Filosofiforum

Människan lär ha haft båtar de senaste 50.000 åren, en båt är något att flyta på helt enkelt och är
man ute en längre tid så har man både mat och vatten med sig, kanske till och med levande djur,
i fallet med urinvånarna i Australien, så lär de ha tagit sig dit med båt en viss del av sträckan
kanske redan för 70.000 år sedan, vad säger din bibellärde om det?

Strålöga skrev:När Syndafloden ägde rum var troligen så pass längesedan att Guds budskap fick spridas muntligt mun till mun för att sedan skrivas ned långt senare.

Det är riktigt så till vida att skriftspråk inte var utvecklade i Palestina för så längesedan. Gilgamesheposet nedtecknades (kilskrift) för ca fyra tusen år sedan. Det står som modell för berättelsen om syndafloden och Noa som är av nyare datum.

Strålöga skrev:Detta gör att vi ser berättelser om Syndafloden lite överallt i olika kulturer av folk som inte kände varandra. Detta stärker berättelsen om Noas Ark.

Vad som åsyftas är de återkommande översvämningarna vid Eufrat och Tigris. De var säkert mycket besvärande, men samtidigt livgivande. Någon ark har aldrig byggts, berättelsen om Noa är en trevlig saga om en god man som räddar ett antal djur. Sagan behöver inte skildras med någon större realism, den är begriplig och underhållande ändå. Mängder av barnböcker har skrivits med utgångspunkt från Noa. Och glada dryckesvisor har har skrivits, förstås.

Zokrates även om en båt är vanlig kan man om man nu skriver en story berätta om någon som flyr upp i bergen eller liknande. Märkligt om saker stämmer överens i handlingen då folk som inte känner varandra skapar en myt. Pilatus detta bevisar fortfarande inte att ett budskap kan ha spridits mellan olika folkslag och fått olika utformning på olika platser innan den skrevs ned. Men klara bevis för eller emot Syndafloden finner vi säkerligen inte till fullo förutom de med tro som ser Regnbågen som ett bevis.,God natt.... och I övrigt får vi gå på det vi känner till.,

Fann ett citat som kunde vara värt att återges:

När gudarna skapade människan bestämde de dödlighet för människan, men behöll livet för egen del. Därför bör man njuta det korta liv som står oss till buds; "fyll din buk, gläd dig dag och natt med dans och spel, håll en daglig glädjefest, med rena kläder, huvudet tvättat och kroppen badad. Njut synen av barnet som tar dig i handen och låt kvinnan glädja sig i din famn." Detta råd får Gilgamesh på sin färd av en värdshuskvinna, som finner hans sökande lönlöst. Efter döden väntar ett dystert dödsrike.