k²(x² + v²t² - 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² - 2bxt) som kan skrivas om som,
(k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t²
Genom att jämföra denna ekvation med termerna i ekvationen för O inses att,
k² - a²b²c² = 1 och k²v - ba²c² = 0 samt a² - k²v²/c² = 1
Vi har nu tre ekvationer och tre obekanta. Löser vi ut de obekanta erhålls,
k = a = 1 / √ 1 - v²/c² vilket brukar skrivas g =1 / √ 1 - v²/c² Notera möjligheten att skriva, g = ±1 / √ 1 - v²/c²
Låt oss anta att t = a(t + bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´,
varvid vi erhåller den inversa transformationen, k²(x² + v²t² + 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² + 2bxt).
Detta kan skrivas om som, (k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t² , och ger samma resultat som ovan.
Ovanstående visar i korthet principen för Lorentz-transformationen, LT, och ger, TV = TO √ 1 – (V/C)².
TV är den långsammare egentid som anses gälla internt för det iakttagna systemet enl ESR.

Konstigare än så här är inte ESR, och det är egentligen Lorentz som borde ha äran av ESR.
Det är viktigt att förstå att grunden för ESR är ett enkelt tankeexperiment, utan djupare förankring.
VARFÖR verkligheten uppvisar dessa egenskaper redovisas således ej i ESR.

Det jag beskriver utgör de basala mekanismer som utmynnar i ESR, men som Einstein ej beskriver.
Vad Einstein visste om dessa mekanismer har han alltså lyckats dölja väl.
Det finns m a o inget som tyder på att Lorentz och Einstein hade en susning om det jag beskriver via MP och DRP.

Så vad var det du ville att jag skulle fråga Einstein ?

/ Illusionen

[Illusionen]

När jag hävdar att det saknas en trovärdig beskrivning och definition av vad TID representerar får jag ofta svaret att ”tid är det man mäter med klockor”.

Ja, så är det. Även mycket begåvade personer har nöjt sig med denna enkla sats. Ett objekts lägesförändring kan mätas i rummet och tiden.

Mäts tid med hjälp av cesiumatomens resonans, så är det inget annat än en typ av klocka som används.

Visst är det så. Det är enklast att mäta cykliska förlopp, vi kan då mäta antalet händelser längs den fjärde axeln i rumtiden och definiera vad en sekund är. Sedan 1967 har sekunden definierats som varaktigheten av 9.192.631.770 perioder av den strålning som motsvarar övergången mellan de två hyperfinnivåerna i grundtillståndet hos atomen isotopen cesium-133.

När man tar till begreppet RÖRELSE, för att definiera tid, krävs det att man på basal nivå även
definierar VAD det är som rör sig, och vad VÄG representerar, och där brister det ofta totalt.

Du får klaga på Albert Einsteins speciella relativitetsteori som beskriver rummets och tidens egenskaper.
Jag tror inte vi kan utreda det bättre här på forumet.

Påståenden som t ex,
• Tid är det man mäter med klockor.
• Tid är en aspekt av rörelse.
utgör således primitiva, i stort intetsägande, beskrivningar av fenomenet TID.
Dessa "definitioner" säger inget om vad fenomenet tid egentligen representerar basalt.
Det här är något jag påtalat i ett flertal inlägg, likväl återkommer samma bristfälliga argument.

Surt ... men det du säger är knappast någon vederläggning.

EINSTEINS SPECIELLA RELATIVITETSTEORI, ESR.

Einstein hävdar i sin Speciella Relativitetsteori, ESR, att tiden är relativ.
Värt att notera är att Einstein utelämnar både definition och förklaring av fenomenen TID och VÄG.

Einstein utgick från Lorentz-transformationen, LT, vid sitt arbete med ESR.
LT utgår från det vi anser oss se via vårt medvetandes logik (= vår verklighet = det atomära perspektivet).
LT, beskriver ändringen av rums- och tidskoordinater vid relativrörelse mellan två observatörer.
LT anses entydigt bestämda såsom de transformationer för vilka Maxwells ekvationer inkl dynamik är invarianta.

ESR baseras på att ljusets hastighet, C, är absolut konstant, oberoende av eventuellt förekommande relativrörelse, V.
Såvitt jag känner till har Einstein ej redovisat någon förklaring av teorin, utan utgått från postulat ang C,
och enkla tankeexempel.

Lorentz-transformationen, LT, och Einsteins Speciella Relativitetsteori, ESR, utgår från det
medvetandet förnimmer. Detta i kombination med avsaknad av definition av fenomenet tid medför
enligt mitt synsätt att LT och ESR sannolikt feltolkas.

De tankeexempel Einstein använde i arbetet med ESR baseras på ATOMÄRA ej normerade mätdata, alltså det vi förnimmer
via vårt medvetande. Då det saknas viktiga definitioner i relativitetsteorin är det svårt att hävda att relativitetsteorin är fel,
p g a att aktuella fenomen kan tolkas olika beroende av hur definitionerna utformas.
Däremot anser jag att det finns skäl att misstänka att teorin feltolkas, då den inte är komplett i sin nuvarande form.
För att mer detaljerat förstå LT och ESR, och hur det är baserat på det vi förnimmer,
utgår vi från följande exempel.

Låt oss först betrakta två koordinatsystem XYZ respektive X´Y´Z´.
Systemen rör sig relativt varandra längs X-axeln, med relativrörelsen v.
Två observatörer, O respektive O´, befinner sig i origo i respektive koordinatsystem.
Initialt synkroniseras observatörernas klockor när systemen inledningsvis sammanfaller, så t = t´= 0.
Vid t = 0 sänds en ljuspuls som enligt O når punkten P vid tiden t.
Vi betraktar, rätt eller fel, ljuset i våra vanliga rumskoordinater, varför ljusets sträcka kan skrivas,
för O som x² + y² + z² = c²t² och för O´ som x´² + y´² + z´² = c²t´²
P g a att O´ rör sig längs X-axeln ger symmetrin mellan de två koordinatsystemen att y = y´ och z = z´.
För x´= 0 är x = vt bör relationen för x´ vara x´= k(x – vt) , där k är en konstant.
Enligt Einsteins postulat är ljushastigheten, c, konstant i båda koordinatsystemen, varför tiden t inte
kan vara lika med t´.
Antag att t = a(t – bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´.
Vi erhåller då, k²(x² + v²t² - 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² - 2bxt) som kan skrivas om som,
(k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t²
Genom att jämföra denna ekvation med termerna i ekvationen för O inses att,
k² - a²b²c² = 1 och k²v - ba²c² = 0 samt a² - k²v²/c² = 1
Vi har nu tre ekvationer och tre obekanta. Löser vi ut de obekanta erhålls,
k = a = 1 / √ 1 - v²/c² vilket brukar skrivas g =1 / √ 1 - v²/c² Notera möjligheten att skriva, g = ±1 / √ 1 - v²/c²
Låt oss anta att t = a(t + bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´,
varvid vi erhåller den inversa transformationen, k²(x² + v²t² + 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² + 2bxt).
Detta kan skrivas om som, (k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t² , och ger samma resultat som ovan.
Ovanstående visar i korthet principen för Lorentz-transformationen, LT, och ger, TV = TO √ 1 – (V/C)².
TV är den långsammare egentid som anses gälla internt för det iakttagna systemet enl ESR.

Konstigare än så här är inte ESR, och det är egentligen Lorentz som borde ha äran av ESR.
Det är viktigt att förstå att grunden för ESR är ett enkelt tankeexperiment, utan djupare förankring.
VARFÖR verkligheten uppvisar dessa egenskaper redovisas således ej i ESR.
DEFINITION av fenomenet tid saknas.

Det jag beskriver utgör de basala mekanismer som utmynnar i ESR, men som Einstein ej beskriver.
Vad Einstein visste om dessa mekanismer har han alltså lyckats dölja väl.
Det finns m a o inget som tyder på att Lorentz och Einstein hade en susning om det jag beskriver via MP och DRP.

Du skriver citat, "Jag tror inte vi kan utreda det bättre här på forumet."
Frågan är om du har tillräckligt på fötterna för att avgöra det.

Så vad var det du ville att jag skulle fråga Einstein ?

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=kbJcQYVtZMo

[Pilatus]

Einstein hävdar i sin Speciella Relativitetsteori, ESR, att tiden är relativ.
Värt att notera är att Einstein utelämnar både definition och förklaring av fenomenen TID och VÄG.

Har du verkligen läst någonstans att det förhåller sig så? Så långt jag själv läst är Albert Einstein ytterst noggrann och pedagogisk med att förklara vad som avses med de begrepp han använder sig av. Han utgår från redovisade postulat och refererar alltid till vad hans föregångare kommit fram till. Se The Evolution of Physics, A. Einstein och L. Infeld (1938)

Mer här som kan förklara en del av dina frågor angående "Lorentz transformation": W. Engelhardt, Einstein’s Third Postulate http://arxiv.org/pdf/1506.09070.pdf

[xion]

För att återgå till trådens rubrik - "Finns Gud"?
Bara genom att ställa frågan så har vi egentligen besvarat den. - Med ett JA!
Det måste nämligen vara så att allt vi kan tänka oss därigenom på något sätt existerar.
Det existerar genom att det ingår i det som Antic benämner som "upplevelsen". Genom upplevelsen får det karaktären av "objekt" i vårt språk och vårt medvetande.
Var finns i så fall Gud? Tidigare trodde man att Gud fanns i "Himlen", en plats ovan molnen dit vi inte kan se. Nu har vi kunnat konstatera att det fanns inget Himmelrike där uppe. Var finns då Gud? Svaret är att Gud finns inom oss själva. Himlen finns "inom", som Anders Nyberg skriver i en av sina sånger. Gud bor i vår egen föreställningsvärld. I vårt medvetande. Man skulle nästan kunna säga att det är vi som är Gud. Vi bär nämligen Gud inom oss som ett metafysiskt "objekt".

[Pilatus]

För att återgå till trådens rubrik - "Finns Gud"?
Bara genom att ställa frågan så har vi egentligen besvarat den. - Med ett JA!

Begreppet gud finns, med vilket vi avser något övernaturligt med avgörande inflytande över tillvaron.
Bibelns Gud = JHVH, eller vanligare Herren = Adonai.

Det måste nämligen vara så att allt vi kan tänka oss därigenom på något sätt existerar.

Ja visst, i vår föreställning.

Det existerar genom att det ingår i det som Antic benämner som "upplevelsen". Genom upplevelsen får det karaktären av "objekt" i vårt språk och vårt medvetande.

Jo, men vi vet inte vad det är Antic föreställer sig. Vilken mening ordet har för honom har han inte uttalat sig om.

Var finns i så fall Gud? Tidigare trodde man att Gud fanns i "Himlen", en plats ovan molnen dit vi inte kan se. Nu har vi kunnat konstatera att det fanns inget Himmelrike där uppe. Var finns då Gud? Svaret är att Gud finns inom oss själva. Himlen finns "inom", som Anders Nyberg skriver i en av sina sånger. Gud bor i vår egen föreställningsvärld. I vårt medvetande. Man skulle nästan kunna säga att det är vi som är Gud. Vi bär nämligen Gud inom oss som ett metafysiskt "objekt".

Ja, men du kan inte generalisera Antics föreställningsvärld att gälla för någon annan. Vad Antic tror, tror inte nödvändigtvis någon annan.

De flesta som har en kristen tro föreställer sig att Gud är något mer reellt än dina språkliga utläggningar. Läs trosbekännelsen så ser du vad en troende kristen håller för sant. Det är litet mer än några språkliga satsdelar.

[Illusionen]

Einstein hävdar i sin Speciella Relativitetsteori, ESR, att tiden är relativ.
Värt att notera är att Einstein utelämnar både definition och förklaring av fenomenen TID och VÄG.

Har du verkligen läst någonstans att det förhåller sig så? Så långt jag själv läst är Albert Einstein ytterst noggrann och pedagogisk med att förklara vad som avses med de begrepp han använder sig av. Han utgår från redovisade postulat och refererar alltid till vad hans föregångare kommit fram till. Se The Evolution of Physics, A. Einstein och L. Infeld (1938)

Mer här som kan förklara en del av dina frågor angående "Lorentz transformation": W. Engelhardt, Einstein’s Third Postulate http://arxiv.org/pdf/1506.09070.pdf

Kommenterar detta i tråden, Vad utgör medvetandets referens ?

[Anders]

:
Låt oss först betrakta två koordinatsystem XYZ respektive X´Y´Z´.
Systemen rör sig relativt varandra längs X-axeln, med relativrörelsen v.
Två observatörer, O respektive O´, befinner sig i origo i respektive koordinatsystem.
Initialt synkroniseras observatörernas klockor när systemen inledningsvis sammanfaller, så t = t´= 0.
Vid t = 0 sänds en ljuspuls som enligt O når punkten P vid tiden t.
Vi betraktar, rätt eller fel, ljuset i våra vanliga rumskoordinater, varför ljusets sträcka kan skrivas,
för O som x² + y² + z² = c²t² och för O´ som x´² + y´² + z´² = c²t´²
P g a att O´ rör sig längs X-axeln ger symmetrin mellan de två koordinatsystemen att y = y´ och z = z´.
För x´= 0 är x = vt bör relationen för x´ vara x´= k(x – vt) , där k är en konstant.
Enligt Einsteins postulat är ljushastigheten, c, konstant i båda koordinatsystemen, varför tiden t inte
kan vara lika med t´.
Antag att t = a(t – bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´.
Vi erhåller då, k²(x² + v²t² - 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² - 2bxt) som kan skrivas om som,
(k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t²
Genom att jämföra denna ekvation med termerna i ekvationen för O inses att,
k² - a²b²c² = 1 och k²v - ba²c² = 0 samt a² - k²v²/c² = 1
Vi har nu tre ekvationer och tre obekanta. Löser vi ut de obekanta erhålls,
k = a = 1 / √ 1 - v²/c² vilket brukar skrivas g =1 / √ 1 - v²/c² Notera möjligheten att skriva, g = ±1 / √ 1 - v²/c²
Låt oss anta att t = a(t + bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´,
varvid vi erhåller den inversa transformationen, k²(x² + v²t² + 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² + 2bxt).
Detta kan skrivas om som, (k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t² , och ger samma resultat som ovan.
Ovanstående visar i korthet principen för Lorentz-transformationen, LT, och ger, TV = TO √ 1 – (V/C)².
TV är den långsammare egentid som anses gälla internt för det iakttagna systemet enl ESR.

Konstigare än så här är inte ESR...

Ursäkta mig Illusionen, men

Jag vågar säga det eftersom jag upp till en rätt skaplig nivå i plugget oftast skrev bäst på matteproven, och bevisligen fortfarande smäller snorhyvlarna på fingrarna då det krävs...

Tror ändå jag hänger med i dina resonemang bättre än de flesta. Du måste popularisera dem ganska rejält, om du vill nå ut med det då har att säga, och det misstänker jag att du vill. De här imaginära komponenterna är onekligen spännande, men det är ganska svårgripbart.

[Illusionen]

:
Låt oss först betrakta två koordinatsystem XYZ respektive X´Y´Z´.
Systemen rör sig relativt varandra längs X-axeln, med relativrörelsen v.
Två observatörer, O respektive O´, befinner sig i origo i respektive koordinatsystem.
Initialt synkroniseras observatörernas klockor när systemen inledningsvis sammanfaller, så t = t´= 0.
Vid t = 0 sänds en ljuspuls som enligt O når punkten P vid tiden t.
Vi betraktar, rätt eller fel, ljuset i våra vanliga rumskoordinater, varför ljusets sträcka kan skrivas,
för O som x² + y² + z² = c²t² och för O´ som x´² + y´² + z´² = c²t´²
P g a att O´ rör sig längs X-axeln ger symmetrin mellan de två koordinatsystemen att y = y´ och z = z´.
För x´= 0 är x = vt bör relationen för x´ vara x´= k(x – vt) , där k är en konstant.
Enligt Einsteins postulat är ljushastigheten, c, konstant i båda koordinatsystemen, varför tiden t inte
kan vara lika med t´.
Antag att t = a(t – bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´.
Vi erhåller då, k²(x² + v²t² - 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² - 2bxt) som kan skrivas om som,
(k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t²
Genom att jämföra denna ekvation med termerna i ekvationen för O inses att,
k² - a²b²c² = 1 och k²v - ba²c² = 0 samt a² - k²v²/c² = 1
Vi har nu tre ekvationer och tre obekanta. Löser vi ut de obekanta erhålls,
k = a = 1 / √ 1 - v²/c² vilket brukar skrivas g =1 / √ 1 - v²/c² Notera möjligheten att skriva, g = ±1 / √ 1 - v²/c²
Låt oss anta att t = a(t + bx) där a och b är konstanter, och använda detta uttryck i ekvationen för O´,
varvid vi erhåller den inversa transformationen, k²(x² + v²t² + 2vxt) + y² + z² = c² a²(t² + b²x² + 2bxt).
Detta kan skrivas om som, (k² - a²b²c²)x² - 2(k²v - ba²c²)xt + y² + z² = (a² - k²v²/c²)c²t² , och ger samma resultat som ovan.
Ovanstående visar i korthet principen för Lorentz-transformationen, LT, och ger, TV = TO √ 1 – (V/C)².
TV är den långsammare egentid som anses gälla internt för det iakttagna systemet enl ESR.

Konstigare än så här är inte ESR...

Ursäkta mig Illusionen, men

Jag vågar säga det eftersom jag upp till en rätt skaplig nivå i plugget oftast skrev bäst på matteproven, och bevisligen fortfarande smäller snorhyvlarna på fingrarna då det krävs...

Tror ändå jag hänger med i dina resonemang bättre än de flesta. Du måste popularisera dem ganska rejält, om du vill nå ut med det då har att säga, och det misstänker jag att du vill. De här imaginära komponenterna är onekligen spännande, men det är ganska svårgripbart.

Tack, jag uppskattar att du läser mina inlägg, och ställer dig positiv till nya tankar.
Tyvärr har jag fortfarande problem med att beskriva lite svårare principer på ett lättfattligt sätt.
Ditt inlägg fick mig dock att skriva ett nytt inlägg ang VÄXELVERKAN & RUMTID i tråden Vad utgör medvetandets referens ?.
Återkom gärna med kommentarer så försöker jag komplettera om det krävs.

/ Illusionen
https://www.youtube.com/watch?v=NwMBe6-A6dM