Vad tänker du på?

[David H]

Jag spelade Harry Potter-spelet WIzards Unite och där fick man välja hur ens trollstav skulle se ut, till exempel vad gäller materiel, längd och böjlighet. Ska man ha en stav som är hård och spröd som en torr och vissen pinne, eller en stav som är slapp och böjlig som en gummislang? I spelet spelade det alls ingen roll, varken det ena eller det andra. I verkligheten tror jag det kan vara viktigt både med viss stadga och viss flexibilitet.

[Anne]

Jag fick ett blomogram. Blev helt paff. Sådant får jag aldrig. Det var från hakka. Laxrosa rosor och nejlikor, en massa grönt och mängder med vårtistlar. Fina hakka Jag har aldrig fått en sådan bukett, men tistlarna är lena. Jag skriver det här publikt för att jag vill att ni förstår hur fin hakka är! Love you, buddy !

[hakkapeliitta]

Det är vår i luften, tänkte glädja en uppskattad person.
De ringde från blomsterbutiken, vi har inte det och det, men nä knåpa ihop nåt vårlikt av det ni har.
Hoppas du får ditt volontärjobb, du är perfekt för det jobbet.

[Anne]

Dubbel-tack Mina fingrar glider över tistlarna. De kittlas lite. Rosorna doftar ljuvligt. Buketten är en fröjd för ögat. Skicka mig inga mer blommor nu. Utöka ditt fält! Jag vet att du inte tror på Skaparen, men det är precis så här du ska göra; glädja din medmänniska.

[klorofyll]

Allah, Arabic Allāh (“God”), the one and only God in Islam. Etymologically, the name Allah is probably a contraction of the Arabic al-Ilāh, “the God.” The name's origin can be traced to the earliest Semitic writings in which the word for god was il, el, or eloah, the latter two used in the Hebrew Bible (Old Testament).

[klorofyll]

HONOM med andra ord?

[klorofyll]

Jag undrar om Isaac Newton uppfattade sig själv som Newton innan han fick det där äpplet i huvudet? Eller var han tvungen att publicera bevis för att verkligen känna sin storhet?

[hakkapeliitta]

Jag undrar om Isaac Newton uppfattade sig själv som Newton innan han fick det där äpplet i huvudet? Eller var han tvungen att publicera bevis för att verkligen känna sin storhet?

Tror han åt äpplet utan vidare spisning.
Det här med äpplet tror jag är påhittat i efterhand. Det radikala som Newton gjorde var att anta fysikens lagar är universella. Han överförde "jordiska" centripetalkraften till att även gälla himlakroppar. Månen cirkulerar runt jorden just pga av detta.
Men som allt annat, Newton tjuvade kunskaper, centripetalkraften snodde han från holländaren Christiaan Huygens.
Men det är den vanliga storyn, det är svårt att komma på något helt unik från scratch och kunskap bygger på oftast på vad andra har kommit på.
Kan endast komma på två sådan människa, matematikern Gauss, son till enkel gruvarbetare, helt otroligt hur han kunde komma på primtalsspridningen. Det här är ett av mina svåraste moment i matematik. Vad jag vet finns ingen vettig förklaring till hans teori utan han hade den unika "fingertoppkänslan". Jag är avundsjuk.
Nummer två, också en matematiker, Leonhard Euler, han hade 12 (!) barn men var oerhört produktiv inom matematik, han blev blind på äldre dar men anställde en assistent som skrev ner, att utan papper och penna och endast i huvudet kunna göra detta är imponerande.

Det finns trådar här på forumet där imaginära tal diskuteras, båda Gauss och Euler är huvudfigurer i denna del av matematiken.

[klorofyll]

Men det är den vanliga storyn, det är svårt att komma på något helt unik från scratch och kunskap bygger på oftast på vad andra har kommit på.
Kan endast komma på två sådan människa, matematikern Gauss, son till enkel gruvarbetare, helt otroligt hur han kunde komma på primtalsspridningen. Det här är ett av mina svåraste moment i matematik. Vad jag vet finns ingen vettig förklaring till hans teori utan han hade den unika "fingertoppkänslan". Jag är avundsjuk.

Du skriver att du är avundsjuk, vilket jag inte riktigt tror på, men, vad är det som hindrar dig, är det att du inte tror på din egen förmåga? Vad får dig att bortse från alla ouptäckta skatter som fortfarande ligger fullt synliga och glimrar i myllans ytskikt? Inte för att jag kan något om matte...

[hakkapeliitta]

Du skriver att du är avundsjuk, vilket jag inte riktigt tror på, men, vad är det som hindrar dig, är det att du inte tror på din egen förmåga? Vad får dig att bortse från alla ouptäckta skatter som fortfarande ligger fullt synliga och glimrar i myllans ytskikt? Inte för att jag kan något om matte...

Kanske fattas begåvning. Jag får ibland känslan att matematiker förr hade en mer lekfull inställning till matematik. Många av de svåraste matteproblem är från 1700-1800 talet. På 1900-talet exploderade matematiken i olika riktningar, som student idag är det en övermäktig uppgift att lära sej allt.
Många av matematiker förr var aristokrater och det var inte ovanligt att de köpte kluriga matteproblem och utgav sen dessa i eget namn.
Det här är svårare idag med dagens snabba kommunikationer men inte alls ovanligt förr att man stal från varandra, mest känd är väl grälet mellan England och Tyskland om vem var upphovsman till integralkalkylen, Newton eller Leipniz?

[hakkapeliitta]

Läser man lite bakgrundsinfo om olika berömda vetenskapsmän så kanske får man en annan bild.
Jag trodde att Galileo Galilei var en stillsam snubbe, nejdå han marknadsförde sej aggressivt som största nulevande vetenskapare. Han sålde sin kikare och gjorde flis.
Newton eller Leipniz?
Leipniz, stavade sitt namn ibland Leipnitz, lade till von till efternamnet men finns inga belägg att han var adlig. Ungefär som regissören Lars Trier som lade till von, han är lika lite ”von” som jag.
Leipniz var på ett sätt en kringvandrande intellektuell som var anställd hos olika högreståndare i Europa. Han tjänstegjorde och legitimerade en intellektualism hos högre borgare som själva var dumma i bollen men gärna ville ge sken av att de var bildade.
När det gäller infinitesimalkalkylen är det svårare att avgöra, det tjuvades friskt, men det finns konkreta bevis att Leipniz var i framkanten, han var först med det utdragna S:et i integral, detta från latinets summa, också dx, även här d:et från latinets differentia.
Alla dessa har han nertecknat, men påminner om hastiga minnesanteckningar som han sedan har glömt. Han publicerade aldrig dessa.
Striden mellan Newton och Leipniz är inte avgjord vad jag kan se.

[klorofyll]

Du skriver att du är avundsjuk, vilket jag inte riktigt tror på, men, vad är det som hindrar dig, är det att du inte tror på din egen förmåga? Vad får dig att bortse från alla ouptäckta skatter som fortfarande ligger fullt synliga och glimrar i myllans ytskikt? Inte för att jag kan något om matte...

Kanske fattas begåvning.

Eller inspiration? (Vårat samhälle är väldigt oinspirerande)

1. Tänk på ett tal
2. Multiplicera med 2
3. Addera med 8
4. Dividera med 2
5. Subtrahera med 4
Får du 3?

Förr blev nog folk lurade på pengar med denna varianten...

Jag får ibland känslan att matematiker förr hade en mer lekfull inställning till matematik.

Det var säkert så. Att vara matematiker på den tiden krävde nog mer. Om jag hade gjort ett matte-test tillsammans med andra slumpvis valda så vet jag inte om jag är 1/10, jag vet alltså inte om jag tillhör de 10% som är bäst. Men det är ganska intressant hur lite skillnad som krävs för att bli relativt bättre, det är mycket enklare för en "någorlunda kvalificerad" att bli 1/100 än för en slumpvald att bli 1/10... Jag menar att begåvning följer en normalfördelningskurva.

Många av de svåraste matteproblem är från 1700-1800 talet. På 1900-talet exploderade matematiken i olika riktningar, som student idag är det en övermäktig uppgift att lära sej allt.

När man anstränger sig så blir allt mycket enklare, för man ökar sin kapacitet. Jag brukar lösa sådana här små enkla krypton i tidningar där bokstäver är utbytta mot siffror. Övning ger färdighet.

Många av matematiker förr var aristokrater och det var inte ovanligt att de köpte kluriga matteproblem och utgav sen dessa i eget namn.
Det här är svårare idag med dagens snabba kommunikationer men inte alls ovanligt förr att man stal från varandra, mest känd är väl grälet mellan England och Tyskland om vem var upphovsman till integralkalkylen, Newton eller Leipniz?

Skulle du publicera ifall du kom på något helt revolutionerande, som dessutom var så svårt att man kunde räkna med att ingen annan kom på det?

Tips:

[hakkapeliitta]

Tack för tipset, men jag är väl insatt i matematikens historia.
Har läst alla böcker av Nicholas Bourbaki, namnet var ett kollektivt pseudonym för några framstående franska matematiker, mycket intressant läsning, om jag inte missminner var bokserien i tio delar. Spannet var från antikens matematik till våra dagar.
Det man kan kritisera är att de betonade strukturalismen väldigt högt, det var på modet då, idag med specialisering har konkreta lösningar tagit över.
Men än idag har strukturalismen sitt grepp, Euklidiskt rum, Banachrum osv, alla är mängder med struktur, dvs element i mängden interagerar med varandra på ett speciellt sätt. Gemensamt är att en produkt är inom mängden.

[klorofyll]

Tack för tipset, men jag är väl insatt i matematikens historia.

Det kan givetvis vara så att du känner till det mesta, samt att det inte är några djupdykningar, men jag tror ändå att du missuppfattar "boken" rejält, det är en genialisk samling information... Så här står det om författaren på wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Clifford_A._Pickover
Jag kan säga såhär, om jag var i dina skor, med all din erfarenhet, så hade jag aldrig lyssnat på mig nu. Så jag har full förståelse...

[Pilatus]

Tack för tipset, men jag är väl insatt i matematikens historia.

Det kan givetvis vara så att du känner till det mesta, samt att det inte är några djupdykningar, men jag tror ändå att du missuppfattar "boken" rejält, det är en genialisk samling information... Så här står det om författaren på wikipedia: https://en.wikipedia.org/wiki/Clifford_A._Pickover
Jag kan säga såhär, om jag var i dina skor, med all din erfarenhet, så hade jag aldrig lyssnat på mig nu. Så jag har full förståelse...

Något för er matematiker?

urtavla.jpg (44.45 KiB) Visad 1363 gånger