Om träden/skogen

[Vega]

Jag tror inte på släktskap med träd. Varför? Jo men då kan jag lika gärna vara släkt med en sten. Jag får ingen kontakt med vare sig stenar eller träd.

Träd är levande varelser, till skillnad från stenar.

Ja de lever, men har de ett medvetande? Får du det bekräftat?

[Vertumnus]

Man kanske kan se det så att vi förlorat våra rötter, och evolutionen har försett oss med andra, mer moderna funktioner. Vi kan ju fråga oss vilja aspekter vi fortfarande har gemensamt med träd. Svamparna är mer närbesläktade med oss. Människor står närmare svampar genetiskt än vad svamparna står nära växter. Svampar kommunicerar också genom sina nätverk på ett sätt som mer påminner om hur cellerna i våra hjärnor och kroppar kommunicerar. Men språkmässigt så är vi lite långt ifrån varandra, och vi har lite olika bekymmer. Tror det är fel väg att gå att försöka tolka naturen utifrån ett mänskligt perspektiv. Naturen fungerar bäst när vi bara fortsätter att lyssna och att den fyller oss med något som vi glömt på vägen. Den kan på så sätt stämma oss i ballans. Sedan har vi idag mest trasiga ”skogar”; industriskog/plantager. Urskogarna är sällsynta. Fjällen är minst exploaterade i Sverige, och de skriker inte av sorg lika mycket. Finns en urskog i närheten av där jag bor som jag besöker varje år. Den släpper knappt in mig.

Det kommer att bli spännande när vi kan odla fram hjärnsubstans, transplantera moduler till vårt medvetande och i allt högre grad kunna länka våra hjärnceller till andra nätverk. Framtidens AI kommer nog inte att finnas i datorer utan i komplexa biologiska nätverk och ”kroppar” vi inte kan föreställa oss idag. Gränssnitten mellan människor och övrig natur kommer säkerligen att utvecklas i den evolutionen och bli mer påtaglig. Vissa kanske invänder och menar att allt redan finns där, fördolt, och att vi bara är begränsade i vår förmåga. Om så är fallet så måste vi vara försiktiga så vi inte lägger ytterligare lager ovanpå verkligheten som skapar en alienerande dualistisk aspekt till tillvaron. Det blir en förfelad kultivering, något hemskt.

I "min egen" urskog har jag bekväma stigar att gå på. Finns det sådana väljer också djuren att använda dessa,
Ogenomträngligheten finns i den omgivande miljön. I en "kulturskog" finns inga stigar. Bara ris, bråte och körskador efter röjningar och avverkningar.

Ännu in på 60- 70-tal var skogarna genomkorsade av stigar, delvis rester av en äldre infrastruktur, stigarna var inte bara bekväma att gå på det var med hjälp av dem man hittade genom skogarna. Många av våra nuvarande bilvägar följer säkert de de gamla lederna, men de flesta försvann när skogsnäringen gavs fria tyglar att producera.

Det sägs att svensken är naturvän, att kärleken till naturen är en del av folksjälen. Det är svårt att tro när man ser sig omkring i dagens skogar, jag vet inte hur man får ihop det. Vi har arvet efter Linné och vi har arvet från förra sekelskiftets förhoppningar där naturen hade en given plats i konst och litteratur, men hur förvaltas det arvet i dag?

[xion]

Jag tror inte på släktskap med träd. Varför? Jo men då kan jag lika gärna vara släkt med en sten. Jag får ingen kontakt med vare sig stenar eller träd.

Träd är levande varelser, till skillnad från stenar.

Ja de lever, men har de ett medvetande? Får du det bekräftat?

Hittade en gammal tråd om detta https://www.filosofiforum.se/forum/view ... hp?t=10598