PVA skrev:Okunnig skrev:OBS LÄS DETTA!
Ursäkta de stora bokstäverna, men jag behöver tillkalla er uppmärksamhet, för jag känner att ni har missat en viktig poäng, då ni hela tiden argumenterar med logiska argument.
Det grundläggande problemet är just att logik inte är 100% pålitligt, även när det verkar vara perfekt. Det är den fundamentaliska muren som förevigt kommer förhindra begränsade varelser som oss att "veta" sanningen med 100% garanti. Om ni ska ha en chans att bevisa möjligheten av 100% garanterad kunskap, måste ni därför argumentera för hur logik, när den brukas av begränsade varelser så som människor, kan vara 100% garanterat giltig, annars kommer osäkerheten alltid vara ett faktum.
ursäkta om jag låter domderande, men jag försöker enbart få tillbaka debatten till huvudämnet, själva kärnan i problemet. Vi kan diskutera termer, logiska exempel osv tills korna kommer hem utan att komma något närmare 100% garanterade sanningar, om vi inte kan bryta oss igenom detta grundläggande problem.
Visst stämmer det att logikens faktiska tillförlitlighet förbli dold för oss; vi kan inte veta att våra logiska slutsatser är säker kunskap.
Det här säger dock inte att vi kan bryta mot logikens lagar hur som helst, för vad har vi i så fall att förhålla oss till? Som alltid är det svårt att motbevisa den skeptiska invändningen, men den är också, som så ofta, pragmatiskt förkastlig.
Även om vi konstaterar att logiken inte är säker i ordets absoluta mening så innebär det inte att vi kan göra annat än att acceptera logiken för vad den är, den är vår måttstock för vad som är en sund respektive en osund argumentation, och utan den så blir vi plötsligt tvungna att likställa rimligheten i alla påstående, eftersom vi berövat oss själva den avskiljare som är nödvändig för att säga något ytterligare om dem.
Du använder många termer som jag blir tvungen att erkänna att jag inte förstår innebörden av. Dock tror jag mig förstå ungefärligt vad du menar, dvs att även då inget är 100% garanterat sant, finns det ändå värde i att tro på logiken.
Om detta är en korrekt uppfattning av din åsikt, håller jag med till fullo. Min åsikt är att det inte är nödvändigt att veta något till 100%-s säkerhet, utan snarare att avgöra vilken, av alla de alternativ vi känner till idag, som är *sannolikast*. Kunskap, om den hade varit möjlig, hade vart ovärderlig! Men då kunskap inte verkar vara möjlig, finns det dock en "plan B", och det är att försöka avgöra vad som är "mest sannolika". Det är trots allt det som vetenskapen bygger på, dvs, välja vilken av alla tillgängliga teorier som verkar mest sannolika, och sedan tro på den tills en ännu bättre alternativ dyker upp. Visst, vetenskapen har fel i många fall, no doubt! Men om man jämför vetenskapens framgångar, som om man jämför en travhäst med en annan travhäst, och jämför deras historiska framgångar, verkar vetenskapen, trots sina nackdelar, vara den absolut mest framgångsrika hästen! Och det är svårt att argumentera emot resultat!
För många termer och stora ord för att jag ska kunna hänga med. Finns det en chans att ni kan förenkla språket så att även jag hänger med i era tankar?
