Pilatus skrev:klorofyll skrev:Förnuftet är det som skiljer alla dåliga saker från jaget.
Är inte förnuftet nära kopplat till våra handlingar? En person inger prov på att vara begåvad och att ha en god intelligens. Men ibland kan sådana intryck stå i strid med vad personen gör och som förefaller oss mindre förnuftigt. Vi ser konsekvenserna av ett handlande som inte motsvarar intrycket av begåvning. Hur kan det bli så?
Om det gäller en person som är begåvad och inte har en ojämn begåvningsprofil, så kan jag tänka mig att det kan ha att göra med verklighetsförankring. Men det är en väldigt bra fråga. För enligt de flestas uppfattning så kan ju även en begåvad och välförankrad person exempelvis begå ett brott. Ofta går det dock att säga att det finns ökad risk för brottslighet i en viss miljö. Kanske är denna miljön inte så förankrad i samhället. Å andra sidan, vad är det för samhälle jag talar om, det låter något idealiserat. Men man kommer ändå inte ifrån att en person med "de bästa förutsättningar" kan begå brott. Ofta förklarar man man oförnuft med att det har blivit en missuppfattning, det är sällan man säger att det onda är något som uppstått i huvudet på någon.. Oförnuft behöver väl inte vara av moralisk natur men det är enklare att tala om det så.

