varför religion?

[Harald Davidsson]

Anders, när ska du börja tänka självständigt, det här visar bara att du är bra på att läsa dina läxor.

Var Kain den förste ateisten?
Det ateistiska samfundets grundare?

[Harald Davidsson]

När du kysser mig, Anna,
kysser jag mig själv på insidan av mina läppar
hela huvudet känns varmt,

älska mig mera, så alla mina tankar kan vakna upp
från tusenårs sömnen

Jag är samhället, Anna, jag är gatorna vi går bort på
från den andliga slummen

jag är din vänstra sida, vet du det
att vi är bara en enda kropp du och jag

hur många år växte inte mitt träd
djupt inne i dig,

jag är händerna som lyfter dig ut ur mökret
jag är dina ögon som ser dig själv från insidan
jag är dina vilda hjärtslag som lyfter oss på slutet
kastar oss djupt in i solens brinnande ljus

ser du den gula fågeln, Anna,
den flyger ut
ur min mun

[Skogsälvan]

Berätta mera, mera !  :)

[Algotezza]

Haralddavidsson goes Ranelid?

/Algotezza

[Skogsälvan]

Mmm, ja kanske det... Jag är iallafall överförtjust i Haralds poesi, mycket  :smt049  :smt049  :smt049 för det till dig från mig, Harald.

[Harald Davidsson]

Dansa mitt hjärta
i hennes mage
Hon sover i sitt ägg


Hon letar i sin dröm
efter en högre födelse
Hon sover i  köttet
Hon sover  i sina stora ögon


Mina ögon sover inte
för elden i mitt huvud
jag kan inte släcka den
jag har inga händer
jag är maktlös


Våra händer i gräset,  Maria
dina fingrar genom mitt hår


Jag dör bort varje gång du kysser mig, Maria,
från köttet i världen
jag dör bort i dig, Maria,


Vi växer fast i varandra, Maria
som ett enda träd
som ett enda moln flyger vi bort
från fåglarna

Vi är vinden nu

[Harald Davidsson]

I vinden fanns hennes hjärta
Hon bodde i luften

jag kunde känna hennes vilda sken i ögonen
jag låg ensam i mörkret
hon längtade efter det blåa trädet som en gång varit livets mittpunkt
jag kände hennes händer
hennes ögon kunde känna hela min kropp


jag kände hennes tankar titta på mig
vi såg in i varandra helt öppet
det fanns inget mörker

våra hjärtan dansade
genom sin tanke kysste hon mig
genom känslan lyste vi i vinden

vi blåste överallt

[Skogsälvan]

Jag blir tårögd, så rörande är det. Enormt... sant.

[Harald Davidsson]

idag flög huset rakt ut i luften
vi låg  stilla  på golvet
fingrarna på min kind

vi hade varit bland främlingar
på natten hade vi dragit oss undan
vi sov i samma kropp
elden i munnen
när vi pratade lyste det om oss

tidshjulet som snurrade i vårt huvud
hade stannat
vi var döda
vi hade ingen framtid kvar

nu gick hjulet andra vägen
baklänges
vi färdades i andens kropp
hon kysste mina fingrar
trädet i oss som hade växt  i vårt hjärta
alla de åren vi vandrat i mörkret
var högre än himlen

vi såg barnen leka i gräset
den gula fjärilen
humlan i blomman
blåa viken

vi gick igenom födelsen tillbaka
ögon var kvar i oss
då vi lämnade  
himlen

[Harald Davidsson]

Du skapade mig i ditt hjärta, Isis
osynligt
Du fanns i mig

en fågel skulle komma
det regnade i tusen år

I mörkret kommer jag ut ur din mun, Isis
jag har inga händer
jag är din son
du är min dotter

vi älskar varje sekund i vårt kött
vi skiner
vi är ensamma på berget

världen brinner inte, Isis
den är sorg
sover i natten

vi är tillsammans
vi kommer aldrig att skiljas

jag kom till dig
i min tanke
du levde på cheops tid
du vaknade upp ur din grav

ditt hjärta var en röd fågel
det flög till mig i mörkret

det var fullt av evighet
det kunde inte dö

[Harald Davidsson]

Hon sover i din kalla kind
Fåglarna väntar på ljus
Gatorna är fulla av tomhet
varje gång du kysser mig
smälter snön från
mitt bröst
ditt svarta hår, Laksmi
lyser upp hela universum
jag darrar i benen då vi älskar
det är som att färdas mot
solens medelpunkt
dina fingrar, Laksmi
brinner under vattnet
trappan som slingrar sig uppför berget
glöder i mörkret
den gula fågeln ,som reser sig ur askan i solen
ska ta oss upp
sorgen håller oss krampaktigt kvar
vi sover i trädet i varandras armar
det är övernatt, Laksmi
vågorna inom oss
över huvudet
över vilda ljuset
vi flyter in i varandra
din kärlek kokar i mina ådror

[Skogsälvan]

Harald, vill bara tipsa dig om att det finns ett forum som heter www.poeter.se där man kan lägga ut sina dikter. Vi är några som jag vet härifrån som skriver där och jag tror att du blir bättre förstådd där med din fantastiska poesi. Läs mina dikter om du har långtråkigt. Jag kallar mig Lynx där. Du skriver... ja, jag finner inte ord - så gripande! Tack för att jag har fått läsa dessa dikter.

[Fication]

Läs mina dikter om du har långtråkigt. Jag kallar mig Lynx där.

"Tumavtryck"



jag är andlös

[Skogsälvan]

Andlös? Hoppas att det är en komplimang  :wink: Inte vill jag ta kol på en diamant som dig, Fication. Jag kan tyvärr inte skriva riktigt bra poesi om jag inte är halvpsykotisk, men Harald har oerhörd talang för det här. Och nu tänker jag på er båda - jag skulle vilja att ni lyssnade på en av mina favoritsångare - Toni Holgersson - "... det river och det sliter i mina sömmar, vissa föraktar dessa enkla drömmar, drömmen om kärlek som människan har, är det sista som försvinner och det första som var..." http://www.youtube.com/watch?v=z9kqdqrgANo

[Harald Davidsson]

Skogsälvan, Jag läser dina dikter och texter på poeter.se, det du skriver om din far känns positivt och ljust, med en sådan far skulle du väl aldrig bli psykotisk och din brors problem, det måste finnas en mörk kraft i er närhet,  som tryckt upp er mot väggen eller hackat sönder era tankar, att du skriver bra dikter då du är psykotisk, vad du menar med psykos är väl att dina känslor spränger ditt medvetande, din sensitivitet tränger igenom den sociala lögnen,  du har ännu inte den mentala symboliska kraften att vara din känslighet helt fritt i världen, men jag upplever att du skulle kunna skriva en bra roman och också bra sång-texter, jag har alltid fått inre vägledning då mina känslor exploderat upp, jag har alltid vetat att världen är galen, men jag sann