Vad tänker du på?

[David H]

Begreppet "förståelse" förresten...jag har märkt personer som lockat fram en särskild betydelse av begreppet "att förstå". Ser jag saker från perspektiv de tillämpar blir mycket av det jag själv skriver obegripligheter. Men jag tror på rätten att ha ett annat perspektiv också.

[David H]

det är okej att vara ledsen eller sorgsen eller nedstämd, ändå är det nog ofta orsak till stress och oro

[xion]

---

[David H]

Begreppet "förståelse" förresten...jag har märkt personer som lockat fram en särskild betydelse av begreppet "att förstå". Ser jag saker från perspektiv de tillämpar blir mycket av det jag själv skriver obegripligheter. Men jag tror på rätten att ha ett annat perspektiv också.

Synonymer till förståelse
insikt, uppfattning
uppskattning, sympati, medkänsla, gillande, genklang

motsatsord
okunnighet
kallsinnighet, oberördhet

När det gäller filosofi är väl "insikt" det ord man tänker på.
Att få insikt om hur allt "hänger ihop".
Filosofin är en väg till förståelse.
Den kan vara både lång och mödosam därför är det bekvämare att vända sig till religionen.
Där får du allt fixt och färdigt. Bara att "läsa på".
I mitt tycke en ökenvandring ur förståelsesynpunkt.

Det där uppfattar jag som ganska breda definitioner av begreppet förståelse, vilket jag tänker ungefär är i linje med hur jag själv brukar använda det. Men exempelvis en person jag umgicks med förut, för henne var det som begreppet fick mer snäv och specifik innebörd. Som en gång jag läste ett citat av en filosof som jag tyckte om, och hon frågade då med skepsis om jag verkligen förstod det citatet. Själv hade jag då inte reflekterat över att det skulle kunna vara något jag inte förstod med det, samtidigt så förstod jag kanske ändå inte citatet helt enligt hennes krav på förståelse.
Jag kunde berätta en historia för henne, och hon kunde svara att hon inte förstod, och då var det typ som man fått game over i ett dataspel, eller skickat en programmeringskod till ett dataprogram som endast spottar ut "error: syntax" till svar. Hon var heller inte främmande inför att jämföra sitt eget tänkande med en robots tänkande. För kortare stunder har jag hamnar i sinnestillstånd där sådant tänkande blir begripligt för mig. Men det är inget habitualtillstånd som jag kan känna mig särskilt bekväm med någon längre tid.

[xion]

---

[Esther]

Ta dig och Esther exempelvis, så upplever jag er två som olika personligheter, antagligen med väldigt olika tankerörelser. Kan inte riktigt räkna med att ni ska lyckas följa med i varandras resonemang då. Men skulle heller inte säga att jag tycker det är någon av er som inte hör hemma här. Det är väl bra att ha ett forum där det finns personer med olika perspektiv..

Eftersom - märkligt nog som nästintill "vanligt" - det handlar om mig (hur det kan vara så att det handlar ständigt om mig i varje kommentar denna kvinna fäller i trådar där hon aldrig tar upp trådämnet), utan bara attackerar mig --- vill jag säga hur jag använder ordet "begriper".
För mig är det obegripligt hur en individ tar saker personligt som är sagda generellt.
Vidare är det obegripligt hur en individ tror - på fullt allvar dessutom - sig känna en annan individ via ett forum.
Det är än mer obegripligt att man tror sig ha "sanningen" om en annan individ och därmed själv kan tolka in alla möjliga och omöjliga saker samt "ställa diagnoser" via nätet - det är så galet, vansinnigt ofattbart sjukt --- så det liknar inget alls.

Hur kan någon begripa detta?
Är det begripligt?

Jag har läst kommentarer om mig av Pilatus där han hör "tonläget" på mig när jag skriver - att jag tar mig om huvudet är en underdrift.
Alla verkar har fokus på min individ -min person --- VARFÖR?
När jag läser andras kommentarer ser jag inga individer - för jag känner ingen av er - jag ser kommentarer som reflekterar ställningstagande som man kan ha - dessa brukar ändras, eller man vet inte ens om de är sagda för något - eller de är sagda rakt som de är. Människan använder större delen av orden för något --- ett verktyg.
Framförallt i ett forum där man (alla har inte det tydligen utan ser detta forum som sitt hem och ett ställe de umgås - inte för att diskutera filosofi och filosofiska ståndpunkter) - ska framföra åsikter (som ofta knappt är privata ens) --- i olika ämnen samt belysa dem på så många olika sätt som möjligt.

Hur kan man begripa en människa som gör det denna kvinna gör i ett diskussionsforum där ämnet ska belysas och det enda hon förmår belysa är hennes egen skapade inre bild av en individ hon inte ens känner? Jag uppfattar detta som något psykiskt - en obalans, ett problem denna person lider av. Men som har föga eller inget med mig - min person - att göra. Överhuvudtaget --- så jag begriper inte vad hon vill med sina kommentarer, vad de syftar till, meningen med dem, avsikten med dem, eller hur hon kan ens föreställa sig veta något om mig som individ. Så ofattbart förmätet?! Och märkligt rent ut sagt.

[xion]

---

[Anne]

Hä löns int å förklar för den som int begrip, sa Stenmark och jag får nog förlika mig med detta

Esther, jag har ett exklusivt erbjudande just för dig. Min tystnad. Vad du än skriver så svarar jag inte på det och givetvis kommenterar jag inte som att du inte fanns i rummet, ja du vet så där som du håller på "den där kvinnan bla bla". Vad sägs? Det är ju inte så att det är en uppoffring från min sida direkt.

[Anne]

Ok, jag har made up my mind. Egentligen är jag för blödig för sånt här, men ibland krävs radikala åtgärder. Det är inte utan en viss sorg jag säger det här: jag betraktar dig som död. Låt de döda begrava de döda. Det får bli så. Jag har spjärnat emot det för länge.

[Esther]

Vidare är det obegripligt hur en individ tror - på fullt allvar dessutom - sig känna en annan individ via ett forum.

Ju mer man skriver dess mer avslöjar man om sig själv.
Visserligen är det bara språket, orden, som visas, med det går inte att i längden dölja sin person bakom orden.
Det går att bluffa en hel del, bland annat om ålder, kön m.m. men personligheten lyser igenom efter hand.
Syftet med ett filosofiforum borde vara att hålla sig till sak och låta alla vara eller visa sig som dom önskar..
Om man särskilt intresserar sig för personlighetsdrag och liknande så hör väl sådant hemma under rubriken psykologi.

Jasså... Så du menar att vi alla här känner dig och din innersta natur, bättre än du själv dessutom så vi kan tala om för dig vem, vad och hur du är - av dina bidrag här i forumet?
Märkligt!!!
Så simpel är du alltså?!?
De flesta jag mött i levande livet är oerhört komplexa individer, med djup de själva knappt känner.
Men du..... Du kan mer.
Ok.
Är du Gud?

[xion]

---

[Esther]

Ok.
Är du Gud?

Mmmm....kanske det.
På sätt och vis....

Jaha, ja.... Även du kommer (som vi alla) möta Abrahams, Jacobs och Isaks Gud. Du kan då tala om för Honom det du menar.

[xion]

--

[Esther]

Mmmm....kanske det.
På sätt och vis....

Jaha, ja.... Även du kommer (som vi alla) möta Abrahams, Jacobs och Isaks Gud. Du kan då tala om för Honom det du menar.

Säger du det?
Jag trodde du hade bokat plats åt mig på ett betydligt varmare ställe.

Älskade... Jag kan inte boka in någon, inte heller är det min plats, eftersom jag inte är Domare över andra som jag inte känner. Jag agerar inte så, varken här eller annars. Däremot kan jag, som alla, överlämna till Domaren (Nämnde Gud), all orättfärdighet. Samt konstatera människors uttalande om vad de säger de valt. Vi har alla olika vägar som leder till olika mål - däremellan träffar vi Domaren - som ger oss det vi valde.
Det är vår lott.
Samt citera Hans Ord. Det kan vi alla. Dessa gäller alla människor.

[sökandesjäl]

Läste precis en bok av S. Pinker. Han verkar inte vara speciellt psykoanalyserad, utan han kallade det som han ej accepterade endast för att vara sjukt. Det var i ett exempel om några ruskiga mördare som han drog fram ur sin hatt.

Kan man göra så för att få bort oönskat material, att endast intala sig själv att vissa saker är bra och att andra är dåliga och sen aldrig mera se sig om? S. Pinker verkar heller ej förstå sambandet mellan njutning och smärta. Han verkar tro att man på ett artificiellt sätt kan skära bort smärtan och samtidigt ha njutningen kvar. Är han den nya Platon? Nej?