SinnesrobönenGud, ge mig sinnesro att acceptera
det jag inte kan förändra,
mod att förändra det jag kan,
och förstånd att inse skillnaden.
Amen
Utan progression.Ljuset föll i glömska.
Onda krafter trängde sig på.
Det vill man undvika.
Inte mod, utan vara sann.
Vinner gör ljuset vi alla bär.
Om vi förmår älska, ska godheten segra.
Ett steg bakåt, ibland.
Förnuft kan vackla för få rätsida på sakens natur.
Sedan två steg framåt med ljusets fackla.
Amen
Med progression.Ljuset föll i glömska, för att onda krafter trängde sig på, det är sådant man vill undvika.
Det handlar inte om mod, utan alltid sträva mot att vara sann mot sig själv, då vinner ljuset som vi alla bär på.
När vi förmår älska oss själva och andra – varandra - så segrar alltid det goda.
Ibland är ett steg bakåt nödvändigt, för att få rätsida på sakens natur, då förnuftet vacklar.
Amen
Vidare ...Har att lära och utforska!AI:s Ådra och nerv.En symbolisk, stämningsfull scen: ett mörkt landskap i gryningens första ljus. I mitten går en ensam gestalt med en tänd fackla i handen. Bakom figuren tornar en skuggig silhuett av hotande träd och dimma. Framför dem öppnar sig ett mjukt, gyllene ljus som bryter fram genom molnen. Himlen skiftar från mörkt blått till varmt orange. Allt är tyst, stilla och laddat med andlig närvaro. Bilden ska uttrycka sanningens mod, kärlekens seger, och återkomsten av ljuset – med en känsla av progression.
