Köper ni de hemlösas tidning?

[J R Auk]

Jag har aldrig påstått att det är avsiktligt. Jag lever efter parollen; förlåt dem ty de förstår icke.

Men det är väl faktum att det är så? Eller?

Angående löner och dess förtjänst?

[Makterna]

Jag har aldrig påstått att det är avsiktligt. Jag lever efter parollen; förlåt dem ty de förstår icke.

Men det är väl faktum att det är så? Eller?

Angående löner och dess förtjänst?

Menar du att det är politikerna som aktivt går in och bestämmer vad olika yrken ska ha i lön? Fel, det är ju arbetsgivarna, samt tyvärr också facket (kollektivavtal). Därmed förstår jag inte din poäng, den verkar mest förvirrad.

[magicadehex]

Det jag menar är att din bild av knark odyl är lite skev, samt att du sluddrar nåt jävulskt.

Men säg då på vilket sätt den är skev, det är ju så en diskussion går till, att man korrigerar varann när man upplever att någon annan har fel i något. Att knark är härligt förnekar jag inte, så vad är det jag har fel i, att knark är farligt eller?

Jag håller bara inte med dig. That´s it. Du förespråkade tidigare anabola steroider och efidrintabletter, exempelvis.. såna grejjer gör att jag funderar hur det är ställt med dig (förlåt).
sedan handlar det väl mkt om din syn på andra saker här i livet också, men vi behöver inte tycka lika.

[J R Auk]

Jag har aldrig påstått att det är avsiktligt. Jag lever efter parollen; förlåt dem ty de förstår icke.

Men det är väl faktum att det är så? Eller?

Angående löner och dess förtjänst?

Menar du att det är politikerna som aktivt går in och bestämmer vad olika yrken ska ha i lön? Fel, det är ju arbetsgivarna, samt tyvärr också facket (kollektivavtal). Därmed förstår jag inte din poäng, den verkar mest förvirrad.

Jag har tidigare argumenterat för att det råder en struktur som är beroende av tidigare kultur för vilka poster i vårat samhälle som skall räknas som "värdefulla". Jag har också argumenterat för att förtjänsten från ens sysselsättning inverkar på den frihet man har att agera efter sin övertygelse. Med detta menar jag att "omsorg" om sina barn tyvärr begränsas av ekonomiska förhållanden.

Jag har också försökt visa på att även om det är teoretiskt möjligt för alla att investera i sin framtid för att nå en ekonomiskt autonom situation (inte i strikt bemärkelse) så är det långt ifrån säkert att vi kan ge skuld som inte lyckas med det till den grad att det föreligger ett "skyll dig själv" inför deras situation.

Jag skall nu angripa det slutgiltiga argumentet i mitt led av argumentation emot ditt förslag att slopa barnbidrag för att göra det oattraktivt för människor med "fel" kultur, statistiskt bevisad skuld i till att skapa missanpassade barn.

Det hela handlar om vilken arbetssituation vi befinner oss i. Eller vilken potential till arbetssituation som vi befinner oss i.

Betänk detta. Tidigare jobbade en överväldigande majoritet inom jordbruket. Dessa behövdes för våran försörjning. Detta förhållande förbyttes av att teknologin gjorde det möjligt för färre att bruka större ytor, och till större "vinst", produktion, än tidigare.
Vem stod för dessa framgångar? Tja det går inte att peka på enskilda personer, utan trender uppstår, prototyper skapas och förfinas, och utvecklas i en social gemenskap som utmynnar i en kultur, utan man måste se till hela populationer, om inte till jordens befolkning i sin helhet.

Vad får detta för effekter? Jo de som tidigare hade sin försörjning inom jordbruket fick söka sig till nya inkomstbringande sysselsättningar. De som inte hade land kan antas tvungna först. Allt medan jordbruket, den brett tillgängliga kulturen, blir effektivare så tvingas fler och fler till en annan sysselsättning, eller vill sysselsätta sig med något annat.
Detta gör att det finns massor med människor som enbart har tillgång till den breda kulturen, och få som har en specialiserad kultur i form av utbildning eller liknande, och därigenom en dålig förhandlingsposition.
Så det som var, om man gör min antagelse, något gott sprunget ur vår kultur ger idag ökad förtjänst till några få. De som utnyttjar resurserna som naturen innebär. Och eftersom det har uppstått en uppsjö av människor som är fria att tillfredställa våra mer självvalda behov så är dessas tjänster en resurs som skapar potential till nytt ägande.

Vad händer när all vår produktion är tillgodosedd av maskinell tillverkning, inte troligt men tänkvärt. Skall de som inte kan hävda sig, står utan ägande, tvingas vara aktörer på den marknad som både anger pris på det som jobbet antas förese arbetaren med såväl som jobbet i sig?

Förstå att man måste äga för att kunna vara självständig en period där man kan göra investeringar som ger avkastning för framtiden, och ha resurserna för att kunna göra denna investering, resurser som land eller material. Annars har man inget att förhandla med. Du känner till marknadens regler om tillgång och efterfrågan. Varför är de så tror du? För att handeln kräver omsättning. Enbart det tvånget på varan garanterar att förhållandet mellan tillgång och efterfrågan råder. Det tvånget är det som gör att vi inte kan fortsätta ha denna kvasifria marknad, eller skapa en helt fri marknad, om äganderätt och rådande förhållanden bevaras. Då är det bara en fråga om när generositet måste bli praxis eller krutdurken smäller. Titta i gamla rom om du tvekar.

Så vad är det som sker? Jag vill hävda att samma sak händer inom alla möjliga olika områden. Vår kultur förfinas för att ge mer tillbaks till våra investeringar. Detta till trots så är det färre och färre som får ta del av de investeringarna. Detta skapar en handel med människor som motsätter sig den potential som människan har som kulturdanande med den inverkan som det har till förbättringar av vår natur och leder in dem i den belastande livsstil som förs idag.

Så antingen kör man hårt på den socialdarwinistiska stilen och skapar dessa segregationer som alltid är så behövliga för att de fattiga skall känna sig rika eller så inser man att samvaron finns där vare sig man vill eller inte. Och att slåss om saken, ägandeförhållandenas påtvingande konkurrens, gör det inte bättre.

En liten parantes alltså.

[suchanother]

Det är också så att folk pressas in i givna roller och kapitalismen formar samhället, inte alltid i positiv bemärkelse.
Från det feodala samhället där producent=konsument utvecklas en marknadsaktör som endast har sin arbetskraft att bjuda ut, lönearbetaren I en marknadsekonomi betyder detta att tillgång/efterfrågan styr, vissa får helt enkelt finna sig i att vara en reservkraft. Samtidigt är politikerna i dilemmat att tillgodose allas behov och skapar ett bidragssystem som i många fall är passiviserande.

[Makterna]

Det jag menar är att din bild av knark odyl är lite skev, samt att du sluddrar nåt jävulskt.

Men säg då på vilket sätt den är skev, det är ju så en diskussion går till, att man korrigerar varann när man upplever att någon annan har fel i något. Att knark är härligt förnekar jag inte, så vad är det jag har fel i, att knark är farligt eller?

Jag håller bara inte med dig. That´s it. Du förespråkade tidigare anabola steroider och efidrintabletter, exempelvis.. såna grejjer gör att jag funderar hur det är ställt med dig (förlåt).
sedan handlar det väl mkt om din syn på andra saker här i livet också, men vi behöver inte tycka lika.

Nej, jag förespråkade inte dem (bruket), jag sa att de borde legaliseras. För oss liberaler, som bygger vår ideologi på frihet och tolerans och respekt för andras värderingar, är legaliseringsförespråkande och allmänt gillande av en sak, två skilda saker. Men jag är medveten om att det för er socialister bara är möjligt att förespråka legalisering av sånt man själv gillar, medan allt man själv hatar ska vara förbjudet. Socialismen är ju moralistisk, tyvärr, och kan inte tolerera andras värderingar, utan vill köra över dem med sin ofria förbuds- och tvångspolitik.

En liberal kan t.ex. vilja legalisera nazistflaggor, betyder det fördenskull att han är nazist själv?
Eller så kan han anse att även pedofiler ska ha rätten att få ta lastbilskort - men betyder det isåfall att han är pedofil själv?

Men om vi för en stund ska diskutera efedrin kontra amfetamin, så är ju båda centralstimulerande. Den primära skillnaden är att amfetamin är mer potent. Så hur kan du försvara amfetamin gentemot efedrin, med farlighet som argument??? Isåfall kan man lika gärna ta resonemanget ännu ett steg och säga att kaffe är den värsta drogen, eftersom ingen vet att koffeinet påverkar hjärtat, eller nåt.

[Makterna]

Jag har tidigare argumenterat för att det råder en struktur som är beroende av tidigare kultur för vilka poster i vårat samhälle som skall räknas som "värdefulla".

Ja, rent värderingsmässigt ja. Författare t.ex. verkar anses heliga, medan företagsledare etc anses vara direkta parasiter.
Marknadsvärdet är däremot ett annat. Jag utgår från att det är tillgång och efterfrågan som reglerar även lönerna, precis som allt annat! Har jag ett företag och ska anställa nån inom ett visst yrke, så betalar jag ju inte mer än vad jag måste (med hänsyn till konkurrensen om jobbet) för att få en duglig sökande - det är knappast så att jag tänker "äsch, den här grabben är ju ändå utbildad till (x), han förtjänar att få (y) i lön!".

Jag har också argumenterat för att förtjänsten från ens sysselsättning inverkar på den frihet man har att agera efter sin övertygelse. Med detta menar jag att "omsorg" om sina barn tyvärr begränsas av ekonomiska förhållanden.

Ja, vill man ta ett jobb och tjäna pengar hellre än att ta hand om sina barn, så får man väl kalkylera med att barnomsorgen kostar. (Om det var så du menade?) Den bör självklart inte subventioneras av myndigheterna.

Jag har också försökt visa på att även om det är teoretiskt möjligt för alla att investera i sin framtid för att nå en ekonomiskt autonom situation (inte i strikt bemärkelse) så är det långt ifrån säkert att vi kan ge skuld som inte lyckas med det till den grad att det föreligger ett "skyll dig själv" inför deras situation.

Varför måste man alls skapa denna moraliska skuld (som ju är subjektiv)? Men om den nu ska skapas så får man väl lägga den på den vuxna person som gjort valet, även om man nu inte tänkt sig för ordentligt. Ingen är felfri. Men skyll för böveln inte på "samhället" för det, för vem har sagt att samhället ska ha ett oändligt ansvar att göra allting perfekt?

Vad händer när all vår produktion är tillgodosedd av maskinell tillverkning, inte troligt men tänkvärt. Skall de som inte kan hävda sig, står utan ägande, tvingas vara aktörer på den marknad som både anger pris på det som jobbet antas förese arbetaren med såväl som jobbet i sig?

Om jag förstått dig rätt menar du att arbetsmarknaden är köparens marknad och kommer alltid att vara. Det känner jag inte igen från verkligheten. Lika ofta kan det vara tvärtom. Arbetsgivare som erbjuder för dåliga löner har svårt att hitta folk utan måste höja dem. Arbetssökare kan ställa krav tills de är nöjda så att båda parter kommer överens.

Förstå att man måste äga för att kunna vara självständig en period där man kan göra investeringar som ger avkastning för framtiden, och ha resurserna för att kunna göra denna investering, resurser som land eller material. Annars har man inget att förhandla med.

Det är sant att kapital kan ge intäkter (sålänge konjunkturen är bra), men det finns även ett annat inkomstslag; arbete. Kapitalinkomster är generellt högre men riskablare, och arbetsinkomster är lägre men tryggare - arbetstagare är garanterade en månadsinkomst oberoende om det finns nåt att göra eller inte, och oftast avskedas de inte även om företaget skulle gå tillfälligt dåligt.
Om du är bekväm med att ta en högre risk, jamenvisst, ta ett lån då. Det är hur enkelt som helst att få enorma mängder investeringskapital från utländska investorer, förutsatt att du har något att erbjuda i utbyte! En bra idé, ett bra kontaktnät, något du kan! Den svenska marknaden är förstörd av socialism, men som tur är får vi ännu ha kontakter med utlandet.

Då är det bara en fråga om när generositet måste bli praxis eller krutdurken smäller. Titta i gamla rom om du tvekar.

Va? Förr var man fast i den position man föddes, men i dagens kommunikationssamhälle är allt annorlunda. Först kom bilen som gjorde avstånden mellan byarna kortare, sedan telefonen och nu mobiltelefonen, webben, email och lägre samtalskostnader. Nu kan vemsomhelst kontakta vemsomhelst - så vemsomhelst med talang och ambition kan nå framgång, och man är inte längre dömd till någon speciell "klass", såsom det var förr. Letar du efter ett sätt att beskriva framtiden, kanske inte du bara bör leta dig blind i gamla Rom.

Jag förstår max hälften av det du skriver. Ta t.ex. "Vår kultur förfinas för att ge mer tillbaks till våra investeringar", betyder det nåt eller låter det bara bra?

Så antingen kör man hårt på den socialdarwinistiska stilen och skapar dessa segregationer som alltid är så behövliga för att de fattiga skall känna sig rika eller så inser man att samvaron finns där vare sig man vill eller inte.

Eller ett tredje alternativ - man inför frihet och sen får tiden utvisa om "segregation" behövs eller inte.

[J R Auk]

Om jag förstått dig rätt menar du att arbetsmarknaden är köparens marknad och kommer alltid att vara. Det känner jag inte igen från verkligheten. Lika ofta kan det vara tvärtom. Arbetsgivare som erbjuder för dåliga löner har svårt att hitta folk utan måste höja dem. Arbetssökare kan ställa krav tills de är nöjda så att båda parter kommer överens.

Du menar tex som alla som sitter med A-kassan flåsandes i nacken kan ställa krav på sin anställning. Ja självfallet kan de det.

Om de har kapital att som täcker deras behov.

Har man inte pengar har man inte mat. Har man inte mat har man inte lyxen att säga nej till den potentiella mat som ges.

Sådan är den struktur som tvingar.

Men visst du har helt rätt i att vem som helst kan göra vad som helst. Bara inte alla åt gången. Klart att just du eller jag inte behöver slava, men någon får göra det. Och det stör mig.

Men du fattar inte detta, förmodligen för att du har en skev bild av vad ägandet innebär och vilka som besitter kapital. Jag hoppas att det är åldern som gjort att du inte har sett det och inte skygglappar. För skall man vara utilitarist så är detta med sannsyn fan det viktigaste som finns.

[Makterna]

Du menar tex som alla som sitter med A-kassan flåsandes i nacken kan ställa krav på sin anställning. Ja självfallet kan de det.

Om samhället hade varit fritt, så. Typ som i USA, fast ännu friare. Men det är såklart mer bekvämt att leva på svenska bidragsnivåer än att gå gatan ner, kolla efter en "Help wanted"-skylt, tillfälligt ta ett (eller ett par stycken) väldigt lågbetalda skitjobb, för att kanske några veckor senare få sin eventuella flit upptäckt och bli befodrad på en lättrörlig arbetsmarknad.
Men så är det ju inte i (S)verige. Här är det bidragsfällan och betonghäcks-arbetsmarknaden som råder. Det sista man ska göra är att anställa nån här i (S)verige, för då är man fast med denne i evighet (Lagen om anställningsskydd). Anställ ALDRIG nån i (S)verige (om du inte av nån anledning absolut måste), det är rådet vilken företagare som helst skulle ge dig!

Men visst du har helt rätt i att vem som helst kan göra vad som helst. Bara inte alla åt gången. Klart att just du eller jag inte behöver slava, men någon får göra det.

Va? Vem måste slava? Ja, i framtiden, när alla är rika, i alla länder, kommer kanske "slavjobben" (städjobb eller vad du nu menar?) att ersättas av städrobotar och effektiva maskiner. Så nej, någon måste inte alltid slava.

Men du fattar inte detta, förmodligen för att du har en skev bild av vad ägandet innebär och vilka som besitter kapital.

Eller så är det de avundsjuka som har en skev bild av vad ägande innebär, eftersom avundsjuka är en så stark känsla att den påverkar förmågan att hålla huvudet kallt. Vilket är mest sannolikt, tro?

[Avantgardet]

Om vi nu låter bli att köra med tautologiska definitioner, som du gjorde i annan tråd Makterna - typ "frihet är frihet" -, så kanske du - som den första liberalen, mig veterligen, skulle kunna ge oss en konkret definition på "frihet"? Det har ännu aldrig skett, och kommer mest troligt heller aldrig ske, men jag väntar med spänning.

[Makterna]

Om vi nu låter bli att köra med tautologiska definitioner, som du gjorde i annan tråd Makterna - typ "frihet är frihet" -, så kanske du - som den första liberalen, mig veterligen, skulle kunna ge oss en konkret definition på "frihet"? Det har ännu aldrig skett, och kommer mest troligt heller aldrig ske, men jag väntar med spänning.

Frihet, vilket vanligtvis (i de flesta sammanhang) förstås som "individuell frihet", betyder att det inte finns några statliga juridiska hinder (dvs förbud eller tvång) från att göra vad man vill inom sin "sfär" (dvs med sig själv och sin egendom), sålänge man inte direkt (ej indirekt) kränker någon annans likadana rätt. Applicerat så betyder det t.ex. att man inte är "fri att stjäla", men däremot är man fri att t.ex. ha pervers sex med samtyckande även om politikerna tycker det är äckligt, köra bil på sin egen skogsmark (förbjudet idag), göra "dumma" (i politikernas ögon) saker med sig själv (t.ex. att köra MC utan hjälm), och så vidare.

Att man t.ex. är fri att dansa naken på Antarktis betyder såklart inte att man också ska förses med en gratis biljett till Antarktis, eller att man skulle tvingas göra det. Men likafullt kan det vara en fördel ju fler friheter man har. Ofrihet gör att även de som inte skulle vilja göra saken ifråga, också känner sig ofria och illa till mods, i viss utsträckning. Om det infördes ett förbud för svenska medborgare att dansa nakna på Antarktis, skulle jag känna mig förtryckt, även trots att jag aldrig skulle utöva denna rätten. Så fungerar människan.

Men man kan förstås använda ordet i många andra sammanhang, t.ex. "frihet från negrer" (om man är rasist), "friheten att få äga en orgel", "friheten att vara ofri" (mest en lek med ord), etc. Ovan syftade jag som sagt på innebörden "individuell frihet".

[Avantgardet]

Med andra ord: den som föds med egendom är fri, emedan den som föds egendomslös saknar frihet - och alltså måste "förtjäna" denna rättighet. Blir det inte så? Att äga egendom - alltså markägare eller slikt - är med andra ord också att inskränka samma rättighet för någon annan.

[Makterna]

Med andra ord: den som föds med egendom är fri, emedan den som föds egendomslös saknar frihet - och alltså måste "förtjäna" denna rättighet. Blir det inte så?

Det var varken vad jag sa eller vad jag menade. Frihet har inget med möjligheter att göra. Om du syftar på möjligheter så kalla det möjligheter då, och kalla det inte nåt annat.

Att äga egendom - alltså markägare eller slikt - är med andra ord också att inskränka samma rättighet för någon annan.

Man kan vända på orden hur man vill, så svaret är ja, förutsatt att man vill använda en terminologi där man kallar det för en "rättighet" att göra intrång på andras mark eller använda sig av andras saker. Men varför skulle man kalla det så. Om det rör sig om ett föremål som andra kan använda utan att det förbrukas, så fråga bara vänligt så får du säkert låna det. Om du t.ex. vill promenera i skogen utan att förstöra nåt, så har knappast skogsägaren nåt emot det, allemansrätt eller inte. Om du däremot önskar att du ägde andras snygga jackor eller kunde äta deras goda mat eller liknande, så är ju detta ett behov som inte lika lätt kan tillgodoses i praktiken. Så där blir det att det är den som framställer en god räkmacka som äger den, eller den som köpt den av den som framställt den, eller av en mellanhand. Men du kanske kallar det för en naturlig rättighet att få goda räkmackor som nån annan har gjort, utan att behöva betala? Den svenska sjukan i ett nötskal...

[J R Auk]

Du menar tex som alla som sitter med A-kassan flåsandes i nacken kan ställa krav på sin anställning. Ja självfallet kan de det.

Om samhället hade varit fritt, så. Typ som i USA, fast ännu friare. Men det är såklart mer bekvämt att leva på svenska bidragsnivåer än att gå gatan ner, kolla efter en "Help wanted"-skylt, tillfälligt ta ett (eller ett par stycken) väldigt lågbetalda skitjobb, för att kanske några veckor senare få sin eventuella flit upptäckt och bli befodrad på en lättrörlig arbetsmarknad.
Men så är det ju inte i (S)verige. Här är det bidragsfällan och betonghäcks-arbetsmarknaden som råder. Det sista man ska göra är att anställa nån här i (S)verige, för då är man fast med denne i evighet (Lagen om anställningsskydd). Anställ ALDRIG nån i (S)verige (om du inte av nån anledning absolut måste), det är rådet vilken företagare som helst skulle ge dig!

Men visst du har helt rätt i att vem som helst kan göra vad som helst. Bara inte alla åt gången. Klart att just du eller jag inte behöver slava, men någon får göra det.

Va? Vem måste slava? Ja, i framtiden, när alla är rika, i alla länder, kommer kanske "slavjobben" (städjobb eller vad du nu menar?) att ersättas av städrobotar och effektiva maskiner. Så nej, någon måste inte alltid slava.

Men du fattar inte detta, förmodligen för att du har en skev bild av vad ägandet innebär och vilka som besitter kapital.

Eller så är det de avundsjuka som har en skev bild av vad ägande innebär, eftersom avundsjuka är en så stark känsla att den påverkar förmågan att hålla huvudet kallt. Vilket är mest sannolikt, tro?

För att man skall kunna bli "upptäckt" måste det finnas något behov av det som man kan "upptäckas" till. Gör det alltid det menar du?
Jag påstår ju att det är precis tvärt om, att produktionsnyttan har lett till att vi har ett överskott på arbetskraft, och att det överskottet skapar en dålig situation för förhandlingar för dessa.

Har du inte lyssnat ett dugg, eller behöver du inte bemöta det?

Om vi i framtiden inte skall behöva slava så krävs det väl att framtiden håller jobb för de som ersätts av robotar. Vad skall de göra tycker du?
Skulle inte förvåna mig om du inte ser något problem med detta då övervakningen av pöbeln kommer kräva oerhörda resurser, i frihetens ideal. (förlåt men var bara tvungen )

För övrigt det verkar som om du har placerat mig i något fack? Är det så?
Jag menar påstod du inte att jag var avundsjuk i tidigare post?

Kan inte du upplysa mig då? Eller vill du bara implicera här att du är en av dem, och att det minsann är "det tyngsta lasset" (för att citera i dagarna nämnd skönsjungare).

Vilken värld placerar du dig i?

Ps. Håll frågan om rätten till pervers sex utanför det här, det har bara en dramturgisk (undrar vem som gav mig det begreppet) effekt och tillför intet. Ds.

[Makterna]

För att man skall kunna bli "upptäckt" måste det finnas något behov av det som man kan "upptäckas" till. Gör det alltid det menar du?

Nej, alla behövs inte. Utbildar du dig till t.ex. kulturtrubadur eller antroposoffilosof kanske du inte kan förvänta dig jobb. Är detta då "samhällets" skuld, eller ligger misslyckandet snarare i en inkompatibilitet mellan din önskan om hur din omvärld ska vara, och din förmåga att anpassa dig till hur den egentligen är? Att vilja men inte kunna. Varför utgå från att tillvaron ska vara perfekt, när den ju inte är det? En del saker är bra, andra dåliga. Det gäller att anpassa sig till detta, för att maximera sin livskvalitet. Livet är inte enklare än så, man måste själv göra det bästa av sin situation.

Jag påstår ju att det är precis tvärt om, att produktionsnyttan har lett till att vi har ett överskott på arbetskraft, och att det överskottet skapar en dålig situation för förhandlingar för dessa.

Överskott på arbetskraft? Inget kunde vara mer fel. Det finns hur mycket arbete som helst att utföra i världen - det är bara en kostnadsfråga. Om arbetsmarknaden är fri kommer arbetslösheten att vara noll (med avdrag för en naturlig rörlighet, dvs att man kan vara är arbetslös ett par månader från det att man slutat på ett ställe till att man hittat nåt nytt). Dock kommer kanske lönerna vara lägre under lågkonjunktur, och högre under högkonjunktur.
Men visst, på en ofri marknad som den svenska, så finns det såklart överskott på människor som vill bli anställda med LaS och kollektivavtal och skit, jämfört med hur många människor som vill anställa folk med LaS och kollektivavtal och skit.

Har du inte lyssnat ett dugg, eller behöver du inte bemöta det?

Om det är någon av dina frågor jag missat, så beror det på att jag inte förstod den.

Om vi i framtiden inte skall behöva slava så krävs det väl att framtiden håller jobb för de som ersätts av robotar. Vad skall de göra tycker du?

Men snälla nån, detta är inget problem. Det kommer alltid finnas jobb, även för lågutbildade. Robotar kommer aldrig kunna ta över alla jobb, inte ens om 200 år - om inte annat behövs det folk som monterar upp robotarna eller servar dem. Dock kommer kanske fler att vara högutbildade om 200 år, vilket också detta gör att problemet minskar.
Dock kanske lönerna kommer öka mer för högutbildade än för lågutbildade, då detta regleras av tillgång och efterfrågan.

För övrigt det verkar som om du har placerat mig i något fack? Är det så?
Jag menar påstod du inte att jag var avundsjuk i tidigare post?

Fack? Jag placerar ingen i ett fack, men samtidigt fungerar ju vi människor så att vi i brist på annat, bildar oss en temporär uppfattning om folk, fram tills att vi vet säkert. Sålänge detta inte övergår till anklagelser är det väl inget fel i det, utan snarare något som gäller alla, oavsett de erkänner det eller inte. Visst har jag fått intrycket, baserat på det du skriver, att du har tankar som jag (och de flesta andra) skulle etikettera som socialistiska, och visst är jag av uppfattningen att sådan socialism brukar grunda sig i avundsjuka och missunnsamhet. Om detta inte stämmer så varsågod och förebygg denna uppfattning, för det ligger knappast i mitt intresse att ha osanna uppfattningar.

Vilken värld placerar du dig i?

Vad menar du?

Ps. Håll frågan om rätten till pervers sex utanför det här, det har bara en dramturgisk (undrar vem som gav mig det begreppet) effekt och tillför intet. Ds.

Jaha? Okej om du vill det så, fast det var bara ett exempel, då jag har en ful (?) vana att försöka illustrera mina tankar genom konkreta exempel. Även bambatanter, negrer och kulturtrubadurer har fått delta i mina exempel, är även detta något som jag bör undvika? Observera att ett exempel bara fungerar som en illustration (liknelse), och eventuella detaljer i exemplet är inte nödvändigtvis relevanta för resonemanget. T.ex. menade jag inte att det är nåt fel med att vara pervers, om du nu trodde det.