Vikten av att förlåta

[sökandesjäl]

Jag är sentimental, Esther, kan gråta till Lilla huset på prärien. Men vet inte om sentimentalitet och en känsla för andras lidande, hur det är aktuellt när det gäller empati och förlåtelse rent allmänt.

[Esther]

Du vet, det var inte meningen att vara okänslig och jag förstår att man kan förlåta, för att man märker att den andre är satt i ett lidande som denne ändå ej kan rå för. Men själv försöker jag att gå ett steg längre ( eller ett tillbaks ) genom att redan ha förlåtit mig själv och andra som en utgångspunkt.

Du misstar dig!
Jag känner inte av din "okänslighet" - av det enkla simpla skälet att jag inte är speciellt känslig i det som människor är känsliga i --- sitt ego.
Good for you!!! Att du förlåter alla - främst dig själv.

[Esther]

Jag känner också en instinktiv smärta om jag ser nån i nöd, men därifrån till att agera därefter tycker jag är för mycket begärt. Tex. Ett skadar djur dödar man ju av för att detta ska slippa lida, men tydligen är vi människor inte så snälla mot varandra att vi fungerar på det sättet sinsemellan.

Att vi inte är "snälla"?
Vad exakt innebär det?
Jag försöker aldrig vara snäll --- detta är för mig ett maximalt utryck för hyckleri - som jag avskyr dessutom som pesten.

[Esther]

Jag är sentimental, Esther, kan gråta till Lilla huset på prärien. Men vet inte om sentimentalitet och en känsla för andras lidande, hur det är aktuellt när det gäller empati och förlåtelse rent allmänt.

Vet inte vad ett hus på prärien är... noll koll - noll TV...

Sentimentalitet är bristen på kärlekens UTAGERANDE.
Motsatsen är - MANIPULATION--- som är agerandet utan Kärlek.

[sökandesjäl]

Jag känner också en instinktiv smärta om jag ser nån i nöd, men därifrån till att agera därefter tycker jag är för mycket begärt. Tex. Ett skadar djur dödar man ju av för att detta ska slippa lida, men tydligen är vi människor inte så snälla mot varandra att vi fungerar på det sättet sinsemellan.

Att vi inte är "snälla"?
Vad exakt innebär det?
Jag försöker aldrig vara snäll --- detta är för mig ett maximalt utryck för hyckleri - som jag avskyr dessutom som pesten.

Det betyder att vi sätter upp konkreta mål för vår snällhet och då blir det krystat och oäkta, så här är vi nog inne på samma linje.

[Esther]

Jag känner också en instinktiv smärta om jag ser nån i nöd, men därifrån till att agera därefter tycker jag är för mycket begärt. Tex. Ett skadar djur dödar man ju av för att detta ska slippa lida, men tydligen är vi människor inte så snälla mot varandra att vi fungerar på det sättet sinsemellan.

Att vi inte är "snälla"?
Vad exakt innebär det?
Jag försöker aldrig vara snäll --- detta är för mig ett maximalt utryck för hyckleri - som jag avskyr dessutom som pesten.

Det betyder att vi sätter upp konkreta mål för vår snällhet och då blir det krystat och oäkta, så här är vi nog inne på samma linje.

Nejdå inte alls --- det är när en individ avser verka inför andra - vad de innerst inne INTE är.

[sökandesjäl]

Jag är sentimental, Esther, kan gråta till Lilla huset på prärien. Men vet inte om sentimentalitet och en känsla för andras lidande, hur det är aktuellt när det gäller empati och förlåtelse rent allmänt.

Vet inte vad ett hus på prärien är... noll koll - noll TV...

Sentimentalitet är bristen på kärlekens UTAGERANDE.
Motsatsen är - MANIPULATION--- som är agerandet utan Kärlek.

Jaha, då var det en brist ändå...

Lilla huset på prärien var ju en mycket känd amerikansk tv serie som följde en familj, och framförallt familjens små barn i en tid då Amerika ännu var ungt. Med Michael Landon bl.a. som väl ska ha varit en av dom första som drog in enorma summor pengar som skådis i tv.

Det är mycket enkla, fina storylines och man får följa barnen i deras lilla byskola och när dessa hittar på små oskyldiga rackartyg. I både medgång och motgång får man följa denna familj, men dom hänger ihop i vått och torrt.

[sökandesjäl]

Att vi inte är "snälla"?
Vad exakt innebär det?
Jag försöker aldrig vara snäll --- detta är för mig ett maximalt utryck för hyckleri - som jag avskyr dessutom som pesten.

Det betyder att vi sätter upp konkreta mål för vår snällhet och då blir det krystat och oäkta, så här är vi nog inne på samma linje.

Nejdå inte alls --- det är när en individ avser verka inför andra - vad de innerst inne INTE är.

Det var ju precis vad jag sa. Det är inte alltid som du är den som förstår heller.

[sökandesjäl]

Nu ska jag göra kväll. Måste upp också här snart o springa maraton.

[Esther]

Jag är sentimental, Esther, kan gråta till Lilla huset på prärien. Men vet inte om sentimentalitet och en känsla för andras lidande, hur det är aktuellt när det gäller empati och förlåtelse rent allmänt.

Vet inte vad ett hus på prärien är... noll koll - noll TV...

Sentimentalitet är bristen på kärlekens UTAGERANDE.
Motsatsen är - MANIPULATION--- som är agerandet utan Kärlek.

Jaha, då var det en brist ändå...

Lilla huset på prärien var ju en mycket känd amerikansk tv serie som följde en familj, och framförallt familjens små barn i en tid då Amerika ännu var ungt. Med Michael Landon bl.a. som väl ska ha varit en av dom första som drog in enorma summor pengar som skådis i tv.

Det är mycket enkla, fina storylines och man får följa barnen i deras lilla byskola och när dessa hittar på små oskyldiga rackartyg. I både medgång och motgång får man följa denna familj, men dom hänger ihop i vått och torrt.

Så --- om det var en fin liten historia med fina små barn - vad gråter du över då?
En brist att vara sentimental?
Nja --- inte vet jag... bättre är att älska och önska andra väl.

[Esther]

Ser på Schindlers List - och funderar på människor. Vad de är - när man låter dem få makten över andra. Vad de gör.
Undrar ibland över Gud i sådana samband.

[sökandesjäl]

Ser på Schindlers List - och funderar på människor. Vad de är - när man låter dem få makten över andra. Vad de gör.
Undrar ibland över Gud i sådana samband.

Människor är så otäcka på olika sätt också. Tänk dessa som förnedrar fattiga hemmafruar under krig. Nej, dessa gruppbeteenden tycker jag är otäcka, men å andra sidan så är man ju inte bättre själv, för om man var med om dylikt så vart man ju sen tvungen att slå ihjäl samtliga ens medbrottslingar av ett kombinerat äckel och avundsjuka. Men tydligen är inte alla så själviska enskilt utan dom accelerar istället ikapp i elakhet i grupp, en masspåverkan så att säga. Men att vara elak mot redan fattiga och förstörda som i Schindler list, vad finns det då för någon energi att suga ut?

[Esther]

Ser på Schindlers List - och funderar på människor. Vad de är - när man låter dem få makten över andra. Vad de gör.
Undrar ibland över Gud i sådana samband.

Människor är så otäcka på olika sätt också. Tänk dessa som förnedrar fattiga hemmafruar under krig. Nej, dessa gruppbeteenden tycker jag är otäcka, men å andra sidan så är man ju inte bättre själv, för om man var med om dylikt så vart man ju sen tvungen att slå ihjäl samtliga ens medbrottslingar av ett kombinerat äckel och avundsjuka. Men tydligen är inte alla så själviska enskilt utan dom accelerar istället ikapp i elakhet i grupp, en masspåverkan så att säga. Men att vara elak mot redan fattiga och förstörda som i Schindler list, vad finns det då för någon energi att suga ut?

Men saken med onda människor är just fegheten och att de är svaga.
Därför måste de antingen gå i grupp mot någon eller ta svagare.
En ond människa är som en hyena, som ser sig som ett lejon - de vågar aldrig ge sig på starkare ensamma, bara i grupp. Eller ensamma - ett barn eller kvinna.

[Algotezza]

Människan som på jorden lever mellan himmel och helvete och har drag av både ängel och demon, har en potentialitet att förvandla jorden till antingen ett himmelrike eller ett helvete och kan välja mellan rollerna hjälpare och bödel. Förmodligen kommer både jorden och människan att förbli just mixade mellanting och tillståndet kommer att fortsätta fluktuera mellan dessa två lägen både för individen och jordklotet. Men vi har ett val - och vi kan sträva på i endera riktningen i våra vardagsliv.

[Anne]

Varför ska jag det?
Varför menar du att jag är ynklig?

I min värld har man en klen moral och en ynkedom att inte kunna möta de obehagliga känslorna man själv har orsakat. Är man oförmögen till det är man väldigt fattig andligt. Vi kan dra en liknelse med vad du har gjort. En person får för sig att partnern är otrogen med någon. Denna någon beter sig personen illa mot. Personen inser så småningom sitt misstag och ber denne någon om ursäkt. Till sin partner visas det däremot ingen ånger.

Jag har förut bett dig att visa - där jag någon gång vid något tillfälle gått på dig. Det som du gjort.
Istället har jag ofta och vid många tillfällen påpekat hur du agerat mot mig (även i ovanstående) - att du nu vänder det till att du är den förorättade --- förvånar inte mig.
Över huvudtaget... alls.

Jag känner mig inte förorättad. Du fattar inte vad du håller på med så då är det inte avsiktligt. Jaja, du vill vara stor och stark och stolt.. Mmmm. Din persona är en sak, din energi en annan, och det är den senare jag känner hos dig. Jag tänker på din framtid. Jag vill inte att du ska behöva kräla, men du jobbar ju för att få göra det. Är det det du vill ska väl inte jag stoppa dig. Men tänk efter en gång till. Vill du möta smärtan i Jesus ögon och utan att ångra dig legat med en mumselimums-knorrande mage på långfredagen?