Det vackraste anspråket

[Morningstar]

-----

[Algotezza]

"Jag har inget att göra i era hjärtan."

Är inte just det, det vackraste ni hört?
Det finns sådan dfferential avskiljande underliggande menad (i en/flera, en själ/flera själar, själavisligen, identitetsvis) mening i uttalandet.

Det släpper alla krav och skyldigheter. Jag har inte i era idéanspråk att göra! Ropar man ju egentligen.

Jag har inget i era hjärtan att göra...


Tankar , funderingar? Jag tycker det lyste ljus och ett annat perspektiv kunde tillämpas och sugas in i, alltså citatet - "jag har inget i era hjärtan att göra" - befriande va!

Vem har sagt detta?

Menar han/hon inte precis tvärtom? Att orden skall krypa in i ens hjärta?

MVH

Algotezza

[Morningstar]

---

[Skogsälvan]

Det där är verkligen mitt stora, stora dilemma i den fas i livet jag befinner mig i. Hur ska jag förklara begripligt... Jag är jag i mig och utom mig och det är du också. Alternativt pratar jag med mig själv. Det är ytterst förvirrande. Kanske är jag en del i en helhet, en bokstav i ett alfabet. Jag vet inte, är väldigt förvirrad. Varför ska vi inte finnas i varandras hjärtan? Befrielse från en bur? Eller missa hela meningen med livet? Ja, jag vet inte. Jag stapplar, men kan inte låta bli att bry mig och känna medkänsla.

[Ling]

Jag känner att jag vill ändra meningen till "Jag har allt att göra i era hjärtan.." Om vi vill ta emot någon i vårt hjärta kan allt hända, vi (jag) är oftast så rädd för låta någon annan få en insyn av rädsla för vad de kommer att hitta där. Men denna någon kan, om vilja finns lägga till något vackert där, berika ett liv något oerhört, med vilje eller slumpmässigt. Önskar att fler kunde lägga till något vackert i mitt....

[Algotezza]

"Låt mig finnas
i ditt hjärta
som en liten, liten ärta",

kunde det stå i poesialbumen förr...

...och:

"Låt mig sitta
i ditt minne
på en liten, liten pinne",

minns Algotezza

[Ling]

Mm, det tyckte jag om......hade faktiskt glömt de raderna. Har läst dem någong gång för längesedan

[Skogsälvan]

Algotezza: Nu har jag läst så mycket som du har skrivit så du är ett mentalt smultron på ett strå för mig. Uttryck ger intryck som sätter sina avtryck. Annars får vi väl bli typ autistiska.

Ling: Var inte rädd  :) . Jag tror att tankar skapar känslor. Så välj dina tankar eller stäng av dem och iaktta effekten i ditt känsloliv. Andas in och känn känslan glida ner genom kroppen. Andas ut och känn känslan glida upp ur kroppen. Jag tänker tex att Avantgardet är ju underbart speciell och följdaktligen får jag ett lyckorus när jag tänker på Avantgardet (eller gräddglass med krossad choklad, eller såpbubblor osv.) Men jag är ju en känslojunkie också som har vidgat mitt spektrum. Jag har känt hur blodet känts som is av fasa och som lava av kärlek. Jag vet inte om jag gör rätt. Kanske borde jag gå över i ett zen-tänk av frid och medkänsla. Men lyssna inte för mycket på mig. Jag har psykos säger farbror doktorn.

[Algotezza]

Algotezza: Nu har jag läst så mycket som du har skrivit så du är ett mentalt smultron på ett strå för mig. Uttryck ger intryck som sätter sina avtryck. Annars får vi väl bli typ autistiska.

Så är det att leva: att ge och få - intryck, uttryck, avtryck...

Tror inte man kan "välja autism"...


MVH

Algotezza

[Morningstar]

-----

[Angelina]

Jag hatar clowner, de äcklar mig. Låt mig.

[Zokrates]

Jag hatar clowner, de äcklar mig. Låt mig.

Clowner, maskerade fula gubbar?

[Morningstar]

-----

[Angelina]

Jag hatar clowner, de äcklar mig. Låt mig.

Clowner, maskerade fula gubbar?

Eller kortväxta feta kärringar.

[Angelina]

Jag hatar clowner, de äcklar mig. Låt mig.

Nej, egentligen hatar du bara din egen litenhet.

Egentligen vet inte du vad du pratar om men säger det ändå.