Deklaration av intention med avsaknad av intuition.

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Deklaration av intention med avsaknad av intuition.

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:04

Du söker en auktoritet.
Du söker underkastelse.
Det enda jag begär av dig är din fullständiga lojalitet, din själ i processen av att rena dig från din neurotiska prägling.

Du är isolerad, driver omkring och är kontaktsökande, du söker en meningsfull gemenskap som ger dig uppmärksamhet och kärlek. Denna gemenskap stödjer dig i ditt arbete att bygga upp en tillit i dig själv och mot andra. Denna gemenskap ger dig energi i din orkeslöshet. Denna gemenskap är helig och vill genom sin extatisak tillvaro expandera. Detta ger dig ett mål och syfte, att ge andra frihetens gåva. Denna gåva ges genom att utsätta dig för medveten förnekelse, psykisk förneding och fysiska påtryckningar.

Du vill ha makt över din kropp, dina känslor, dina tankar eftersom du kastas runt av inre impulser och yttre intryck.

Du vill ha inflytande i de sociala sammanhang du rör dig i. Du vill utrota rädslan.

Genom gåvan, min krävande förnedringsritualen kan jag göra dig fri.

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:13

Du vill bli provocerad eftersom detta skapar energi inom dig, energi att bryta din status quo.

Anledningen att du inte reagerar på det jag skriver är för att du är för avtrubbad. Du förstår inte varför du inte kan investera energi och ta till dig det jag skriver, men det hela är väldigt enkelt. Du har gett upp.

Eller så tycker du det jag skriver är rent nonsens, du förnekar det totalt. Du ser inte relevansen, du förnekar detta, precis som du förnekar allt annat och detta gör dig otroligt ensam.



Jag är här för att dominera.

Jag bryr mig inte vad du trycker.

Jag bryr mig inte vad du gör.

Så länge du är okapabel att relatera till det jag säger genom att stöta bort mig är du totalt ointressant för mig, din existens bekommer mig inte.

Så länge du försöker relatera till det jag skriver genom att försöka förstå mig, försöka rättfärdiga mitt beteende, har du missförstått mig.

Om du stöter bort mig bekommer mig inte. Jag behöver inte din bekräftelse.




Varför är jag då här?

Jag söker uppmärksamheten. Jag söker makt. Så varför förnekar jag dig?

Varför förnekar jag dig?

Varför förnekar jag mig själv?



Det enda jag vill känna är intensitet. Kompromisslös intensitet. Det har ingenting med bekräftelse att göra.

Varför förnekar jag er?



Jag behöver bygga upp ett fokus, en koncentration för att skapa ett momentum.

Med detta momentum kommer jag sedan att krossa dig.

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:20

Jag hatar dig. Jag hatar kristendomen, det är en religion för veklingar.

Jag önskar jag kunde hata mer. Men mina känslor är avtrubbade, mitt hat blir aldrig hatiskt eftersom jag är en avtrubbad nihilist, okapabel att uppmärksamma och uppskatta någonting här. Eftersom jag inte kan uppskatta något så känner jag mig aldrig hotad, det finns inget av värde som kan tas ifrån mig, det är väldigt säkert att aldrig värdesätta något.


Jag vill bli kontrollerad. delta i sexuella orgier.
Min magi är borta. Min energi är borta. Det finns ingen kamp längre. Det finns inget att uppnå. Detta är ett uttryck av min uttråkning.

Jag behöver ritualer som skapar mening i mitt liv.


Slentrianmessiga, trygga och bekväma nihilism ger mig ingenting. Jag har slutat utmana mig själv. Slutat erkänna mina brister. Jag är för nöjd, därför känner jag att jag vill bli våldtagen.

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:21

Jag behöver inspiation. Jag behöver provokation.

Våldta mig med droger Gud.

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:27

Jag önskar jag vore mer maktlös och förvirrad. Mera uttråkad och rastlös.

Detta samhälle är patetiskt. Ni är veka. Era uppfattningar är programmerade, era reaktioner upppenbara.

Jag behöver känna något som utmanar mig, något som är över mig och som jag samtidigt upplever eftersträvansvärt.

Finner inget i denna värld som är eftersträvansvärt. Det enda som intresserar mig är min egen uppmärksamhet och närvaro.

Förut sökte jag även samvaro, men eran förmåga att möta mig är helt enkelt för låg. Antagligen är jag för autistisk för att kunna relatera socialt och empatiskt. Förstår inte längre nyttan med empati. Empati var en förbannelse, men att vara utan empati är också en förbannelse, det gör mig förbannat jävla uttråkad av att ha kontroll över mig själv och samtidigt inte behöva bry mig ett skit om andra.


....

Varför ska jag bry mig om ditt lindande? Du skapar ditt eget lidande, och när du är mogen nog att inse det så befriar du även dig själv. Så vart behövs jag i detta? Jo för att ge dig en spark i röven.

Säg något som är nytt, ge mig lite känsla, lite inlevelse.

JimmyAberg
Inlägg: 932
Blev medlem: 05 aug 2008 01:56

Inläggav JimmyAberg » 09 okt 2008 02:33

Nu ska jag göra koncentrationsmeditation.


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 14 och 0 gäster