Varför pratar du ens i termer av "sanning". Jag trodde sanning var ett utdött begrepp bara religiösa dårar sökte? Eller du kanske inte menar SANNING eller Sanning utan bara sanning? Eller vad menar du?Sceptisk skrev:hehe att jag "vågar"? Varför skulle jag inte våga? Om något är en osanning då är det inte värt något. Och ifall det vore en sanning, varför skulle man frukta att kritisera den?
Vad menar du med "lura sig själv"? Det enda jag någonsin har påstått är att det är onödigt att må dåligt, men det är frivilligt. Vill man tycka saker bara för andra gör det, för att "känna sig bättre", ja varsegod. Jag tänker ohämmat precis vad jag vill, att tänka att jag är Gud är inget problem för mig. Sen vad det skulle kunna tänka sig att innebära, det är något helt annat.Efter att ha läst lite hur du skriver så har jag en aning om hur du tänker, nämligen att det är helt okej att lura sig själv till det ena och det andra, ofast med syftet att må bra.
Vad menar du med substitut? Jag har i en annan tråd förklarat att jag inte nöjer mig med sociala plattformar, vilket inbegriper all form av tänkande som är organiserat kring att tänka enligt vissa banor som på något sätt skulle hindra mig från att tänka hur jag vill. Vad skulle jag förneka? Vad har jag att censurara? Allt jag skriver är totalt utlämnande, allt jag säger är totalt utlämnande. Sen vad menar du med hjärntvätt? HAHA. Handlar "hjärntvätt" om syften eller "osanning". Vad menar du egentligen?Substitut har du inga som helst problem med. Jag antar att vad som helst är gångbart i den metoden, förnekelse, censur, hjärntvätt, osv.
HAha. Jag ljuger alltid. Det är så man kommer någonvart i livet. Snälla och mesiga killar som dig, som bara håller sig till SANNINGEN, och inte vågar hjärntvätta andra människor, har jag inget att göra med, förut att mobba kanske.Vad jag däremot inte förstår är att en rocker som du har en sådan feg inställning till livet. Du ljuger och är helt enkelt rädd att dina lögner ska avslöjas.
Jasså!? Så de har äntligen släppt ut dig?Jag har inte några sådana vanföretällningar längre.
Jaha, så du menar att det inte var lika vanligt i någon annan "tid"? Vilket "tid" menar du, stenåldern?Inte för att det gör mig bättre, kanske lyckligare. Men det gör mig definitivt annorlunda eftersom det är så vanligt i vår tid att ha dem.
Det där låter väldigt gulligt. Vad menar du, att de tankar jag och andra tänker inte har rätt att exiserara? Är du en slags tankepolis som ska cencurerar mina tankar eftersom de är "vanföreställningar"? Vad ska du göra då? Skicka polisen?Jag ifrågasätter dessa vanföreställningars själva existensberättigande.
Alltså, shit... Jag kan verkligen se det framför mig, att du varje morgon, minst tio gånger, står och tittar dig själv i speglen och upprepar detta för dig själv för du över huvud taget ska kunna ta dig igenom din vardag utan att behöva bryta ihop mentalt.För världen fungerar utan människans inblandning. Mitt psyke, min kropp och mitt själsliv fungerar ypperligt också utan min egen eller någon annans manipulativa inblandning.
Vilken information menar du? Kvällstidningar? Du läser alltså kvälltidningar utan att på något sätt förhålla dig kritiskt till vad de skriver? Det låter inte som en sund inställning det där, att bara ta emot utan att berbeta det själv...Det enda jag behöver göra är att ta emot den information som bjuds. Utan att censurera, utan att lägga till eller dra ifrån något.
Jaha, men vad är "religiösa människors uppfattning" förnågot? Är det undefär samma sak som "filosofiska människors uppfattning". Hmmm... Vad kan det vara?... Jag måste erkänna att jag inte riktigt lagt till vad något sådant skulle kunna tänkas vara... Eller nu förstår jag, de läser inte kvällstidningar och är därför på kollisionskurs med dig?Det är denna inställning jag har som gör att religiösa människors uppfattning hamnar på kollisionskurs med min.
Jaha... du lever alltså på "världens villkor". Och vad menas med detta? Vilka villkor menar du?Med andra ord, jag anser och kan även ständigt observera och bekräfta att jag befinner mig i världens och slumpens/ödets händer. Jag lever på världens villkor.
Alltså jag gillar vekligen att du pratar om "religiösa" människor som "de" och "dem", ungefär som du gör allt för att stöta bort "dem" för att "dem" inte är människor, "dem" är någon slags 2:a gradens varelser.Detta är något som skrämmer de religiösa. De försöker visserligen att återupprätta ett samband till hälsan och livet, men de tar en annan väg.
De menar att det är något människan skapar. Genom viljan så kan människan återupprätta världen, menar man. För dom handlar det om disciplin, ansvar, vilja, förnuft, etc. Vad de än kallar det så menar dom att saker och ting skall vara i deras egen kontroll, från deras egen vilja, i deras egna händer och på deras egna villkor.
Men du träffar iaf en sak rätt: Kontroll är något som ofta har central relevans. Men det handlar oftast kontrollen som problem och vad det innebär att inte ha kontroll. Men kontroll är egentligen relevant för alla människor människor, fast då kanske det i vissa situationer inte är lika centralt.
Rapa? Låter väldigt osmakligt tycker jag. Men det är okej om du är en osmaklig människa, jag tar inte illa vid.Var härleder jag det till? Ja vilken Kyrkofader eller Buddhistisk munk ska jag behöva rapa upp för att övertyga dig om detta faktum? Jag tror du förstår vad jag menar faktiskt.
Sen nu blev jag osäker på vad du menar. Jag tyckte jag äntligen började förstå lite av vad du svamlar om, men nu när du plötsligt ska vara så bestämd, så upplever jag det som viktigt att verkligen förstå vad du försöker säga, och jag måste tyvärr erkänna att jag inte förstår vad du försöker säga.
Men sluta göra så fåniga generaliseringar hela tiden. Det finns inte en "världen" i Buddhism, det finns sex, vidare tror man inte på något sådant som "en själ" läs mer här http://en.wikipedia.org/wiki/AnattaNär det gäller detaljer inom buddhismen så behöver jag inte kommentera det. Buddhismen existerar av samma anledning som kristendom, islam och judendom. Nämligen för att återupprätta världen, hälsan, själen och så vidare - genom någon form av personlig viljeansträngning.
Konstigt, jag har aldrig hört talas om något "glädjebudskap" i Buddhismen. Det budskap Buddha kom med var att: Livet innebär lidande. Men det kanske är vad du kallar "glädjebudskap"? Haha.För världsreligionernas syfte är att meddela folk om världens faslighet och religionens "glädjebudskap".
Vad fan menar du med "feg inställning till livet". Jag kan gärna komma och bryta ner dig lite mentalt och fysiskt så ska vi se hur "tuff" du är.Det dom argumenterar för egentligen är en feg inställning till livet. För om vi tittar på allting annat som lever, så gör det det på världens villkor.
Ja, vad menar du alternativen skulle varit? Kan du inte vara lite efterklok och förklara hur de kunde vara så korkade?Människan har alltid undrat över hur det kan komma sig att vissa får långa lyckliga liv och varför andra får korta miserabla liv. Vad förfäderna kom fram till för länge sedan var att världen styrs av nån slags kraft som avgör dessa saker.
Ja, jag har aldrig hört talas om det tidigare, jag upplever som sagt att du pratar om saker du själv snickrat ihop i garderoben hemma. Ge mig lite källor tack, istället för att prata om breda gereraliseringar om saker jag aldrig hört förut. Jag kan också hitta på saker lite hur som helst och hävda vad man "förr" tykte. Det låter väldigt fjantigt när du lägger fram det sådär, läs på lite istället.För, tyckte man, även vackra unga människor dör ibland. Men ändå verkar världen fortgå stabilt som förut. Så hur förklarar man det?
Fattar inte vad du försöker säga här. Dock har du iaf din första referens här. Dock känns den väldigt aktuell, så det blir minuspoäng.Man tänkte att det fanns gudar som gjorde dessa bedömningar om vilka som fick leva och vilka som fick dö och man accepterade denna tanke. Idag däremot är det nästan ingen förutom i Afrika som accepterar denna tanke. Allting ska finnas i statens, polisens, socialtjänstens, tjänstemännens, politikernas, påvar och baroners händer. Om det inte gör det så är det en perversion och en "omoral" och "oansvarighet" utan dess like. Se hur det gick för tjänstemännen som fick oturen att ta hand om fallet Lousie, t.ex. Människor kan inte acceptera hur ett samhälle som är så bra som Sverige inte har tjänstemän som kan förutse och veta allting. Vad folk egentligen skriker efter, utan att faktiskt fatta det är totalitär makt som hämtat direkt från Orwells roman 1984.
Och med "allting annat" menar du, VAD? Vetenskapen?Jag aldrig anklagat buddhismen för att söka efter sanningen och skulle nog heller inte göra det. Buddhismen är lika förljugen som allting annat.
Jaha, i Buddhism så missionerar för det första inte. Och vidare. Viste vi antar, för tillfället, hypotetiskt, att de, som missionerar, "ljuger". Vidare blir då följdfrågorna då? Vad innebär att ljuga? Varför ljuger de? Vad är deras avsikt? Har de en "dold agenda"? Ljuger de medvetet? Är det någon som är medveten om att de ljuger? Inser någon någongång att han/hon ljuger? Vad händer då? Om inte, Varför inser människor inte att de ljuger?Men jag har länge funderat över vad det är som driver människor av en viss fallenhet för religion och mystik att vilja "hjälpa" andra. Religiösa menar förståss att det handlar om ren medmänsklighet. Att evangelisera och missionera är en medmänsklig handling. Låt oss därför på grund av vad jag anser om dom, anta att dom ljuger.
Osv, Osv, Osv. Förresten, vem är det som missionerar här egentligen?För dom är inte ute efter att hjälpa. Religionen fungerar bara så länge som det inte finns något eller någon som säger emot den. Vad bättre metod då än att missionera? Jag menar, att döda människor går ju faktiskt emot religionens egna bud (dock verkar det vara hyggligt godtyckligt vad som avgör) och det gör att folk blir arga. Bättre därför att äga människors tankeliv.
Jag kan, till viss del hålla med om mytisk/absolutistisk religion kan pyssla med denna typ av verksamhet. JA. Följdfrån blir då: Varför? Eller: Vad säger det om människan?Människor som missionerar gör det för att omedvetet säkerställa sig om religionens absoluta dominans. Så fort det inte längre finns någon som säger emot så kommer de att känna sig trygga. Det bidrar till att göra deras egen illusion oemotsägbar. För det är en illusion det handlar om i grund och botten. Det tror jag nog du på något plan håller med mig om.
Vad menar du med "oavsett hur världen verkar"?Alltså inte verkligheten - utan religionen. Man söker efter att skapa sig en världsuppfattning - oavsett hur världen verkar.
Ja, det kan mycket väl vara så att det ligger något i det du säger. Och sen. Vad händer sen? Ingenting. Gäsp.Och när det gäller världsreligionerna har det alltid handlat om att integrera den traditionella världsuppfattningen så djupt ner i psyket som möjligt. Det räcker tydligen inte med att bara veta om den eller kunna citera det. Men det är anledningen till att de "renläriga" reciterar sina texter om och om och om och om igen. De får aldrig nog.
Varför det?
För att de är, precis som tjejen i dokumentären "Nunnan" övertygade om att världen först behöver återupprättelse och sedan att de kan göra det med ren viljekraft. I nunnans fall var det bönens "kraft" som avsågs. De tror helt enkelt att världen fungerar tack vare deras inblandning. Mycket farliga tankar. Väl värt att kritisera
Du förresten, du har aldrig funderat på att en av anledningen till att människor lagt verser på minnet, KAN ha någonting att göra med att det inte var möjligt att skriva ner dem?
