Andlighetens utveckling

[Ohm]

Vi människor har alltid haft ett behov av att ventilera vår andlighet, nästan på samma sätt som vår sexuella natur behöver "motioneras". Jag ställer mig själv agnostisk på gudsfrågan, men förnekar inte behovet av andlig stimulans.

I början, när vi levde i stamsamhällen, projicerade vi vår andlighet på naturen, där stockar och stenar plötsligt blev till gudar. Vi levde i något jag skulle vilja kalla sektsamhällen. Vi lärde oss att leva i större flockar och gudarna fick mer kött på benen. Vi övergav materiell dyrkan och projicerade våra gudabilder på diverse arketypiska väsen. Ju mer sofistikerade vi blev, ju mer centrerad blev gudsbilden. Tillslut slutade religionerna upp med enväldiga gudar (med undantag).

Kommer den enväldiga gudsbilden upphöra i framtiden eller kommer den växa sig starkare, genom den globalisering som sker? Är vi i en övergångsfas, där religionerna håller på att uppslukas av en ny fas, på samma sätt som sekterna slukades upp av religionerna? Är jag helt fel ute, såhär 04.38 en onsdagsmorgon, eller kan vi stå på tröskeln till en helt ny fas i mänsklighetens historia? Mina belägg är vaga, men behovet av ett religöst enande får mig att drömma mig bort ibland

[Phileas Fogg]

jag tror att du har fel i din guds analogi.

Gud har alltid varit allsmäktig och fördömmer att man tillber det skapade eller idoler, djur avgudabilder också vidare.

[Anders]

Jag tror att det är dödsskräcken som är generatorn för all religiositet, och att den har varit rätt konstant i en 20.000 år eller nåt.  Detta i kombination med Newton och den här mannen som lovat 10 miljoner eller vad det är om någon kan bevisa något onaturligt. Och det här med att man gärna vill styra när det regnar, skörden växer bättre då.

Skräck och spänning. Och nån liten räkmacka.

Sexualiteten söker i alla fall njutning.

Sen för att svara på din fråga:

Globaliseringen verkar inte ha fört religionerna direkt närmare varandra än i alla fall. Möjligen kommer vi att bli mer förvirrade då det blir lättare att flytta omkring och man hör mer om andra religioner. Men de flesta lever väl fortfarande i något slags armod där en husgud behövs. Det kan bli annorlunda om det ändras. Men vad det blir.....?

[Fication]

Jag tror att man i framtiden kommer att kunna acceptera och även ta till sig mer än en gudsbild. Att erkänna olika religioner, inklusive den naturdyrkan du beskriver, som olika vägar och manifestationer av det vi refererar till som Gud. Men också som manifestationer på vår ofullkomlighet att förstå och ta till oss det gudomliga som inte ens säkert existerar...

[Algotezza]

Jag tror att det är dödsskräcken som är generatorn för all religiositet, och att den har varit rätt konstant i en 20.000 år eller nåt.  

Skrev jag om här på't ungefär:



http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... php?t=5928

Vänligen Algotezza

[Ohm]

(..)Gud har alltid varit allsmäktig och fördömmer att man tillber det skapade eller idoler, djur avgudabilder också vidare.

Om det är kristendomens Gud vi talar om är det i vissa läror tillåtet att dyrka helgon. Det är tillåtet att dyrka fadern, sonen och den helige anden. Men vad vet jag, allt är tydligen ett och samma. Det är tillåtet att dyrka profeter, apostlar och diverse män som spridit läran. Du får dyrka boken, där allt är skrivet i. Kristendomen är inte den monoteism den utger sig att vara. Jag tror religionerna har glömt att fokusera sin tro på ren gudatro och har blivit en form av historisk dyrkan.

Globaliseringen verkar inte ha fört religionerna direkt närmare varandra än i alla fall. Möjligen kommer vi att bli mer förvirrade då det blir lättare att flytta omkring och man hör mer om andra religioner(...)

Var och varannan tidning publicerar dagligen horoskop, österländsk tro har flyttat in i våra gym, japaner firar jul, gifter sig i kyrkor och älskar tron på himmel, men fortsätter i sina traditionella buddistiska banor. Vår hedendom har aldrig riktigt försvunnit, vi spottar över vänsteraxlarna och spiller salt i våra boningar. Google sprider information som en vattenspridare, vi har alla möjlighet att nischa in oss på diverse underliga ideologier.

Jag tror att man i framtiden kommer att kunna acceptera och även ta till sig mer än en gudsbild. Att erkänna olika religioner, inklusive den naturdyrkan du beskriver, som olika vägar och manifestationer av det vi refererar till som Gud. Men också som manifestationer på vår ofullkomlighet att förstå och ta till oss det gudomliga som inte ens säkert existerar...

Kommer vi att stå i samförstånd till andras troföreställningar, eller kommer vi prompt stå fast vid våra egna? Människan är ett flockdjur och följer automatiskt sina ledare och medmänniskor, utan att reflektera sin situation. Jag hoppas på din framtidstro, där personlig andlig utveckling står i centrum och där alla är i samförstånd med detta.

Kommer förnuftet äntligen segra?

[andytinca]

jag tror att du har fel i din guds analogi.

Gud har alltid varit allsmäktig och fördömmer att man tillber det skapade eller idoler, djur avgudabilder också vidare.

Gud kan sägas vara allsmäktig, men fördömer ingen individ för vad man tror på eller tillber. Skulle Gud göra något sådant skulle det vara ett intrång på någons yttrandefrihet och det är väl inget som Gud skulle vara i linje med att göra. Eftersom Gud är fullkomlig kärlek och således redan förlåtit världen för vad den är.

Man behöver inte försöka skapa någon bild av Jesus, vilket vi redan har sett flertalet gånger, bland annat på korset. Det viktigare är att man tillber utifrån hjärtat och vad man själv känner är rätt. När man tror på det som är rätt för en själv gör man det även för andra, eftersom man då inte försöker projicera rätt eller fel på en annan individ. Här finns ett problem med mänskligheten, det är att vi ofta vill få andra att tro på samma sak som en själv, eftersom egot har talat om för individen att just det självt är det riktiga och sanna. Men man har då lyssnat till egots röst och på detta sätt en annan individ, eftersom egot tror på sig självt som en egen individ.