Kommer rättvisa skipas?

[Algotezza]

Gott och ont representerar medvetandets behov av tillfredsställelse respektive tankeförmågans kapacitet att åtgärda otillfredsställelse.

Detta förstår jag inte. Är godhet det man blir tillfredsställd av och det onda det som ej tillfredsställer en?

Vilket syfte har skapelsen? Hur vet man vilket syfte den har?

[531bts]

Algotezza: ja vår fundamentala erfarenhet av "gott" och "ont" har sitt ursprung och tillhörighet i tillfredsställelse respektive otillfredsställellse av de kroppsbevarande behoven. Den första gången vi möter det, är när vi föds ur moderlivet med en akut otillfredsställellse pga syrebrist, som tillfredsställs i ett första förtvivlat barnskrik.
Ja, människan kan pga av sin tankeförmågas kapacitet och heltäckande språk, ha ett teoretiskt perspektiv parallellt till de kroppsbevarande behoven. Hon kan se och förstå syfte, mening med det som binder oss till skapelsen, nämligen: behov - tillvägagångssätt - tillfredsställelse, grunden för begreppet logik. Hon har i alla tider sett och förstått att hela biologin styrs av denna logik. Det har väckt frågan om tillvaron, skapelsen, universum, i sin helhet har en orsak och ett allmängiltigt syfte. En fråga vår medfödda filosofiska förmåga, vi som art, är ensamma om att ha möjlighet att ställa, och gjort i alla tider.

[Algotezza]

Algotezza: ja vår fundamentala erfarenhet av "gott" och "ont" har sitt ursprung och tillhörighet i tillfredsställelse respektive otillfredsställellse av de kroppsbevarande behoven. Den första gången vi möter det, är när vi föds ur moderlivet med en akut otillfredsställellse pga syrebrist, som tillfredsställs i ett första förtvivlat barnskrik.
Ja, människan kan pga av sin tankeförmågas kapacitet och heltäckande språk, ha ett teoretiskt perspektiv parallellt till de kroppsbevarande behoven. Hon kan se och förstå syfte, mening med det som binder oss till skapelsen, nämligen behov - tillvägagångssätt - tillfredsställelse, grunden för begreppet logik. Hon har i alla tider sett och förstått att hela biologin styrs av denna logik. Det har väckt frågan om tillvaron, skapelsen, universum, i sin helhet har en orsak och ett allmängiltigt syfte. En fråga vår medfödda filosofiska förmåga, vi som art, är ensamma om att ha möjlighet att ställa, och gjort i alla tider.

Något som är tillfredsställande för en person och därmed något gott kan vara otillfredsställande för en annan person och därmed något ont. Vem av dem har tolkningsföreträde?

[531bts]

Algotezza: de allmängiltiga kroppsbevarande behoven kan inte tolkas så mycket annat än som "ont" vid otillfredsställelse och "gott" vid tillfredsställelse. Man kan kivas om tillvägagångssätt och och vilka medel att nå de behovens tillfredsställelse. Däremot är din fråga om "tolkningsföreträde" aktuellt iom de artificiella "behov" som driver den personliga logiken dvs identifierad som ett tänkt unikt "jag". Då barnasinnet med sin naturliga, ursprungliga tillhörighet som i första hand medveten varelse, ersatts med den personliga logiken som identitet, ett unikt "jag". Identifikationen hamnar i första hand i tankeförmågan, dvs med de minnesbaserade, tänkta bedömningar/berättelser av vad det fiktiva "jaget" tror sig behöva för att upprätthålla sitt unikum. De artificiella "behoven" är oändliga och kan aldrig tillfredställas helt, då utgångspunkten om ett unikt "jag" är fiktiv och är i ständig förändring.

[Algotezza]

Algotezza: de allmängiltiga kroppsbevarande behoven kan inte tolkas så mycket annat än som "ont" vid otillfredsställelse och "gott" vid tillfredsställelse. Man kan kivas om tillvägagångssätt och och vilka medel att nå de behovens tillfredsställelse. Däremot är din fråga om "tolkningsföreträde" aktuellt iom de artificiella "behov" som driver den personliga logiken dvs identifierad som ett tänkt unikt "jag". Då barnasinnet med sin naturliga, ursprungliga tillhörighet som i första hand medveten varelse, ersatts med den personliga logiken som identitet, ett unikt "jag". Identifikationen hamnar i första hand i tankeförmågan, dvs med de minnesbaserade, tänkta bedömningar/berättelser av vad det fiktiva "jaget" tror sig behöva för att upprätthålla sitt unikum. De artificiella "behoven" är oändliga och kan aldrig tillfredställas helt, då utgångspunkten om ett unikt "jag" är fiktiv och är i ständig förändring.

Det finns väl fler behov än de allmängiltiga kroppsbevarande behoven?

[531bts]

Algotezza: ja, de obegränsade artificiella behoven som uppstår och är incitament för tankens identifikation med ett unikt enastående "jag". Det kan vara allt från vilken färg "jag" gillar till sadism.

[Algotezza]

Algotezza: ja, de obegränsade artificiella behoven som uppstår och är incitament för tankens identifikation med ett unikt enastående "jag". Det kan vara allt från vilken färg "jag" gillar till sadism.

Var går gränsen mellan naturliga behov av artificiella?

[531bts]

Algotezza: naturliga: de kroppsbevarande behoven av: syre, värme, vatten, fast föda, sömn, rörelse, kommunikation, fortplantning. Alla de allmängiltiga behov som är 100 % beroende av vår gemensamma verklighet för överlevnad.
Artificiella behov: ej allmängiltiga. Det som kan tillfredsställa ett "jag", en psykologisk disposition, idé för välbefinnande. Väcker irritation, men som inte direkt innebär någon kroppslig hälsofara, om det inte tillfredsställs.

[xion]

Algotezza: naturliga: de kroppsbevarande behoven av: syre, värme, vatten, fast föda, sömn, rörelse, kommunikation, fortplantning. Alla de allmängiltiga behov som är 100 % beroende av vår gemensamma verklighet för överlevnad.
Artificiella behov: ej allmängiltiga. Det som kan tillfredsställa ett "jag", en psykologisk disposition, idé för välbefinnande. Väcker irritation, men som inte direkt innebär någon kroppslig hälsofara om det inte tillfredsställs.

Jag håller nog inte med om en så strikt uppdelning av våra behov.
Behov skapas både av känslor och tankar. Det krävs nog inte en utpräglad "jagkänsla" för att skapa ett behov.
Varken vi människor eller andra levande varelser är några utpräglade "zombies". Våra behov väcks av stimuli av skilda slag. Vi gör val och reagerar på intryck från världen vi omges av. Vad som är bra eller dåligt (ont eller gott) upptäcker vi ofta inte förrän efteråt.

[Algotezza]

Algotezza: naturliga: de kroppsbevarande behoven av: syre, värme, vatten, fast föda, sömn, rörelse, kommunikation, fortplantning. Alla de allmängiltiga behov som är 100 % beroende av vår gemensamma verklighet för överlevnad.
Artificiella behov: ej allmängiltiga. Det som kan tillfredsställa ett "jag", en psykologisk disposition, idé för välbefinnande. Väcker irritation, men som inte direkt innebär någon kroppslig hälsofara om det inte tillfredsställs.

Vad menar du med ett "jag"?

[531bts]

Algotezza: allt det som du reagerar på utifrån tanken "jag", "min", "min", "mitt". En tanke- och minnesbaserad personlighet som reagerar och navigerar dig i tillvaron på allt det medvetna sinnet tar emot, erfar och berörs av genom livet.

[531bts]

Algotezza: naturliga: de kroppsbevarande behoven av: syre, värme, vatten, fast föda, sömn, rörelse, kommunikation, fortplantning. Alla de allmängiltiga behov som är 100 % beroende av vår gemensamma verklighet för överlevnad.
Artificiella behov: ej allmängiltiga. Det som kan tillfredsställa ett "jag", en psykologisk disposition, idé för välbefinnande. Väcker irritation, men som inte direkt innebär någon kroppslig hälsofara om det inte tillfredsställs.

Jag håller nog inte med om en så strikt uppdelning av våra behov.
Behov skapas både av känslor och tankar. Det krävs nog inte en utpräglad "jagkänsla" för att skapa ett behov.
Varken vi människor eller andra levande varelser är några utpräglade "zombies". Våra behov väcks av stimuli av skilda slag. Vi gör val och reagerar på intryck från världen vi omges av. Vad som är bra eller dåligt (ont eller gott) upptäcker vi ofta inte förrän efteråt.

Jag söker inte medhåll, jag söker klara motargument. Om du inte klart kan se någon skillnad på t.ex vårt gemensamma behov av syre och en individs "behov" av snus, så blir det omöjligt att föra dialog om vad som är allmängiltigt o vad som är mänskligt hittepå.
Ja, har vi bestämt oss för att identifiera oss med tanken att vara "snusare" så skapas ett artificiellt "behov" som naturligtvis följer samma logik som de allmängiltiga behoven. Men de är inte självklara, som de kroppsbevarande behoven, de är skapade, artificiella.

[Algotezza]

Algotezza: allt det som du reagerar på utifrån tanken "jag", "min", "min", "mitt". En tanke- och minnesbaserad personlighet som reagerar och navigerar dig i tillvaron på allt det medvetna sinnet tar emot, erfar och berörs av genom livet.

Vilka andra personligheter finns? Varför kallar du jagetvillusoriskt? Finns det eller finns det inte.

Du baserar din syn rätt mycket på buddhism ser det ut som. Där möter man liknande tankar, att jaget är en illusion.

[531bts]

Algotezza: allt det som du reagerar på utifrån tanken "jag", "min", "min", "mitt". En tanke- och minnesbaserad personlighet som reagerar och navigerar dig i tillvaron på allt det medvetna sinnet tar emot, erfar och berörs av genom livet.

Vilka andra personligheter finns? Varför kallar du jagetvillusoriskt? Finns det eller finns det inte.

Du baserar din syn rätt mycket på buddhism ser det ut som. Där möter man liknande tankar, att jaget är en illusion.

Jag påstår inte att "jag" är illusoriskt, jag påstår att det är ett misstag att identifiera sig med det. Personlighet är inte existens, orsak det är en konsekvens av medvetande anknutet till den mänskliga tankeförmågan. Personligt uttryck i tal och gärning tillhör det mänskliga livet men är inte människans identitet. Människans identitet är medvetande, förmågan att erfara, ta emot intryck och uttrycka behov. Tänkandet och personliga uttryck är en konsekvens av medvetande som är människans grundidentitet.
Ja, mycket av det jag påstår rimmar med Buddhans Dhamma som jag studerat. Den avgörande skillnaden är att jag tror på en levande orsak till skapelsen; Gud och att människan är skapelsens uttryck för Guds bestående och ingående delar.

[Hubert]

Det är en urgammal tanke spridd i flera kulturer att vi människor får vad vi förtjänar - om inte i detta liv så i nästa.
Ingen begriper egentligen hur det går till, men de som det går bra för har gudar/ödet att tacka. De som det illa för får skylla sig själva.
För (somliga) kristna är detta resonemang logiskt. Översvämmningar, torka, pester; alla är de bevis för att stackars människor har gjort något förfärligt och får därför Guds rättvisa straff.
För (somliga) kristna är evangelisten med privatjetflyg Guds gunstling.
Det finns inget annat sätt att se på gudomlig rättvisa än att sekten bestämmer.

Jag återkommer till: rättvisa kommer skipas så länge det finns ett fungerande rättssystem. Någon annan rättvisa finns inte.