Meditation - nytt liv - hemligheter

[Aurora]

/.../ När man börjar meditera börjar man känna sig "vaken", "medveten" -men det är bara BÖRJAN på något! /.../

Lyssnade igår på en föreläsning om meditation med Jon Kabat-Zinn på Youtube. Han sa också att meditation handlar om något liknande du beskriver som "vaken", "medveten". Han kallade det "awareness" och det handlar inte att lyssna på en inre röst som hela tiden kommenterar, utan att bara vara. Att gårdagen och morgondagen, i linje med det du säger, bara är en konstruktion. Det enda som finns när man mediterar är ögonblicket. Jag citerar Jon Kabat-Zinn (Obs, kanske inte ordagrant):
"In some sense, I like to say that meditation is (pauses) in some sense you could say that meditation is tuning your instrument before you take it on the road" (Jon Kabat-Zinn, Youtube).

Han sa också en annan sak som kom mig att fundera en del. Han sa att i dagens västerländska samhälle verkar det som att allt "is about doing and there is a little recognition of being".

Precis så upplever jag min omvärld. Är det verkligen så att vi prioriterar "att göra" på bekostnad av "att vara"? Hörde på p3 för ett par dagar sedan om ett nytt begrepp som kallas "twittering" , vilket är som ett slags mikrobloggande där folk skriver vad det gör just nu. Ett sådant fält finns tom i Facebook: "Vad gör du just nu?". Radiojournalisten från Brunchrapporten intervjuade en amerikan om detta fenomen, och han beskrev att till en början såg han dessa mikrobloggar som ganska meningslösa av typen: "Jag äter frukost", "Är på väg till jobbet" etc etc. Men efter ett tag i ett sådant forum utvecklar man en sorts känsla för en annan människas liv. Vad är det som gör att människor har behov av att dela med sig vad de gör, och inte vad de tänker? Hm...

Lycka till med dina meditationer, har själv börjat och hoppas att jag får uppleva en slags sinnesnärvaro i nuet

[Avantgardet]

Men är inte alltid att vara att också göra något? Är inte omvänt också alltid att göra något att vara? Att vara på ett särskilt sätt kanske. Att stämma sitt instrument innan man åker ut på turné är ganska meningslöst, du kommer behöva stämma det hela tiden ändå, till och från, så lika bra att istället lära sig stämma instrumentet utav bara farten istället för att pedantiskt putsa och putsa för ett liv som ändå aldrig kommer för man bara sitter på sitt arsle och mediterar?

När är man förresten mer närvarande i nuet än när man gör något? Jag skulle dock säga att vi alltid är närvarande i nuet, men att vi är närvarande i olika aktiviteter varav att grubbla är en. Alltså, tänkandet är inte något mystiskt Vara, inget specialfall, utan är ett göra, en syssla, precis som allting annat. Det är det jag säger om meditationsmaffian. Ni är latmaskar som helt enkelt inte vill erkänna faktum. Det handlar om avkoppling (av-koppling, av-stängning - snarlikt sömn), men man kallar det för en teknik, hypar det, bara för att rättfärdiga sin existens som latmask. Jag säger dock inte att det är fel med att vara lat, tvärtom, många av de bästa grejerna har latheten att tacka för sin existens. Lathet är det inget fel med, så länge man är ärlig med sig själv i fråga om den. Man kan dock vara bra mycket konstruktiv än sitta i lotusställning och ägna sig åt andning. Det är förvisso en truism.

Vad meditationen därmed hjälper skyla är det faktum att vårt samhälle gör oss stressade så till den grad att vi måste gå till övermått med våra avkopplingstekniker. Man kan göra softa saker istället, ta det piano, skynda långsamt, glida genom tillvaron, istället för att slita ut sig åt nån annan gapig uppstressad jobbig klämkäck djävel med en ruskigt dålig idé, dess enda förtjänst är att den genererar pengar. Tycker faktiskt inte det är värt bytet. Är allt för mån om mitt liv. Betraktar mig som rik nu, och det där skulle vara en allt för fattig tillvaro för mig, även om jag har mindre pengar så här.

[Åkes granne]

/.../ När man börjar meditera börjar man känna sig "vaken", "medveten" -men det är bara BÖRJAN på något! /.../

Lyssnade igår på en föreläsning om meditation med Jon Kabat-Zinn på Youtube. Han sa också att meditation handlar om något liknande du beskriver som "vaken", "medveten". Han kallade det "awareness" och det handlar inte att lyssna på en inre röst som hela tiden kommenterar, utan att bara vara. Att gårdagen och morgondagen, i linje med det du säger, bara är en konstruktion. Det enda som finns när man mediterar är ögonblicket. Jag citerar Jon Kabat-Zinn (Obs, kanske inte ordagrant):
"In some sense, I like to say that meditation is (pauses) in some sense you could say that meditation is tuning your instrument before you take it on the road" (Jon Kabat-Zinn, Youtube).

Han sa också en annan sak som kom mig att fundera en del. Han sa att i dagens västerländska samhälle verkar det som att allt "is about doing and there is a little recognition of being".

Precis så upplever jag min omvärld. Är det verkligen så att vi prioriterar "att göra" på bekostnad av "att vara"? Hörde på p3 för ett par dagar sedan om ett nytt begrepp som kallas "twittering" , vilket är som ett slags mikrobloggande där folk skriver vad det gör just nu. Ett sådant fält finns tom i Facebook: "Vad gör du just nu?". Radiojournalisten från Brunchrapporten intervjuade en amerikan om detta fenomen, och han beskrev att till en början såg han dessa mikrobloggar som ganska meningslösa av typen: "Jag äter frukost", "Är på väg till jobbet" etc etc. Men efter ett tag i ett sådant forum utvecklar man en sorts känsla för en annan människas liv. Vad är det som gör att människor har behov av att dela med sig vad de gör, och inte vad de tänker? Hm...

Lycka till med dina meditationer, har själv börjat och hoppas att jag får uppleva en slags sinnesnärvaro i nuet

Jag håller med dig.

Skulle vilja rekomendera en bok av Eckhart Tolle som heter En ny jord: ditt inre syfte. Kostar 37-39 kr på nätet. Läste den nyligen vilket faktiskt inspirerat och öppnat mig för en del det jag senast skrivit här. Har hämtat ordet smärtkroppen därifrån, och upptäckt saker av alla ledtrådar.

Handlar om hur man slutar med omedveten självömkan. Den kan verka som en banal A-kurs, men den är inget glaumorös/flummig, utan ytterst uppriktig och skriven med intelligent enkelhet, som känns renande. Man tvingas ge upp, så jag tänkte läsa den igen.

Tänkte faktiskt för någon vecka sedan, rekomendera Avantgardet denna.

Lycka till du med.

[Aurora]

Tack för tipset, den ska jag kolla upp. Av din beskrivning av boken att döma, verkar det vara något som jag kommer att inspireras av.

[scirocco]

Jag föreslår ändå Candombe, eller banjo...att lyssna till