Algotezza skrev:Känner ni att ni har inre ordlösa sanningar och insikter - kalla dem absoluta - som, om de verbaliseras i ert inre eller, i än högre grad, om de uttalas eller skrives ned, då förlorar sitt värde, sin sanningshalt, blir triviala och relativiserade, kan ifrågasättas och betvivlas? Eller är det bara jag som upplever det så?
undrar Algotezza
Jag älskar Filosofiforum! Gång på gång kommer jag i kontakt med andra människor som är med om samma saker som jag
. Det här känner jag tydligt igen. Även om man inte kan uttrycka det helt i ord tror jag att man ska försöka. Jag skriver upp alla mina insikter. Det är så roligt att läsa dem flera år senare. Att se hur tankarna utvecklats och att bli påmind om insikter man har glömt bort.
Att förklara för andra är ett större problem, då måste du formulera dig så att de förstår. Det är inte lika svårt att bara förklara för dig själv så att du förstår i framtiden (iaf inte för mig). Jag har hittat ett "språk" som fungerar för mig. Sedan kan man ju inte förklara exakt som det är, det är ju sant...