Skogsälvan skrev:Men Johan, jag är väldigt insatt i hur det är med bipoläriteten/manodepressionen och solipsismerfarenheten. Men! Du vet ju inte vad t ex jag kommer skriva härnäst, eller hur? Vet inte hur det är för dig, men för mig är det en tröstande tanke, även om jag tycker att det har varit förbannat bra erfarenhetsmässigt med svackorna.
Du vet ju inte vad t ex jag kommer skriva härnäst, eller hur?
Jo du kommer att skriva:
Vet inte hur det är för dig, men för mig är det en tröstande tanke...
Allt som händer händer ju enbart i min upplevelse, bara det är ju klaustrofobiskt. Och i den mån jag anar något utanför min upplevelse så sker det också i min upplevelse. Det här hänger samman med att jag plötsligt säger att en person ska komma (och jag är inte en snackig kille) och en minut senare dyker personen oanmäld upp för första gången på en månad. Jag kan heller inte förneka mina Remote Viewing experiment. Andra kan ju tro att jag bluffat OSV, men föreställ er att jag gjorde dem under strikta förhållanden och vad det skulle betyda för mig i den mån jag inte bluffade.
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... ght=remote Man kan inte skriva "pärlhalsband" och rita ut pärlor som visas mot en kant, och sedan öppnar upp en bild föreställandes en ask med pärlor. Allt verkar finnas inom räckhåll i min egen upplevelse, det är bara mer eller mindre diffust. Och tillåter jag det så blir det "värre".
Jag blir lite lugnare av tanken att jag själv inte existerar heller, för då blir mina upplevelser av mig själv och upplevelserna av andra helt jämnställda. Tror det är lösningen. För hur tusan skulle jag kunna existera utifrån någon annan grund än den jag inbillar mig att jag erfar?
Folk blir säkerligen inte galna utan anledning. Finns något i tokigheterna som poängterar relavansen av tokigheterna, och sedan blir det svårhanterbart. Inte minst för att vi lever i ett samhälle som förringar dessa impulser. Det finns ingen hanterbarhet.
Lite bakis är man allt, men nu laddar jag om!
Om "julen" kan spåras tillbaka till hedniska fester till Odens ära så tror jag att jag rent innehållsmässigt har lyckats återskapa en riktigt god jul.

Vi hörs!