-Ondska är bra!

[deep]

Ondska är bra.
Ondskan är ju en förutsättning för den fria viljan.
Om inte onda handlingar fans så skulle vi fortfarande gå omkring i Edens lustgård med djuren och äta fikon hela dagen lång.
Men tack vara ondskan och att vi inte löd Gud (Eva åt ju av äpplet), så blev vi utslängda ur lustgården.
Tack och lov för det.
Häldre ond och fri
en god och ofri.
-Min sluttsats är att ondska är bra.

[Jörgen]

det finns ingen ondska, annat än subjektivt, som ett skällsord.
dessutom blev inte all utslängda från lustgården. bara du

[Tractatus]

Ondska är bra.

Det är en bristfällig och felaktigt slutsats.
Ondska behöver inte alls vara förutsättning för den fria viljan.
Man kan tänka sig att fri vilja finns samtidigt som det inte finns onda handlingar. Ponera en människa som inte handlar ont. Har denne ingen fri vilja?

[Joahn]

det finns ingen ondska, annat än subjektivt, som ett skällsord.
dessutom blev inte all utslängda från lustgården. bara du

[Johan Ågren]

Det finns ingen frihet bara olika motiv till handling, och dessa kan vara "onda" respektive "goda" beroende på vilka referenser man använder. Rationalitet och ett sanningsenligt förhållande till tingens ordning kan vara bra referenser. Den frihet som saknar motiv till handling vill ni inte veta av, för den är fruktansvärd.

"Eden" kan därför ses som en symbol för ett rättfärdigt leverne, medan "syndafallet" är det handlande som utgår från ett irrationellt leverne. Denna motivation till handling existerar då enbart utifrån denna irrationella grund, och den frihet som föds därur riskerar alltid att bli tillrättavisad. Ondskan måste därför ta avstånd från rationalitet för att kunna existera, men det sker då enbart utifrån den ovisshet som möjliggör avståndstagandet.

Johan

[suchanother]

Haha, Johan tror inte på några irrationella förklaringar.
Ondska är ondska, i vårat samhälle den egoismen. Egoismen bygger på nåt mer, vad?
Vi har alltid valmöjligheter, snacka inte om annat.
Nåt bibliskt som du kommer med, syndafallet är bara blaha.
Ha det mardrömsfritt i natt!

[Johan Ågren]

suchanother,

Vi har alltid valmöjligheter

Förhoppningsvis har vi några möjligheter vi kan välja mellan, ja. Sedan gäller det att ha motivationen att göra ett val. Slutligen gäller det att ha rätt motivation.

Det var inte jag som kom med "det bibliska", jag försöker bara översätta symboliken.

Egoismen är inte ett primärt ställningstagande, utan ett sådant ställningstagande bygger på vissa föreställningar om vinning och synen på den egna identiteten. Ändra dessa föreställningar - till något mer rationellt - så upphör ondskan. Egoismen skulle utifrån andra premisser (som jag inte är övertygad om) kunna vara god.

Johan

[suchanother]

Egoismen är inte ett primärt ställningstagande, utan ett sådant ställningstagande bygger på vissa föreställningar om vinning och synen på den egna identiteten.
Johan

Håller med till viss del, men då har du inte mött en äkta narcist!
Hos narcisten bygger egoismen på barnets vilja att äga/ha. Jag har konfronterats (en närstående) vuxen kille som ältade sina narcistiska behov. Av oss krävde han hela tiden att vi skulle ställa upp och hjälpa honom. Han förutsätte detta, ty han var jordens medelpunkt. Sen om man krävde en motprestation av honom så explorerade han; hur fan kan ni begära nåt av mej!?
Han var på barnets egoistiska nivå. (det jävliga var att varken föräldrarna eller något annan kunde kommunicera med honom utan jag fick ta hela smällen)
Allt detta att få sin vilja genom, genast!, ni andra är bara schackpjäser, mitt eget välbefinnade kommer i första/andra/tredje hand är otroligt jobbigt. Dessutom är killen dryga 30 år och skitjobbig.
Nog snackat.

[deep]

Ondska är bra.

Det är en bristfällig och felaktigt slutsats.
Ondska behöver inte alls vara förutsättning för den fria viljan.
Man kan tänka sig att fri vilja finns samtidigt som det inte finns onda handlingar.

Ponera en människa som inte handlar ont. Har denne ingen fri vilja?

Hur ska vi kunna ponnera en människa som inte handlar ont? Det finns inte sådan människor. Även moder Theresa har gjort synd. Alla har någon gång i livet begått ett misstag

[Tractatus]

Du kan fortfarande ponera en människa som inte handlar ont.
Gör det enkelt- ta Jesus.

Varför skulle ondska vara en nödvändighet för den fria viljan.?
Radera ondska. Du har fortfarande fri vilja inom ramen av vad du kan utföra.

[Tatjana]

Och vad kallas det när en vuxen våldtar ett barn, mördar en hel familj eller spränger sig själv och en hel hoper människor i luften?

Ett annat perspektiv på rätt och fel?

För mig är det ren och skär ondska som ligger bakom ett sådant beteende.

[Fication]

Förhoppningsvis har vi några möjligheter vi kan välja mellan, ja. Sedan gäller det att ha motivationen att göra ett val. Slutligen gäller det att ha rätt motivation.
...
Egoismen är inte ett primärt ställningstagande, utan ett sådant ställningstagande bygger på vissa föreställningar om vinning och synen på den egna identiteten. Ändra dessa föreställningar - till något mer rationellt - så upphör ondskan. Egoismen skulle utifrån andra premisser (som jag inte är övertygad om) kunna vara god.

Och vad menar du är rätt motivation?

/Fication
*otålig*

[Joahn]

För att återgå till det första inlägget så tycker jag att det ligger något i vad deep skriver, men jag har en lite annan syn på saken.

För antag att vi alla lever i Paradiset, Edens lustgård. Allt är perfekt, orört, oförstört, harmoniskt, balanserat... fulländat. Om vi utgår från de abrahamitiska religionerna så är detta människans högsta syfte: att okritiskt tjäna och lyda Gud, göra som Han önskar, sköta om djuren och naturen åt honom.

I Paradiset är människorna gentemot Gud som ett barn är mot en avgudad förälder. Vi vet inte mycket själva så vi bara håller oss inom Guds ramar, gör det Han säger att vi får göra. Vi lär oss aldrig något, eftersom att vi hela tiden håller oss inom dessa ramar. Allting är skört och bräckligt; om vi någon gång går emot Guds vilja är Paradiset inte längre perfekt, liksom första repan i ett nytt matbord är den värsta.

Men att trotsa Gud ger oss något i gengäld: Erfarenhet. Varje gång vi handlar på eget initiativ så lär vi oss något, och är ansvariga för vad vi gjort. När Eva tar den första tuggan av äpplet så säger hon samtidigt att hon är en självständig varelse som kan ta egna initiativ, som är ansvarig för sina handlingar, som vågar tänja på gränserna och med egna ögon se vad som finns Bortanför.

Så vad är då mest värt? Livserfarenhet, visdom, självständighet och ansvar eller evig lycka, okunskap, omedvetenhet och beroende? Svaret är inte givet, det är väl en fråga om värderingar, men om man föredrar det första alternativet så är teodicéproblemet (delvis?) löst. Vi har att välja mellan en värld där ondska finns, eller ett Paradis där allt är perfekt, oförstört, men där vi aldrig egentligen kommer någon vart... för som jag ser det så finns inga andra alternativ.

Jag väljer det första. Vad väljer du?

[SOL]

Intressant....

För mig är Kunskapsträdet...en bland många metaforer som gör tappra försök att förklara vad en människa är....

En tidig sago-förklaring över det faktum att människan har en unik position (på gott och ont) i skapelsen. Födelsen av den fria viljan... brotten från harmoni till dualism... ett paradigmskifte i den evolutionära utvecklingen i Universum...

För precis som det periodiska systemet har utvecklats...eller jag skall säga våra grundämnen har uppkommit i den takt som grundämnena vibrera...sedan big-bang skapelse.... så har även LIVET utvecklats på samma sätt... från amöba till människa... i olika vibrerande energier...från lågfrekvent till högfrekvent.... nu är det dags för ett nytt paradigmskifte... NEOZAPHYIA *ler* den kännande människan....

(dvs en edenslustgård i ny gudomligt intelligent harmonisk och kärleksfull tappning) *ler*

Nåväl...Den fria viljans uppkomst innebär ett upphöjande till gudom...för människan.... precis som det faktiskt står i bibeln... människan skapades till Gudsavbild....

Eller gudomlig potential...skulle jag skriva...

Ett val... en möjlighet att påverka sin omgivning med andra krafter än de rent djuriska överlevnadsinstinkterna och drifterna.... (med vilka vi fortfarande kämpar emot skapelsen....en fot i djurriket en i en högre existens *ler*).

Men också en test för varje enskild individ/själ/magiker/alkemist som tar chansen att förvandla sig själv från bly till guld...det största äventyret....och skapar sin egen oas...separerad fast ändå inte... ifrån ALLTET...via Livet...

Livet är en nyckel till förståelse som ...man gärna glömmer...

Vad är syftet med livet? Kroppen....farkosten? Denna inre ensamhet...detta fysiska fängelse...denna särskiljning ifrån existensen....

Det gör ont att födas och särskiljas från det gudomliga... lika skönt är det att återvända och renas för ännu en nyfärd...

Livet är Skolan... Big-bang gudscelldelning...

där krafterna i kosmos påverkar och utsätter dig för prövningar i syfte att förädla dig...eller tvinga dig till förädling....och antar dualistiska tendenser för att föra dig å än det ena å än det andra hållet...

Du har två hjärnhalvor som håller dig i ett schitzofrent tillstånd...och som drar dina tankar i olika riktningar i takt med att du balanserar på knivseggen i din själsliga utveckling...

ONDSKA är något helt annat....men en sida av denna LIVETS balansgång..

Men roten till ondska är mycket lätt att härleda... och har inget med gud eller skapelsen att göra....endast människan.... endast DIG....

Ondska är okunskap och en personlig brist på utveckling.... med andra ord...onda människor är faktsikt lågutvecklade...

Onda människor är det synd om....för de är Okunniga och individuellt fega och lata. De är rädda, ensamma och ytterst förvirrade.

Därför att alla onda handlingar utgår från en brist på förståelse.... en brist av empati...en brist av inre mognad, styrka och kunskap...En brist av perspektiv och erfarenhet...

Kunskap GER... förståelse... både för skeenden och människors beteende.... en förståelse föder förmågan och styrkan till en förlåtelse... en förlåtelse vittnar om empati på tillväxt... och ett närmade till kärlek och positivenergi

Men det är svårt att stå ensam..... det är svårt att visa sig naken och sårbar likt ett barn...

TROTS att vi ALLA gör det... i skapelsen är man ensam... men det är först när man möter ensamheten...när man möter sig själv MED kunskap och Kärlek...som man kan bli frigjord från sitt personliga LIDANDE och se samhörigheten med ALLT.

Jag är du, du är jag, vi är de och de är oss. Den är jag, och jag är det.

Allt är sammankopplat... och energierna ALLA människor använder, utsöndrar, brukar och missbrukar, medvetet eller omedvetet.......... påverkar oss 24/7 hela livet...vi befinner oss i en totalkontext på massor av olika nivåer...

Men vårt inre lidande är tungt att bära... och mod och stöd behöver man för att bryta sig fri...och se kärlek... och med kärlek...

Annars brukar det sluta med att människan hellre bygger sig ett personligtförsvarsverk och ljuger för sig själv resten av livet om hur starka de är och hur mycket de älskar sig själva... och självbedrägeriet bara drar dessa personer djupare och djupare ner i bitterhetensträsk i takt med åldrandet och det växande hålet i det inre...... som inte tycks kunna gå att konsumera bort....

Utan att de själva begriper varför...och på dödsbädden undrar de vad fan de gjorde av livet och slänger en pipig liten bön till en Gud de inte känner....

dvs..... SIG SJÄLVA....

Självförnekelse...feghet... blä....

Ondska är evolutionärt hotad.... och ALLA människor som hävdar dess motsats är i grunden ute efter att försvara sig själva från det faktum att de vet med sig att de är dåliga på att söka kärlek och kärlekens sanna natur...

Det är som min mamma säger... med det är ju så svårt...världen kan man inte ändra på...jadda jadda... hon pratar bara om sig själv... inte om världen... världen kan min mamma inte göra ett skit åt... det enda vi har en skyldighet gentemot det är oss själva. Att just jag inte flyter med de döda fiskarna utan verkligen försöker förbättra mig själv som människa varje dag och agerar gott.... då bidrar man faktiskt betydligt mer till världens räddning än vad man tror...

Och du blir lycklig på kuppen...

För du slipper helvetet.....lidandet...

Det personliga helvetet..... det enda som existerar.... något allmängiltigt helvete finns ej...vi är här i LIVET som enskilda sökare ...och vi författar våran egen saga...

Hade någon av världsreligionerna kunnat stämma...så hade vi ALLA haft exakt samma förutsättningar från födsel...och inte haft andra personer som fyllde vårt Livsboks första kapitel...

För de berättar ju mycket om vad som komma skall eller hur?

Men någon så penalistisk gud som bara ger en enda chans i ett Liv existerar helt enkelt inte... då är det inte en Gud....ty Gud är endast en sak.... Kärlek...
och personligen tycker jag att det är det totalt HÄGER att tänka något annat....

Usch jag vet att denna artikel kan vara luddig för er... och säkert mig med om jag läser igenom en gång...men orkar inte nu.... öroninflammation...måste fixa antibiotika nu...

Trött... ta inte illa upp...

[hovnarr]

Vi har att välja mellan en värld där ondska finns, eller ett Paradis där allt är perfekt, oförstört, men där vi aldrig egentligen kommer någon vart... för som jag ser det så finns inga andra alternativ.

Men vart kommer vi med ondskan? Förhoppningsvis tillbaka till paradiset. Och då, när vi återvänt oss, kommer vi att se med nya ögon. Det är det som är så bra med att komma hem - man vet hur bra man har det.