Pilatus skrev:Anders skrev:Har det funnits något fungerande samhälle eller någon kommunitet där fri sex verkligen har fungerat? När jag tänker på gyllene regeln, som diskuterades annorstädes här, tänker jag nästan alltid spontant på sex.
Om vi håller oss till moderna samhällen. Jag tror att naturister har ett ledigare sätt att se människokroppen och kanske även på sexualitet. Frågan kan snabbt bli problematisk då fri sex kräver ett gemensamt ansvar för de barn som avlas. I teorin kan det säkert fungera, men man skall säkert börja med den litet enklare formen, kollektivet. Gemenskap har många fördelar och om dess medlemmar klarar att ta ansvar för en del av de gemensamma sysslorna så kan det möjligen fungera.
Flower Power-perioden bildade en del små kollektiv, men jag tror de blev instabila rätt kvickt. Det har funnits politiska kollektiv, (Torbjörn Säfve, Rebellerna i Sverige) men det höll inte. George Woodcock skrev om Anarkismen och dess försök. Där finns en del att hämta och en del goda (intressanta) exempel från den fredliga anarkismen.
Att byta ut människor för egen njutning faller på sin egen orimlighet. De saker (droger också och andra medel som triggar hjärnans belöningscentrum) kräver mer och mer och lämnar mer och mer inre tomrum. Så detta blir i längden ett antiklimax.
Idag vill man få till det att människan - som redan är obeständigt fostrad till att vara och se andra som en konsumtionsvara som ständigt måste ha bästa före datum och sedan slängas och en ny köpas in - är så här.
I sitt grundtillstånd.
Men - när det onormala har blivit norm är det ju normalt
- så som det var med Tyskland när de alla lärts upp på ett visst sätt att tänka och se sina medmänniskor. Hade inte ett helt annat folk kommit in där och dömt ut detta hade de fortsatt tro att deras synsätt på människor och världen var den rätta.Sådana saker tenderar bli en självuppfyllande profetia. Män är mer än djur som ständigt måste komma till nya honor - men de män som ser sig som bara djur (kvinnor också som bara menar de är en djurhona) blir ju det de menar de är och vill vara.
Är detta uppfyllande?
Genererar detta gemensamhet - och i motgångar och medgångar - en inre utveckling? Stabilitet och gemensam tillväxt både i tillit och kärlek där även det intima mellan två - man och kvinna - kan generera mer genom deras olikheter?
Man behöver inte vara Einstein för att fatta att en långvarig givande och ständigt i utveckling relation mellan två olika individer som kan tillföra varandra saker i total och fullständig tillit baserad i kärlek - även ger sex som är vida mer än "nya insatser nya vinster" där man inte ens vet vem den andra är och än mindre när alkoholen är ur kroppen man nästintill inte vill se i ögonen.
Vi är konstruerade på ett visst sätt och har fått lära oss att detta nu är omodernt och inte giltigt så att vi tvingas leva mot vår egen inre natur samtidigt som man tutar i oss att detta är vad vi är och kan vara och hur vi ska leva.
Vi har alltid själva valet att leva våra egna liv - antingen som vi vet innerst inne är det bästa för oss och ger oss bäst utdelning i längden eller som andra säger vi ska vara och leva.
