Är du en äkta människa?

[Marko]

Jehovas 47 : )

jo, det är lustigt att lagen förbjuder en att säga skit till en person,
men via en icke direkt attack så får man göra vad man vill.
föreslår paragraf undantag, är personangreppen inte sårande och personer själva inte anmäler sina inlägg, så ska dessa inte heller modereras bort... olika människor är olika känsliga, och ibland har jag tagit åt mig av misstag med..

sol och värme, ska nu leka med annat.... : )

[Anne]

Reglerna är funtade på det viset om du som användare upplever dig illa bemött kan du anmäla det. Så Harald, cawi, nuddle, zokrates är fullt legitima att anmäla mig. Men jag gör inte det här för att jävlas. I min upplevelsevärld har ni kommit en bit och jag håller ju med dig cawi att utveckling innefattar smärta. Komplext nog.

[Marko]

Utveckling innehåller smärta ?

Om jag får lov att filosofera lite, eftersom jag befinner mig i ett filosofiskt rum,
så kan man anta att om naturen provar alla tänkbara varianter som är möjligt,
så kan det nog hända att man kan utvecklas utan smärta. ur det goda kan något annat födas, med eller utan smärta.

men om vi antar att människan kan välja vad hon vill utvecklas ifrån,
så kan smärta vara ett sådant förstadie som man väljer att tro och pröva.
Många människor mår bra av att bli förnedrade och misshandlade, dom utvecklas av det.. antar dom tycker så. Sen finns det sådana som inte utvecklas av förnedring eller smärta.. beroende på hur vi tänker och väljer och värderar.

varför inte försöka eftersträva den modell som ger minst smärta och hitta nya goda egenskaper ? (låta naturen göra sina val, och vi hjälper till lite grann)

[Anne]

Jag uppfattar det som lite oundvikligt. "visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka?" som Boye uttryckte sig. När du började lära dig gå, marko, så ramlade du säkert många gånger och gallskrek, tror du inte?

[Marko]

Jag uppfattar det som lite oundvikligt. "visst gör det ont när knoppar brister, varför skulle våren annars tveka?" som Boye uttryckte sig. När du började lära dig gå, marko, så ramlade du säkert många gånger och gallskrek, tror du inte?

Jag slänger mig inte framför bilen för att lära mig att det gör ont.

[Anne]

Varför svarar du så? Smärta upplever jag inte som ett självändamål. Jag menar inte att jag tycker att folk ska pina sig i onödan.

[Marko]

Varför svarar du så? Smärta upplever jag inte som ett självändamål. Jag menar inte att jag tycker att folk ska pina sig i onödan.

Nej jag tolkar inte dig på något speciellt vis,
Utan tog upp en tanke som jag bråkat med i flera år.

En person påstod att han alltid levde lyckligt och tog dom goda vägarna.
Jag tänkte som du, då och nu, men är inte lika säker på att han ljuger.

Det finns grader av smärta, men nog sårar vi oss själva ganska ofta,
gör saker som vi vet är destruktiva, och en del gillar smärta när man tex sportar och får anstränga sig.. till fakirer och vad som helst. Jag har själv upplevt att man kan förnedra sig själv och även skada sig själv, och tycka det är positivt. så vi tar hela generen i ett svep.

Vilken lag är det som säger att vi måste uppleva smärta och sorg för att bli visa och förstående och lyckliga ? Och går det att förstå att smärta existerar utan att ha upplevt det ?, kanske våra gener är programerade att undvika smärta på bästa möjliga vis. det är väl fundamentalt för allt liv att undvika faror, men människan verkar gilla att söka upp faror med, köra bilar i höga hastigheter, klättra i berg eller liknande

Det kanske räcker att några lärt sig förstå smärta, och för kunskapen vidare.
Vi undviker smärta och tar vid där andra slutade.

[Anne]

Tror du att du skulle kunna vara medkännande, ha ett samvete och empati om du inte visste hur det kändes att ha det besvärligt eller ha ont?

[Marko]

Tror du att du skulle kunna vara medkännande, ha ett samvete och empati om du inte visste hur det kändes att ha det besvärligt eller ha ont?

Ja, det sker omedvetet och kan vara biologiskt inlärt/överfört.

Jag har även funderat på att tex resultaten av våra krig och handlingar, är en fas som måste gås igenom, för att vi någon gång i framtiden ska kunna undvika dem per automatik. Fasen måste övervinnas innan kunskap kan nås. (vi blir biologiska varelser som inte har förmågan att föra krig, orden försvinner och tankarna dör ut... dom ligger kvar i våra gener som styr våra kommande handlingar)

[Anne]

Jag börjar luta mer och mer till att meningen är att utveckla ett kristusmedvetande http://andligutveckling.ifokus.se/artic ... medvetande Det tar nog en stund det... Jag är benägen att hålla med Fröding i vad som behövs för allas vår skull.

Sagan om Gral

Efter en dvala med hemska och skakande
syner och röster och tvivelskval
halvt som i sovande, halvt som i vakande
drömde jag sagan om Gral.

Gral är allt varandes hopp och hugsvalan,
Gral är juvelen med underligt sken,
siad är Gral av Sibyllan och Valan,
Gral är de vises sten.

Fordom ett kärl av smaragd, som har flutit
över i urtid av livets vin,
nu kring sin dryck har det helt sig slutit,
vinet är vordet rubin.

Gral är smaragd och rubin, och han hyser
kraft av de två i sitt väsens glöd,
grönt, det är hoppet, men kärleken lyser
skimrande gnistrande röd.


Kraft suger Gral ifrån nedan och ovan,
han bringar enhet åt allt, som är delt,
han har den frälsande läkande gåvan,
allt, som är bräckt, gör han helt.

Synd signar han till det luttrande saltet,
vilket kan rena till bragd ett brott,
han kastar skönhetens ljus över Alltet,
han gör det onda till gott.

Högt genom himmelens glänsande hallar,
långt genom dödsrikets skumtgråa dal,
djupt genom Hyle, där djurtjutet skallar,
sökes den helige Gral.

Finns han däruppe i renhetens riken,
högt, dit den helgade trånaden går,
eller i djup, dit på himlen besviken
tanken förtvivlande når?

Ingen det vet, men han finnes och formas
åter till kalk efter spådomens ord
en gång, när himlar och helveten stormas
djärvt av en man från vår jord.

Den, som går ned genom Hades, att väcka
sovarnes mörker med ljusets bud,
den, som går ned genom Hyle, att släcka
hatarnes tjutande hat mot Gud.

Den, som är älskad av Gud som av Satan,
den, som har Gud liksom Satan kär,
den, som går fram över Vintergatan,
följd av all helvetes här,

kuvande himmelens hat mot de dömda
med de förbannades kärleksbragd,
han är den rätte, som finner det gömda
vin i dess kärl av smaragd.

Trotsarn i kärlek, den starke, som mätte
gudom och mandom och helvetesfall,
famnande alla, han är den rätte
hjälten, som komma skall.

Så att besvärja mitt lidandes makter,
så att hugsvala och göra mig väl
tankarne sjöngo i rytmiska takter
sagan om Gral för min själ.

[scirocco]

När det nyfödda barnet skriker är det troligen för att det gör ont. Förändringen gör ont. Hjärtat börjar slå och lungorna tar upp syre. För första gången ! Samtidigt har det gjort ont i mamman här och där. Fast hon är också dopad av sina naturliga hormon och om allt har gott väl är hon i ett rus. Smärta förekommer i vårt leverne som ett naturligt inslag alltemellan. Det är väl ingen som kan säga: Jag passerade genom livet helt smärtfritt !
Förändringar,brytandet av vanor och mönster blir vanligen plågsamt en tid. Sedan kan det om det blir som tänkt bli ett behagligare tillstånd. Bara att stå på benen en hel dag kan kännas smärtsamt,särskilt för den som inte är van. Sådana fysiska saker har en förmåga att liksom jämna ut sig. Kroppen vänjer sig och blir starkare. De psykiska känslomässiga prövningarna vi hamnar i, ja här blev det en paus i mig. Jag vet inte om man kan bli starkare som vissa uttrycker det, men det går över, efter kortare eller längre stund. Man kan få öva sig i tålamod ,uthållighet och gärna acceptans. Att acceptera sakernas tillstånd får det att gå lättare och fortare.
Erkkis strof-Vi gör så gott vi kan är bra. Vi fortsätter att göra så gott vi kan,ser vad vi missat och blundat för,försöker göra en aning annorlunda och bättre. Sedan när vi dör så kan vi säga - Jag gjorde så gott jag kunde. Då är det kanske någon som har invändningar mot det men då är det ju deras problem att brottas med.
Jag hoppas och önskar att jag inte tillfogar någon annan varelse smärta,ej heller mig själv. Strävan är att ha det så skönt som möjligt. Viss form av smärta är antagligen oundvikligt. Kärlek blir sorg och saknad till sist för någon.

[Marko]

Jag får inte ont i benen av att göra små enklare promenader med regelbundna pause.
Jag kan gå lite längre för var gång, musklerna stärks utan att skadas.

kärleken kan växa till sorg och smärta... för man vill ha och vara nära en person på det vis man önskar, men aldrig kan bli. kärleken kan också ta en annan väg, att växa och ge förståelse, att den andras frihet gör mig lycligare, min egen kärlek tar ny form och smärtar inte.. jag är lycklig för att hon är lycklig.

Det smärtar inte att se henne med en ny man. Det gör henne lycklig och glad.
det som gör andra lyckliga och glada, gör mig glad och lycklig.

[cawi]

Ur sorgens smärta ~ Människan och Ödet…
...Varför tillåter du mig lida..?
Jag finner människor som ej lider föga intressanta..!
...Men, varför pågår just nu detta mitt lidande..?
Vilket mitt..?
...? –ok, men varför låter du mig lida i kärlek..?
Ty du är otacksam eftersom Jag, gav dig kärlek..!
...Ok, men du gav mig inte passande kärlek, ty den kärlek du gav gör ont..?
Endast störande trivial klagan Hallå, kärlek är och förblir aldrig passande (trots gulligullet där)..!
...Va, får inte kärlek vara det högsta goda eller är man i livets kärlek aldrig så (och om så) varför får inte kärlek vara det högsta Samt, varför kan inte kärleken vara perfekt..?
Jag är inte intresserad av det perfekta Ty, det perfekta är aldrig intressant ~ Jag föredrar det felande ty det felande ger drama Och, drama är det enda sanna som roar mig..!
...Aha, genom att ge mig felande kärlek fick du mig att tvivla på kärlekens värde..!
Yes, det gör allt dig bara så mycket mer intressant..!
...Du straffar mig och överger mig, varför straffar du ej fler än mig..?
Jag straffar här just dig Ja, jag straffar ständigt alla självslickande enheter via dess egna anklagelser Och, vad du här sitter i har du minsann brukat, ja även missbrukat via allehanda fuck vilket endast gav en tänkande figur som straffar sig själv Ja, jag gav dig fler val Så, sug nu i dig ur ditt levda..!
...Jag vill inte att kärlek ska vara ett straff..?
Som sagt sug i dig pajas (hallå se till helheten) ty den biten gör livet inför alla andra så mycket mer intressant där Ditt, som fallen frukt ur livets största gåva infann sig du uti livets största straff Säg, visst är detta fenomen mer än intressant..?
...Vet inte Men, är alla dina gåvor bördor..?
Ja till och med Du, som tillåtits leva den största gåvan hämtad ur den minsta börda..!
...Vad är det..?
Du är Människa, med andra ord den största gåvan innehållande den största bördan..!
...Ska jag vara tacksam inför det..?
Ja, då livet samtidigt är en gåva och börda kan du inte anklaga livet utan att tacka livet för att du lider och som väl Där, tackar du livet ändå..!
...Jag lider, men jag tackar ändå..?
Ja, just så Och, finns inget värdefullt kvar att hämta beror detta på att ingen vågat rösta hem Dig, och där anländer bums omätbar katastrof..!
...Men hey där, vad har då tiden hela tiden sysslat med -något intressant..?
Kort svar Ja´ ~ Uti ynnesten av att våga förstå sig på den gordiska knutens moment 22..!

( Ps, människolivet frågar så blygsamt -hur är egentligen allt fatt..? )

Ds, hinn ifatt utan att lufta något, ja bese och Tänk.. Förlåt i samma stund din stumma tystnad och oförmåga, se den som förstelnad tröst..!

[Anne]

Ajajaj, cawi. Misstänkte att du var Där. Du har min djupaste sympati. Jag har också varit Där. Mina tankar gick på högvarv då. Det är ingen underdrift. Jag checkade in på hospitalet för att ens ha en pyttechans att hinna med. Jag vet inte om du valde fel eller om jag valde fel. Jag valde kärleken trots allt. Och det kanske är det enda riktigt medvetna val som jag har gjort. Nej, det här handlar inte om någon olycklig kärlek som jag flippade på. Mycket större proportioner.

[Harald Davidsson]

Häpnar för övrigt över inskräktheten som florerar i denna tråd där både den ena och den andre anser sig vara vid lite högre medvetande. Säger bara det - de där höga hästarna ska man passa sig för. Och i detta då sorterar vilka som är Bra på en nivå som fan är grymmare än Hitler. Hur kan ni leva så här? Hur kan ni se er i spegeln?

Varför pratar alla i neutrala termer så ingen direkt kan ta åt sig,
man straffar mest dem som är oskyldiga och tar åt sig istället.. ibland tar man åt sig saker som är publik men forumens regler förbjuder person kontakt av negativt slag.

Inskränkhet, jo om min förnedring av vuxen dagis var det så...
ska själv ut på rehab dagis snart.

Marko


detta var riktat till dig av Cawi

Men, bla ok ja mitt vill vänta med rekylen gentemot ditt Hat (eftersom din levande sorg föddes ur en idé (din egen) via yttre orsaker) Ja, här erbjuds friskt 1 (denna möjlighet) att våga visa dig inför massan trots att din ondska faktiskt ännu är svag -nästan omärklig Men, dock uti tiden här bevisat sig själv som ihärdig ~ Ok, har du redan (likt Sisyfos) dömt dig själv till det mödosamma att rulla en tung sten uppför en kulle och nå toppen för att se den rulla ned igen Hallå, gå då och rulla upp den igen och börja om i det oändliga Men, du ska veta att ingen jävel kommer att ta hänsyn till ditt utmattade tillstånd Och, då oavsett den i detta meningslösa s.k. hjältens 'djärvhet'..