Lite musiktips

[What Gives?]

Mycket av samtida musik är väldigt hysterisk. Den präglas mycket av effektsökerier, och storslagenhet.

Jag tolkar det hela som ett resultat av kollektiv desperation. Man vill mer och mer eftersträva ett känslotillstånd som förmodligen saknas hos många.

Jag är trött på svulstigheterna. Det får mig att vilja lyssna på oansträngd monoton musik som kontrast och motvikt. Basic channel är ett bolag som känns bra, och som dessutom har en hel del substans trots trendigheten. För den som är intresserad:

http://www.last.fm/listen/globaltags/basic%20channel

Det finns ju en hel del motreaktioner på ovan beskrivna hysteri, som egentligen inte är ett dugg mer avslappnat som till exempel nightmares on wax eller sleep som i mina öron lider av samma desperation, men istället motreagerar genom att röka ner sig med ett tämligen krystat manér. Den musiken gör mig mest sömnig (oavsiktlig vitsighet). Då lyckas Madlib mycket bättre med att kombinera musikskapande och att vara flängd utan att det blir ansträngt avslappnat.

Har du några tips?

[A]

Släng på lite gammal punk!
De är glatt och opretantiöst.

Observera ordet "lite".
All musik tenderar bli som att köra i samma hjulspår efter ett par låtar. Genren Dub är skönt. De är som reggae men mer avskalat och mer rytm, väldigt jordnära musik. Endel elektronisk musik är bra, som Boards Of Canada, som Autechre - Autechre är mitt favoritband, Gescom är också bra. Det är experimentella saker som har mycket med rytm och sköna harmonier att göra. Scientist är bra dub. "Definitivt 50 spänn" är bra punksamling.

[What Gives?]

Bra tips, men hur monotona är de egentligen? Autechre har ju till och med gjort en sport av att aldrig upprepa sig, vilket i och för sig förtjänar medalj.

Om du gillar dub lär du gilla länken där uppe.

[A]

Autechre har ju till och med gjort en sport av att aldrig upprepa sig, vilket i och för sig förtjänar medalj.

Nja, jag tror bara att dom är såna. Inte tänker dom på det. Dom tycker det är jävligt kul att utforska nya ljud och sätt att göra musik på, och det hörs i musiken! Om det hade varit en sport hade det garanterat låtit stelare.

Vad är det för bild du lagt in? Haha. Den är alldeles FÖR förstorad.. men det ska gå med någon htmlkod, typ width height - något, tror jag.

[A]

Jag lyssnar på radion där du länkade. Är ok.

[What Gives?]

Vad är det för bild du lagt in? Haha. Den är alldeles FÖR förstorad.. men det ska gå med någon htmlkod, typ width height - något, tror jag.

Nej, den ska vara sån. För övrigt funkar inte width-heightgrejerna i phpBB, jag har experimenterat... Funkar OK i webläsare som kan anpassa websidan till skärmen, fast i opera fuckar det till vänstra kolumnen, haha!

Finns en annan tråd angående detta för övrigt. Vore glad ifall vi åtminstone något kunde hålla oss till ämnet här.

[Explorer]

Inom klassisk musik finns "problematiken" att tolka musiken relativt de politiska strömningarna.
Jean Sibelius musik sägs vara en inspirationskälla för finsk självständighet gentemot Ryssland. (Finland blev självständigt 1917 från ryska tsardömet). Sibelius själv var inte direkt glad åt detta uppdrag som tillskrevs honom. "Jag är först och främst kompositör".
Sibelius hade långa perioder av inaktivitet, mest för att han var helt knäckt av Wagners symfonier.
För Sibelius var Wagner främsta inspirationskällan. Wagners svulstiga stil inspirerade säkert Sibelius till nationalromantik.

Va kul att "tolka" dagens skitmusik där bolagne pressar ut skit och massmedia hänger på (deras levebröd) och någon nolla som Brittney Spears görs till stjärna, "alla" tjänar på detta. Ho Ho.

[What Gives?]

Va kul att "tolka" dagens skitmusik där bolagne pressar ut skit och massmedia hänger på (deras levebröd) och någon nolla som Brittney Spears görs till stjärna, "alla" tjänar på detta. Ho Ho.

Fattar inte riktigt vad du menar här. Vad menar du?

[Explorer]

Fattar du inte så fattar du inte. Fan ska jag tolka och förklara åt alla idioter?

[Avantgardet]

Här, what gives?, har du gjort musiken till ett ting-för-dig. Som en möbel, eller nåt. En sån syn på musiken gör att man missar mycket som är väsentligt, men det är ändå den förhärskande synen på musik hos "massan".

Jag tar ofta musikens släktskap med retoriken i beaktande.

Lite får man som Konsument skylla sig själv, kultur är liv och inte produkter. Reifikationen döljer det faktum att det är människor vi har att göra med. För mig är musik kommunikation, jag ÄR ett konstverk (likaså alla ni andra), och konsten uppstår i verklighetens alla små situationer. Man reagerar på det man har omkring sig. Det har sin givna plats just där och då, en engångsgrej. Att göra en produkt av det får vissa konsekvenser. Bl.a. söker man garantera nåt slags "kvalitet" genom att slipa på produkten i evigheter, ackumulerar "mervärde". Samtidigt gör man "spelningarna" till ett skådespel där musikerna spelar sina roller om och om igen i samma tappning, till en kollektiv mob som de inte har något som helst intimt eller personligt utbyte med.

I mitt eget skapande söker jag bredd, utforskar olika områden, "produkten" är jag själv. Det är färdigheter jag samlar på mig. Alltid varit en "first take" kille - mitt mål som ung grabb var att bli sessionproffs och backa upp en massa artister, en plan som muterade och slutade där jag är nu (improvisationsmusiker through and through - "...livin' it, willfully givin' up fame", för att citera mig själv).