Ledsen inför den kommande kollapsen

[Loke]

I dagens avis Aftenposten täcktes hela framsidan av en rymdtagen bild på jordklotet med den stora rubriken 'Miljökollaps truer (hotar)'. I samma avis fanns massvis av annonser med syfte att få oss läsare att köpa mer saker. Den kommande miljökollapsen pga vår överkonsumtion används som dragplåster för att öka vår konsumtion ytterligare.

Jag vill bara gråta över vår dumhet, vi är så långt hemifrån.

Snart kommer dock ledsenheten övergå i ilska, jag vill hjälpa till att slå sönder dessa illusioner. I juletiden kom en liknande larmrapport och när jag gick hemmåt på Oslos shoppinggator kunde jag inte låta bli att högt för mig själv hela vägen sjunga min slagvisa: *KONSUMERA IN I DÖDEN, KONSUMERA IN I DÖDEN, KONSUMERA IN I DÖDEN, KONSUMERA IN I DÖDEN, KONSUMERA IN I DÖDEN* Och den enda följden är att jag gör en del människor lite ledsna, försäljningen slog åter igen nya rekord.

Vad ska jag göra? Jag har lust att springa runt på stan på nätterna och slå sönder all reklam. Men vad skulle det hjälpa? Visst känns det som om massdöden väntar?

[Zi]

Ja, inte kul det där. Jag är själv mot överdriven konsumtion och vet att det inte gör mig lyckligare. Ändå står jag här med en onödigt stor bil och splirrans ny mobiltelefon. Det är lätt att ryckas med.

Vad kan man göra åt det?
Funderar på att skriva dikter istället för julklappar. Synd bara and jag inte kan dikta.

[hovnarr]

Vad ska jag göra?

Du ska föra ut ditt budskap på ett lättfattligt och sakligt sätt till alla som vill lyssna. Du är inte ensam. Naturligtvis kan man göra en del själv också, men det är mer effektivt att göra 80% rätt själv och motivera 3 andra till att göra 60% rätt än att gräma sig över de där 20 procenten.

Visst känns det som om massdöden väntar?

Lite grand. Men jag tror snarast att detta är "det mänskliga tillståndet" än ett verkligt förebud om katastrof. Den moderna människan lever hela tiden på randen till katastrof. När tillräckligt många kör ihjäl sig vid en korsning, då bygger vi en viadukt där - icke före. När tillräckligt många ungdomar skjuter ihjäl varandra så ifrågasätter vi vad som är fel i uppväxten. När två flygplan åker in i en skyskrapa, då är det dags att åtgärda fundamentalismen. Vi bygger atombomber - för säkerhets skull - men avfyrar dem inte. När tillräckligt många står i tillräckligt långa vårdköer, då pratar plötsligt ingen om något annat än dessa långa vårdköer. Vi är precis som norrmannen som tänder tändstickor för att se vilka som fungerar, och när han lyckas utbrister "Den må vi spare!".

Det går åt helvete, vi åtgärdar, och sedan lever vi på nåder lite till, alltjämt på randen till kaos. "Miljön" är inte en enda stor tryckkokare som plötsligt exploderar när ett sammantaget gränsvärde nås. En sjö försuras; vi kalkar. Alltjämt försurat? Då får fabriken intill sjön som försurar åtgärdas. Eller flytta. Eller så får vi försöka kalka en gång till. Och så där håller vi på. Vissa sjöar försvinner, andra lyckas vi rädda, andra anlägger vi själva från scrath med maskiner. Sådan är människan, bygger och förstör, som ett barn i en sandlåda.

Därför är jag "hoppfull" att människan får behålla sin existens i limbo, och att vi snarast överlever oss själva än går under. Det har, förvånansvärt nog, gått bra hittills.

§

[Loke]

Du ska föra ut ditt budskap på ett lättfattligt och sakligt sätt till alla som vill lyssna.

Gå runt och skrika 'KONSUMERA IN I DÖDEN' ännu högre på shoppinggatorna? Jag kunde också skära mig blodig innan för att ännu mer understryka mitt allvar. Tror ni det vore effektivt?

[hovnarr]

Gå runt och skrika 'KONSUMERA IN I DÖDEN' ännu högre på shoppinggatorna? Jag kunde också skära mig blodig innan för att ännu mer understryka mitt allvar. Tror ni det vore effektivt?

Nä, folk blir bara äcklade. Att ta upp frågan här och på ditt norska forum, samt i andra cirklar du rör dig, räcker väl gott till att börja med?

§

[Loke]

Givetvis kommer folk att bli äcklade, det är ju syftet. Att en stor del av äckelkänslorna skulle gälla mig och mitt beteende är oundvikligt. Frågan är då hur man bäst beter sig för att få mest möjliga äckelkänsla förknippad med att i onödan köpa saker.

Sedan när har det börjat gå att styra människomassan med logisk argumentation?

[hovnarr]

Sedan när har det börjat gå att styra människomassan med logisk argumentation?

Det går utmärkt. Det behövs bara rätt forum och rätt person (de flesta är alltför fucked up för att kunna argumentera logiskt med framgång). Varför styra? Det är meningslöst. När du dör blir allt som förr, även om du med jättemakt förmår hålla alla i järngrepp. Bättre är att få sig själv och andra till insikt. Där erbjuder konversation mycket bättre verktyg en vandalisering.

§

[Loke]

Har du ingen respekt för traditionen av heliga galningar?

Eftersom du är så duktig på att argumentera logiskt så vågar jag inte lita på dig när du säger att konversation är bättre, kanske säger du bara det för att främja respekten för ett område där din makt är stor?

[hovnarr]

"Argumentera inte med idioter. Du kommer att sänka dig till deras nivå, där de är mycket mer erfarna."

Har du ingen respekt för traditionen av heliga galningar?

Ingen alls. Men jag är ganska respektlös av mig.

Eftersom du är så duktig på att argumentera logiskt så vågar jag inte lita på dig när du säger att konversation är bättre, kanske säger du bara det för att främja respekten för ett område där din makt är stor?

Ändå konverserar du med mig. Fundera på detta själv: Har det någon betydelse om min eller någon annans makt ökar eller minskar utifrån de argument som förs fram? Säg till exempel att någon som var usel på att argumentera sa att konversation var bättre än vandalisering. Budskapet skulle ju fortfarande vara detsamma och borde, tycker jag, kunna tolkas utan hänsyn till talaren. Även Hitler yttrade säkert under sin levnad ett antal kloka, goda ord.

Ett alternativ som kanhända passar dig bättre: Det börjar bli vår och kärlek ligger i luften. Iförd höftskynke och sandaler, ställ dig utanför HM med följande meddelande textat på din rakade och inoljade bringa: "Köp inget mer! Ge mig en kram istället!" med texten "The best things in life are free" i en käck, rund ram runt. Också mycket bättre än vandalisering - kanske mer effektivt en konversation också. Du kan i alla fall alltid falla tillbaka på konversationen om tillfälle ges efter en kram eller två.

Med halmhatten på sne

§

[Loke]

Du är enig i att konsumtionen nödvändigtvis måste minska?

Skulle du rösta på ett parti som därför angrep reklamen på ett sådant sätt att större delen av massmedia kollapsade, en massa människor förlorade sina jobb och vi köpte färre onödiga saker?

Har det någon betydelse om min eller någon annans makt ökar eller minskar utifrån de argument som förs fram? Säg till exempel att någon som var usel på att argumentera sa att konversation var bättre än vandalisering. Budskapet skulle ju fortfarande vara detsamma och borde, tycker jag, kunna tolkas utan hänsyn till talaren.

För mig gör det inte något om din makt ökar så länge inte min minskar. Men finns det en vilja så finns det också alltid argument. Vinner diskutionen gör sedan den som har mest lojalitet i församlingen. Det kan man få genom bra argument, men det utgör ofta en relativt liten del av den totala lojaliteten.

Problemet som jag ser det är inte att få folk till insikt, nästan alla tycker jag verkar ha insikten att den konsumtion vi har nu är ohållbar. Trots det gör vi ingenting åt det. Samhällets överordnade mål verkar fortfarande vara att få oss att konsumera mer så att tillväxten ökar och det ställer de flesta gladeligen upp på.

Och varför styra? Om trettio år när vi mycket möjligt är mitt i en massdöd pga snabbt skiftande klimat, stora regionala förändringar, energikris och krig på grund av det kommer frågan vara den omvända. Varför gjorde vi ingenting? Är det verkligen rätt att säga att vi intet kan göra nu? Med drivkraften att rädda ett döende barn så är vi beredda att göra stora uppoffringar. Och det är ju mycket i dag som talar för att det ganska snart kommer vara gott om den drivkraften.

Insikten finns där hos människomassan, men de väckande känslorna finns där inte. Följdaktligen är det mest rationella att göra att sträva efter att väcka dessa slumrande känslor.

Där kanske kombinationen av våra förslag är det bästa? Att du står och är snäll och tigger kramar utanför H&M och jag skriker blodig på gatorna i kvarteret bredvid. Sedan kan vi veckan efter bytas om.

[hovnarr]

Du är enig i att konsumtionen nödvändigtvis måste minska?

Känner mig mycket enig i den frågan.

Skulle du rösta på ett parti som därför angrep reklamen på ett sådant sätt att större delen av massmedia kollapsade, en massa människor förlorade sina jobb och vi köpte färre onödiga saker?

Det beror på vilket sätt de angrep reklamen. Och vad massmedians kollaps skulle föra med sig. Naturligtvis kommer en massa människor att förlora sina jobb om vi demonterar reklamindustrin och en massa annat skit i media. Det är väl jättebra om de ägnar sig åt något annat istället. För att göra en omelett...

Och varför styra? Om trettio år när vi mycket möjligt är mitt i en massdöd pga snabbt skiftande klimat, stora regionala förändringar, energikris och krig på grund av det kommer frågan vara den omvända. Varför gjorde vi ingenting?

Det är inte säkert att det blir så - folk tenderar att ta sitt förnuft till fånga i sista stund (se mitt långa inlägg om detta ovan). Om man tvingar folk till att handla på ett visst sätt skjuter man bara upp det oundvikliga, botar symptom istället för sjukdom.

Problemet som jag ser det är inte att få folk till insikt, nästan alla tycker jag verkar ha insikten att den konsumtion vi har nu är ohållbar. Trots det gör vi ingenting åt det.

Man kunde tro det. T.ex. kunde man tro att alla rökare åtminstone vet att de kommer att få lungcancer, bara det att de inte bryr sig. Men det är inte så, vissa är mot bättre vetande övertygade om att "det är väl inte så farligt egentligen." Så insikten är alltjämt en viktig del. Sedan måste reklamen och övrig uppmuntran till överdrivan konsumtion bort, och dit räknar jag allt som i minsta mån antyder att man måste ha en vara för att beundras (jag skriver inte älskas, men jag kunde gott göra det).

Det går så mycket djupare än reklampelare. Folks dåliga självförtroende är en bra grogrund för, och späs på av, "livsstilsreklam". Det är också roten till idoldyrkan (därför är idoler kraftfulla marknadsföringsverktyg).

Insikten finns där hos människomassan, men de väckande känslorna finns där inte. Följdaktligen är det mest rationella att göra att sträva efter att väcka dessa slumrande känslor.

Jag gör ingen artskillnad på insikt och väckande känslor, men jag håller med dig om att det handlar om att öka folks grad av övertygelse. Men vi är oense om hur.

Där kanske kombinationen av våra förslag är det bästa? Att du står och är snäll och tigger kramar utanför H&M och jag skriker blodig på gatorna i kvarteret bredvid. Sedan kan vi veckan efter bytas om.

Skulle säkert vara väldigt utvecklande, men inget av alternativen låter särskilt lockande i mina öron. Däremot diskuterar jag gärna frågan i alla möjliga sorters forum.

§

[Jan]

Att vi inte gör något åt vår överkonsumtion trots insikten om denna,
beror, tror jag, på samma mekanism som du ger uttryck åt i ditt svar om makten.
Att andras makt må öka bara inte din minskar.
ANDRA får gärna bära den mentala bördan av att konsumera MINDRE
bara jag får öka min konsumtion!
Man är inte solidarisk.
Man skiter i både miljön och mänskligheten så länge man har det bra själv.
Krama en demonstrant kostar inget och ger gott samvete
medan jag köper den större bil jag har råd med; även om den drar mer bensin.

Positivt: Bra författare som kan sitt ämne.

Rachel Carsons "Tyst vår" betydde ofattbart mycket för att stoppa användningen av miljögifter bl a i Sverige.
Alla de ormvråkar vi ser på stolparna i Sverige nu kan tacka Rachel för att de lever!

Skriv böcker av ert hjärteblod i stället för att bara äckla de närmast stående!

[Zi]

Jag hittade en organisation som håller på med antikonsumerism:
http://www.enough.org.uk/

Jag kan även passa på att berätta att jag i höst kommer ta ett litet steg närmare minimalism. Jag har bestämt mig för att flytta till Maharashtra, Indien och bo enkelt i någon mindre by/stad. Jag ska bo där i ett halvår utan tillgång till Internet och sånt tjafs. Detta gör jag inte för att bevara jorden utan helt enkelt för att bli lyckligare.

[Djens]

Jag ska bo där i ett halvår utan tillgång till Internet och sånt tjafs. Detta gör jag inte för att bevara jorden utan helt enkelt för att bli lyckligare.

Jag tror det blir svårt att bli lycklig så länge du strävar efter det.

för det första, vad betyder överkonsumtion?
Vad säger att konsumption är dåligt och ur vilket perspektiv? miljön, samhället, lycka?

konsumtionen stärker ekonomin vilket paradoxalt nog är en grundförutsättning för att ta itu med de problem konsumtionen skapat.

Jag älskar att konsumera för att det ger mig status i samhället. I min utopi hade man inte behövt den här konsumtionsspiralen, men jag har insett att jag inte lever i min utopi och att det är mycket enklare att anpassa sig till samhället än att anpassa samhället efter sina egna ideal. Intalar man sig det tillräckligt mycket så blir det sanning att samhället är bra.

[Zi]

Jag tror det blir svårt att bli lycklig så länge du strävar efter det.

Jag kan berätta vad som hände. Jag levde inte i närhet med naturen som jag först hade tänkt mig. Jag levde som en nomad. Jag reste runt med en liten ryggsäck och många blev imponerade av min minimala packning. Ibland bestämde jag mig inte för var jag skulle åka förrän jag kom till järnvägsstationen. Jag tror aldrig jag har upplevt så stor frihet Det fungerade bra praktiskt att leva enkelt men det var inte kul. Jag låg ofta och bara tittade i taket i timtal för att jag inte hade mycket annat att göra, och jag var ensam i folkmassan. Det var därför jag åkte hem tre månader i förväg. Dessa upplevelser gjorde mig lite mer konservativ. Jag förstår nu bättre värdet av pengar (och annat).

Jag måste sträva mot något för att vara lycklig. Det kan vara att bli rik, smart eller vad som helst. Att bara sträva efter att bli lycklig tror jag inte heller funkar så bra, men indirekt är det alltid det jag vill bli.

för det första, vad betyder överkonsumtion?
Vad säger att konsumption är dåligt och ur vilket perspektiv? miljön, samhället, lycka?

Om jag har förstått det rätt så är överkonsumtion dåligt för miljön men bra för ekonomin. Jag tror att det är dåligt för lyckan, överkonsumtion är för mycket. Anledningen är att mycket fokus försvinner från andra viktiga delar av livet, det blir obalans.

Jag älskar att konsumera för att det ger mig status i samhället. I min utopi hade man inte behövt den här konsumtionsspiralen, men jag har insett att jag inte lever i min utopi och att det är mycket enklare att anpassa sig till samhället än att anpassa samhället efter sina egna ideal. Intalar man sig det tillräckligt mycket så blir det sanning att samhället är bra.

Menar du att hög status gör dig lycklig? Eller menar du att du medvetet inbillar dig själv det för att bli lycklig ?

"A lie told often enough becomes the truth"
- Lenin

Be happy! Be happy! Be happy! Be happy!
... det kanske funkar