Förening

[Anna Sara]

Har en idé som säkert kommer föraktas som omogen, om man inte lyssnar ordentligt, i så fall handlar det egentligen om att vi är hämmade.

Det här är lite en lek.

Jag brukar ofta posta låtar från youtube för att ge mitt meddelande mer substans, för att andra ska "minnas" vad jag menar och så.


Såhär ser övningen ut: Man tar en låt som har gett ett intryck (filosofiskt/mystiskt).. detta visar lite på "var vi står", och därför varför konflikter inte upplöses. Det här är ganska "intimt". Vi andra får som uppgift att försöka röna ut den andliga/existensiella andemeningen...

Eller så handlar detta bara om att visa var vi står, (sånt som leder till "religion"). Jag är också nyfiken på er förståelse och relation till världen/tillvaron och naturen.. Många verkar ha en mycket mer "djup" känsla för naturen än jag t ex.. en implicit kontakt som jag "glömt".. Påminn mig gärna.

Alltså det låter lite löjligt att man ska "gissa" budskapet, men samtidigt är vi passiva inte sant..? Man vill ju alla alla ska förstå, annars är det här meningslöst.


Det finns konstnärer med en mission, dvs våra budbärare, och konstnärer som är mer formlösa (vilket inte är fel) men också kanske förvirrade/gör sexuella övergrepp på sig själva, osv.. Låt oss respektera våra konstnärer.

Det här är ett medmänskligt sätt att "dela med sig".. som inte är så pretentiöst.. och det görs inga övergrepp så som genom expertutlåtanden på land. Blev lite ängslig i mitten av detta inlägg, började föreställa mig att ni skulle missprioritera mig som pubertal.. och tro att jag hade "kärlek kärlek"-avsikter.. känner mig så "offentlig" i mitt privata mörker, eftersom jag aldrig upptäckt vem jag är.. Men nej, se mig rent nu om ni behagar närvara.


Lustigt nog hade jag ingen låt just nu.


Välkommen hem i din enkla boning.

[Anna Sara]

Ett alternativ är att posta en video utifrån naken närvaro, dvs utan att ha en bild av vad man vet och förstår. (Fattar ni hur coolt detta egentligen är?)


T ex något man lyssnar på i stunden ..fan GE UP.. så vi genom vår gemensamma eld kan raffinera kaoset.


Var ohämmade ..vänner. (Ibland har jag inte ens förstått vad ni menar med anspråkslöshet vs anspråk -det är väl något som handlar om "minne"..?)


Jag ger upp: (det här hade jag kanske inte gjort om jag hade haft val, har ni läst i "tolkningen Tao" där en filosofi är att den fria viljan är en svaghet/missbildning/dagisnivåutveckling?)

http://www.dailymotion.com/relevance/se ... off_family

(Satt och skulle posta på min blogg eller facebook eftersom jag är så mentalt isolerad, men det tänker jag INTE göra)..



Var så hämmad att jag var tvungen att gå in och läsa lyrics (eftersom jag har desorinterad engelsk uppmärksamhet) ..men har inte gjort det ännu utan upplyser istället, och tar det som efterrätt.. Så jävla pervers. Men jaja, ursäkta blaj i inlägget. Hoppas ni INTE förbiser potentialen i denna övning nu!! Ge upp. Eller... väg era insikter.

Where have you been?

[Anna Sara]

Tycker det är löjligt att ignorera den här öppningen bara för att man visar upp sig i "någon annan" mask.. hörru du.. gått A-kurs ännu?


Ursäkta röran då det första exemplet (inlägg 1) kanske var det bästa än det "totala odjup" jag visade upp (om man bortser från den "nivån" jag tog upp övningen på). Good for you to show me.

[Anna Sara]

SKÄRP ER.

[Avantgardet]

Jag kan göra ett försök. Vet inte om jag förstått dina instruktioner.

http://www.youtube.com/watch?v=vZUpfTzHgGo

Det här är i alla fall en låt som jag tycker om, på ett djupgående plan (lite klyschigt, jag känner igen mig i den). Egentligen ingen märkvärdig låt eller nåt. Men fuck, nog fan är det djupt andligt (om nåt är det) slutet på första versen. En sån där grej man blir nästan tårögd av, så djävla rätt:

"They say you buggin nigga, fuck it, I'm a thuggin nigga
You talkin bullshit then kick it with another nigga
I got a bigger bed and I need a cover nigga
And I ain't got friends - I got enemies
So if they with me, then that means they my brother niggaz"

[Anna Sara]

Kul att någon tog det här på allvar!

[Zokrates]

Gör ett försök jag med, men då handlar det inte så mycket om musik, mer om ditt ständigt återkommande tema, man eller kvinna?

http://www.youtube.com/watch?v=G-bqET22vEU

Ps, personen som intervjuas tävlar för sydafrika, Caster Semenya

[Anna Sara]

nog fan är det djupt andligt (om nåt är det)

Föresten Avantgardet...

Jag upplevde mig lösas upp på så sätt (och i enhet av något kulturellt kanske.. när jag rökte gräs (specifikt kombinerat med psylocybin)), att jag kom i kontakt med eller identifierade mig med -det andliga. Jag kände liksom igen att.. "det här är andlighet", utifrån ryktet. Något människan kallar för andligt. Det finns även något i vår själsdynamik som heter Anden också. En kompis till mig säger att hon "blev andlig" när hon kom i kontakt med cannabis.. hon säger att hon "öppnade upp sina kanaler"..

Skulle kunna skriva om det här så mycket längre.. men i alla fall. Eftersom du är väldigt ignorant till andliga begrepp.. alltså du borde förfina vad du faktiskt menar istället för att vara rädd att mista identitet eller något. Jag tror att eftersom du röker jättemycket eller har gjort, och tidigt (i barndommen) vant dig vid det, och därför skapat något hemmatamt kring och minns i samma famn som du minns det praktiska/känslomässiga... När andra pratar om "andlighet" med stora ord låter det patetiskt för det är ungefär som om folk som skulle prata om vädret och årstiderna som något "annat".. då du å andra sidan kämpar för att få en förståelse för det "naturliga".. och vill bevara känslan av "det andra" privat. Meningen med ditt liv är passivt (Oxen) och du vill investera ditt minne personligt genom det du har omkring det, konkret ..filosofi och njutning t ex, och blir därför störd av att folk försöker luckra upp det du behöver konkretisera, och genom detta behov struntar du därför i andra.


Tycker du ska se "alienationen" som något bra och låta oss andra ge respekt till andligheten, så att den kan bli naturlig för oss, vilket aktiverar dina resurser.. och allt blir mer spännande. Du säger att problemen är "språkliga" och jag kan ta del av ditt perspektiv eller synvilla, men som bidrag till mänskligheten/gemenskapen handlar det nog om att du måste öppna dig och inte äga alla lögner och dolda djup som din hittils skapade definiering av ditt självvärde. Ditt ego försöker försäkra sig om sin existens genom den här slags omvända hybrisen, där du kan göra dig större än oss andra då du sett "bakrunden". För att skapa själslig tillväxt måste du alltså erkänna att det finns något som kan definieras för "översättningsproblem" (tillsammans med "språkproblemet") också.. börja se att världen inte är ett formlöst kaos på alla plan. Att det kanske handlar om en Sanning som "vill fram", genom oss ..vilken är är oss, i nya former, när vi evolverat genom maktkampen.



Tillägg: Det jag kallar det andliga.. det är alltså inte det man tar på i sig självt, utan den del av oss som känner dragningen till detta, och kan förstå föreningen och det formlösa i förlusten eller upplösningen av sitt "jag". Jag har upplevt (genom droger dock växter) ett "makrokosmos" av mitt "centrerade jag" genom en uppluckring av tid.. där den historia/mening som jag identifierar mig med och som min förlorade mening inför en den högsta meningens perspektiv mitt sinne kunde formulera, och det här är gud, eller universum/naturen -vilket är vad jag relaterar det till snarare än gud. Gud är liksom överkurs, och det är mycket skönare att se sanningen och njuta av mysteriet än att gå och stänga in sig i förlust. Andlighet är att själv kunna reparera förlusten (av det högsta/enheten/alltet). För... att ens kalla allt detta "gud", det är vad detta INTE handlar om.. anden är det som allting annat innehåller och som samtidigt inte innehåller någonting, och inte gör anspråk på sig själv utan skapar vår utväg, ut ur anspråket. När jag precis hade upplevt gräs + psylocybin och förlöst energi, så lättades jag av att befrias från det där förkrympta spelet och sökandet efter ensidighet dvs "den enda autkoriteten".. alltså jag var så jävla lycklig över att ha en helt annan bild eller inte bild utav gud.. och då pratar jag om "upplevelsen/insikten gud".. Allting är mycket mänskligare -och jag skulle vilja ge andra den fria "meningslösheten". Visst, den här känslan varade bara i några dagar, men det handlar om att jag inte fick "bekräftelse" (och kunde uppleva "insikten gud").. Reptilformer i en "snöflinga".. sådana saker.. Att slippa känna sig "övervakad".. Andlighet handlar ju som sagt om att läka/transcendera. VI är gud.. livsformen är det skapandets jag integrerar sin skönhetsupplevelse i.. Det är därför det är så absurt och fatta nu vad jag menar.. det är bara människan som är så galant och även dåraktig att hon skapar massa speficierad kunskap.. På djupet i längden av vårt strävande efter säkerhet, så är det nog något vi verkligen vill befria oss ifrån.. mallarna.. Strukturen/visdommen är ju också vår förälder, och denna måste bli så pass stark att den kan transcendera alla tidigare sanningar vi haft om föräldern/lagarna.. så vi får en gemenskap i varandra att luta oss på, utan att längre jaga (som mystiken ger sken av istället är "meningen" själv).. Jag skulle inte tro det.. extas handlar om "hjärta".. Så vi kan inte ha massa mystiska lärare som går runt och säger sånt här, att vi ska distansera oss.. det handlar snarare om deras rädsla.. alltså verkliga verkliga rädsla.. när igen isolering finns.

Alltså det var en väldigt sorglig och isolerad.. men samtidigt närande, upplevelse att förstå att mänskligheten VILL/KOMMER DÖ.. det är meningen med det här, vi är inte "skapade" ännu, vi är bara inkastade i undermedvetna djurkroppar.. en total kreativitet, vetandets alla nivåer och perspektiv.. något som fortfarande vibrerar. Det här är extremt smärtsamt för vi har en dualistisk form som inga andra arter har i alla fall inte i samma grad.. vi söker bilden av oss själva, genom moral osv.. Det är verkligen skönheten, och saken är att jag tror vi kommit långt. Det sista "minnet" jag fick i från trippen i Amsterdam var det kollektiva anspråket på det här, den omedvetna väldigt kraftfulla investeringar i framtida verkligheter av "domedag"/slutet.. Fan, vi måste luckra upp religionsbildningar.



Den självmedvetna döden känns verkligen som det enda naturliga just nu. Min bitande skuld bör väl inte ses som det, bara för att andra säger det. Mitt varande eller aktvitet/mening är bara experiment/integrering av relationsformerna ..ett jävla mörker.. jag förstår vad det är jag behöve "nästa gång" för att skapa ett djupare inflytande, genom den karma jag bär med mig. I min personliga relatering till livet... utifrån dolda ideal och känslomässiga behov av konstruktiv andlighet, det här livet känns inte inbjudande. Jag vet inte vad jag gör här, min isolering och distans till mänskligheten är allt vad jag är, vilket förstås ÄR min rädsla/tomhet. Men VAD fan ska jag göra.. det känns väldigt perverst när omgivningar säger till mig att "jobba".. eller "lös dina problem, skaffa en pojkvän".. "bry dig inte så mycket om dig själv".. Detta ÄR mitt problem, kontaktens klyvningar med er.. där jag vill injicera all den insikt, förhoppning, mobilisering och kreativt mål som jag integrerat/rest i.. Fy fan vad dåligt jag mår. Jag söker ju kontakt.. och befrielse.. men i avancerade former som svarar mina behov/känslor och representerar min själ. Mina dolda intentioner med att trippa osv.. handlar om att jag söker förståelse för mänskligheten.. besatt liksom.. men allt blir bara än mer sorgligt..


Andligheten eller vår ande eller andliga jag/transcendentala energi.. är det som skapar skönhet för oss, och samtidigt är skönheten (moralen/friheten etc).. och därför är det sanningen självt, där vi erkänt sanningen.

[Avantgardet]

Varför inte acceptera att jag har en helt annan syn på saken? Du behöver inte tycka om vad jag gör eller inte gör, och jag är beredd att argumentera för min sak, men lägg ner det där. Jag delar inte din vision. Tycker det verkar som du ständigt missar poängen med det jag säger (t.ex. är begreppet transcendens meningslöst för mig, inte för att jag inte begriper det utan för att det är en religiös djävla dröm och något fullkomligt omöjligt). Om du skulle lyssna på det jag säger istället för att söka grejer i mig att ändra på. Ser inte att du skulle närma dig vare sig mig eller mänskligheten genom att stenhårt försöka ändra på mig (oss).

[Avantgardet]

Kan utveckla, har mer tid nu.

Om du finner nåt andligt hos mig så kan du inte automatiskt föra det tillbaka på mitt knarkande. Det är inte så enkelt. Det är mitt liv som helhet som skapat den jag är, och hur jag tänker. Att peka på enskilda saker och säga att det var "det och det" som gav mig den och den "insikten" skulle bara vara en efterkonstruktion, och det skulle inte finnas någon som helst garanti att andra skulle dra samma slutsats under samma förhållanden. Grejen är den att vi alla har olika saker med oss, och detta som vi har med oss är det genom vilket vi upplever det innevarande. Den enda (andliga?) tanke som snurrade i mitt huvud första gången jag rökte en holk var: "det här tänker jag aldrig lägga av med!". Jag är ganska trivial faktiskt.

Jag tänker mer som så att det mesta vi tar oss för gör vi väl på ett eller annat vis främst för att stå ut med skiten. Kanske för jordnära tolkning för dig, men så ser jag på saken. Vissa står inte ut med att världen är så torr och torftig så de tar till psykedelia för att liksom sätta färg på skiten. Eller poesi för att ge den lite "vackrare" färger, eller what not. Andra anser att världen är för kall, kantig, och stressig, så de sveper in sig i sina morfinpreparat, och världen blir så varm, mjuk, lugn, och go. Men att det skulle finnas någon ("andlig") Sanning i det ena eller andra anser jag vara naivt. Visst, när man röker braj kan man få hur många bra uppslag och idéer som helst, men av vilken anledning? Jo, alltsomoftast för att man är för lat för att lyfta på arslet. Och så rinner de ut i sanden, och glöms bort. Ofta kanske det ändå inte var nåt annat än en fyndig formulering, eller en lite halvklyftig uppfinning.

Jag har några preliminära problem för att alls förstå vad du säger här. Dels måste jag få veta vad du menar med "andlig" (inte ens med ditt tillägg får jag en klar konception av vad som avses), och för det andra vad det är för identitet som du antar mig vara rädd att mista. Rent allmänt så har jag noterat att du talar mycket om "identitet" och om "livsstil". Det är två helt irrelevanta begrepp i mitt liv. Båda två är resultatet av vad jag gör, det är inget som ligger i fokus och som strukturerar vad jag gör utan just resultatet av vad jag gör. Det är alltså en teoretisk konstruktion för att täcka in vad jag håller på med rent konkret, men aldrig något som jag utgår ifrån personligen. Så rättare vore det att säga att du har min identitet och min livsstil i ditt eget huvud och applicerar dem på mig, än att jag har dem. De ligger mest i betraktarens ögon alltså.

Jag fattar inte riktigt varför jag skulle vara tvungen skapa "själslig tillväxt", och varför jag ens skulle vilja det? Jag ser det som så att en sådan växt är ofrånkomlig, då den är resultatet av alla erfarenheter man gör. Jag menar, försök låta bli att växa! Det är stört omöjligt! Detta är skälet till att jag brukar säga åt dig att om du nu så gärna själsligen vill växa, gör nåt annat än att snurra i dina egna tankar. Du finner aldrig dig själv inom dig själv, utan alltid i de saker du gör. Praxis kommer först. Din "själ" i den mån du har någon sådan, är i sin renhet helt blank, helt utan identitet, helt utan erfarenheter, blott ett cartesianskt cogito. Allt det som du pratar om som "själslig växt" osv. kommer utifrån.

Så, för att återknyta, är det verkligen en riktig läsning från din sida att påstå att jag inte ser det här "översättningsproblemet" som du talar om (ta till exempel första stycket i detta inlägg)? Om du vidhåller det så måste jag tjata ur dig en definition på detta också, för i såna fall begriper jag inte vad du menar med det. Och vad är det för "Sanning" du talar om, som skall komma i dagen när vi, som du säger, "evolverat genom maktkampen"?

Egoförluster i all ära. Det kan för all del vara nyttigt. Känner själv ett behov emellanåt att knarka mig från vettet, bara för att liksom blåsa ur skallen och rensa systemet (det är så jag ser på trippar också). Men jag förstår inte varför det tillståndet skulle vara så mycket bättre än det här där jag trots allt refererar till en mer eller mindre fixerad punkt, eller varför det skulle vara mer "äkta". Tycker de österländska religionerna blåser upp det där åt helvete, och romantiserar nåt fruktansvärt. Jag ser verkligen inte vad i världen som skulle bli bättre av att en massa människor gick omkring och var upplösta på det sättet. Ser inte alls varför någon som helst fixidé som människor får i sina skallar skulle vara bättre än en annan, det väsentliga för mig är att saker och ting står rätt till i verkligheten, inte i våra föreställningar om den.


Och när vi ändå är inne på temat: http://www.youtube.com/watch?v=EXhtm3CW ... re=related

[Avantgardet]

Pastor Fahlberg, en av de största lyriska snillen vi har i landet:

http://www.youtube.com/watch?v=TctxcQRH ... re=related

[Logos]

Den här låten gav ett väldigt starkt intryck på mig en gång i tiden när jag var tonårspunkare på det vilda 90-talet. Tycker fortfarande att Crass är ett av de bästa punkbanden (om inte det bästa) någonsin.

http://www.youtube.com/watch?v=eYCnL_qVl-E

[Avantgardet]

Ni är så globala ni storstadsbor. Hemmavid hade vi ju Tarmgas, men sen har jag ju lite band till dellborna också så TKU har varit ett måste. Och det kan inte stickas under stol med att Fahlberg är ett djävla geni: http://www.youtube.com/watch?v=cciIY4e- ... re=related

[Avantgardet]

Fortsätter på samma spår (tydligen är det nåt jag är sugen på, jag undrar vad): http://www.youtube.com/watch?v=jVwKJ1U3 ... re=related

[JimmyAberg]

Detta fick mig att tänka på min gynmasietid. På min skola fanns ett årligt event vid namn "Internationella dagen" som inträffade en gång varje vår. Under denna dag fick elever göra olika framträdanden med "internationell karaktär" typ salsadans, körsång, turkisk magdans etc. Jag samlade ihop några av mina kompisar och vi spelade följande låt inför hela skolan.

En sak som var rätt underhållande, var att låten innehåller följande textrader: "Längs karpatiska stigar och vargapass,
med sexiga stön på rumänska dass!". - Det roliga ang. denna textrad är att det var några invandrare som hade bestämt sig för att "spöa oss" eftersom de var övertygade att våran låt hade ett "rasistisk budskap": de trodde nämligen att vi sjöng ungefär: "jävla turkar, ut ur vårt land, ni snor våra pass" ("snor våra pass" innehåller även undertexten: "ni snor våra pass för att kunna komma in i sverige för att att kunna sno våra jobb & våra brudar").


Men det roligaste av allt (tycker iaf jag) är att vi haft ett "genrep" några dagar innan (dvs. en sista repetition där ALLT ska "sitta" och INGET får ändras - i förhållnde till uppträdandet). På genrepet hade jag gett mig in på försöket att sjunga och spela bas samtidigt - vilket resulterade i ett totalt fiasko (då med tanke på att jag varken KUNDE sjunga eller spela bas, samt inte heller kunde japanska och dörför inte heller kunde texten på låten). Så vilken var låten vi körde på genrepet? http://www.youtube.com/watch?v=s9cVPD97Wcs


Vi insåg då att denna bandkonstilation inte skulle funka, så jag ringde in några kompisar och framförde istället denna låt på "den stora dagen" (klippet är två låtar, låten jag refererar till börjar 1:29): http://www.youtube.com/watch?v=I344wpX3hTo
Framträdandet blev en ganska rolig kontrast till övriga framträdanden den dagen


Vårat artistnamn var "(the) no limits" och vi körde en snutt av no limits på gitarrer och bas som intro (som antagligen var den enda vi lyckades sätta någolunda tajt ): http://www.youtube.com/watch?v=wokg5tYDb1w