Själv-medvetande

Ventilera dina personliga funderingar om smått och stort.

Moderator: Moderatorgruppen

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Själv-medvetande

Inläggav Harald Davidsson » 20 mar 2012 08:10

jag är medveten om att jag lever,


det finns två olika slags medvetanden

dels ett ego-medvetande

dels ett själv-medvetande

ego-medvetandet är handlande och är så gott som helt ihopkopplat med en viss grupp,
man kan därför säga att ego-medvetandet saknar individualitet och upplevelse
av unikness,

därför kan vi säga att ego-medvetandet lever ett grupp-medvetande

men själv-medvetandet som är subjektivt kan genom att vi har stark kontakt med oss själva på insidan
leda till en anvancerad urskiljning i allt som existerar,

man kan t.ex. uppleva, urskilja en annan människa som har starkt utvecklade onda motiv även på distans
men upplever det direkt då man konfronteras med en sådan människa,

meningen med livet är att utveckla sitt själv-medvetande

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 21 mar 2012 08:46

ego är gruppen, organisationen, samhället, världen,
detta ego är således riktat till omvörlden för att kunna passa in i situationen som en liten kugge i ett större hjul,
ego har alltså med anpassning att göra till de yttre vilkoren,
ego är egentligen din förmåga att vara omvärlden till lags,

ego medvetande är att kunna gå friktionsfitt i den stora strömmen utan att vara emot någonting.

självmedvetande är att börja befria sig ut ur ego-mednetandets mesighet, våga ha egna åsikter, våga gå mer och mer sin egen väg

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 22 mar 2012 08:56

du måste försöka ta dig ut ur gruppen, ut ur kollektivet,
för i gruppen är du opersonlig, anonym, ja, ett litet folbokföringsnummer
och din anpassning till detta opersonliga liv är alltså ditt ego,

du måste våga ta ett litet steg utanför gruppen i en slags outsider position,
och detta menas i verkligheten att du tar ett litet steg inåt i ditt eget inre och börjar
lokalisera dig där inne, och börjar klassificera dig själv som en unik varelse med
ett själsmedvetande som inte kastar känslorna i sopnedkastet som något oanvändbart,
men du börjar diskriminera omvärlden beroende på hur du känner dig, dina tankar
börjar medvetandegöra dina känslor och de börjar jobba tillsammans som en enda personlighet,

Användarvisningsbild
Hagar
Inlägg: 21
Blev medlem: 23 mar 2012 22:15

Inläggav Hagar » 23 mar 2012 22:44

Det du beskriver har upptagit mina tankar till och från under många år. Själv skulle jag vilja byta namn på dina beskrivningar, självet som det som bildas genom gruppen och egot det som har upprinnelse inom individen, men strunt samma.

Som socialantropolog måste jag erkänna de mekanismer som skapar det du kallar medvetandet om självet. Vi är i första hand en gruppvarelse, vi speglas i varandra och det är nödvändigt för de allra flesta av oss (t.o.m. livsnödvändigt för många) att tillhöra en grupp. Vi definierar oss väldigt mycket utefter vilken grupp vi tillhör - och inte minst vilka grupper vi INTE tillhör och vad vi INTE är. Detta är som jag ser det urgamla instinkter och drivkrafter som visar hur primitiv människan fortfarande är. Samtidigt är vi nog många som odlar förmågan att gå utanför gruppen och de sedvanliga stereotyperna för att fundera över vilka vi är i oss själva, utan referenser att jämföra oss med. Men är det ens möjligt? Kan vi göra annat än att stiga utanför vissa givna ramar och ange oss som något annorlunda? Och är det då inte samma referenser vi använder, fast i en omvänd negativ spegling? Är det möjligt att vara ett unikum?

Marko
Avstängd
Inlägg: 5409
Blev medlem: 13 jan 2011 01:47

Inläggav Marko » 23 mar 2012 23:04

vad är det för fel att vara en stereotyp ibland ?

Användarvisningsbild
Hagar
Inlägg: 21
Blev medlem: 23 mar 2012 22:15

Inläggav Hagar » 23 mar 2012 23:38

Inget "fel", utan som sagt högst mänskligt. Men frågeställningen handlade väl om att ha egna, individuella tankar, i motsats till att vara en stereotyp-tänkare. Faran som jag ser det är när man inte är medveten om att man blint följer det andra dikterar......... Har man först reflekterat över om man håller med, är det väl inget "fel" i att följa massan.

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 27 mar 2012 06:32

Hagar
jag ska ge dig följande i bakläxa
Eric Neumann, den kanske störste filosofen och djuppsykologen i västerlandets historia
skrev en fantastisk bok
MEDVETANDETS HISTORA OCH URSPRUNG
som det tog mig många år att läsa
och han strukturerar detta
genom att mena att själv-medvetandet är introversion
alltså en introvert process
medan ego-medvetandet är en etraversion alltså en extravert process,
men han kommer också med ett helt nytt begrepp
CENTROVERSION
som alltså är en position som uppstår i spänningen mellan den introverta och extraverta världen där vi då kan transformera vår personlighet emot högre höjder

och nå en syntes av det introverta medvetandet och det extraverta medvetandet
alltså en syntes mellan själv-medvetandet och ego-medvetandet
som vi nu inte behöver ge nåt namn på,

men centroversionen startar först då vi nått det fjärde chakrat,
som är i vårt hjärta.
Innan vi medvetandegjort detta chakra lever vi i en totalt
ego belägrad värd där alla känslor är utprojicerade socialt
och vi är då endimmensionella människor

för stt starta cerntrovertsionen måste vi börja få kontakt med fjärde chakrat,
alltså känslan i vårt hjärta,
som också kan kallas att väcka upp sitt själsmedvetande

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 27 mar 2012 06:47

Hagar
vi människor är ett stort mysterium,
vi är varken själv-medvetande eller ego-medvetande
varken biologi eller sociologi

men vi så att säga föds i den stund vi börjar utveckla ett själv-medvetande
och då upplever en spänningen mellan ego-medvetandet och självmedvetandet
genom att vi då upptäckt vårt HJÄRTA,

och denna födelse är detsamma som centroversionen mellan den inre och yttre världen

och vad denna centroversionen egentligen består av
är inte lätt att ge ord åt
för vi är varken världen, alltså vårt ego
eller den inre världen,
men syntesen av dessa två världar,
så i princip finns vi bara till som en möjlighet
att antingen kunna nå en fullödig födelse
av personligheten eller inte nån födelse alls,
men  bara vara ett folkbokföringsnummer

centroversionens födelse
skulle kunna betecknas som vi då börjar vår bana som ett litet helgon, en rishis en siddha, en
uppfinnar som tomas alva E. eller som ett geni som Homeros,
men alla människor kan nå sin centroversion

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 27 mar 2012 07:02

Hagar

för att göra detta lite mera fattligt
de Brahminska prästerna sa om svenskarna att ingen nu i sverige har ett själv-medvetande
men alla lever totalt i sin ego-projektion helt blinda för det som verkligen är till,

men jag menar att Nuddle, Minded, Algotessa, Anders, Rekoj, osv. här på forumet har startat
ett seriöst sökande efter sitt eget hjärta,

och jag menar att varje människa som tittar på Ingmar Bergmans filmer har en viss vision
av sitt själv i sitt  hjärta om än dimmigt,

alltså ego-medvetandet är skapat av en geo-centrisk projektion,
medan självmedvetandet är aktiverat av en SOLAR projektion
på grund av ougrundlig längtan efter äkta kärlek

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 28 mar 2012 08:16

detta jag skriver nu måste behandlas med största varsamhet.

vårt ego-medvetande är ett resultat av tyngdlagen,
det kallas också av vissa för ett FALL,
därför är vårt ego-medvetande en geo-centrisk projektion alltså emot JORDENS centrum,
men som kopernikus sa är ej jorden centrum i vårt solsystem,

därför är ego-medvetandet graviterande emot jorden ett falsk centrum,
för det sanna centrumet skulle alltså vara solen,
och vårt hjärta symboliserar den inre solen,
som också känslomässigt står för ELDEN, ljuset,
inom oss,

och detta centrum, alltså hjärtat är det solara själv-medvetandets start position,
och som jag sagt tusen gånger här på forumet så måste vi försöka ta oss upp från de tra första chakran
som består av tre centrum, anus, sex-organ och magen,
och dessa tre medvetande-centrum graviterar emot jordens centrum
är alltså en komponent av tyngdlagen,

och som Eric Neumann säger att UROBOROS som är ormen som äter på sig själv,
tand för tand, alltså ligger i en slags själv-slukande cirkel på botten av vårt medvetande,
alltså första chakrat, ANUS,

och som alla stora tänkare har de  försökt finna källan till livets kraft,
Jung kallade denna kraft för Libido, men Patanjali benämner inte denna kraften alls , han skulle ha kunnat kalla den för kundalini-elden,
men gör inte det,
och den lingam som det talas om i österlandet som kan stiga upp ur det mörka helvetet på  medvetandets botten och lyfta oss upp till högre centra, lyfta oss upp till hjärtat, till halsen, till ögonen, till toppen på huvudet,
vad är det som får denna kraft att lyfta sig, får Uroboros-ormen att resa sig upp emot himlen,


vad är det för kraft som kan upphäva tungdlagen i vårt medvetande och börja projicera sig på den inre solen,
som då upphäver tyngdlagen i våra tankar och mind och riktar sig emot det verkliga centrumet i solsystemet, alltså emot solen själv

och då börjar skapa en centroversion mellan inre och yttre värld,
och sedan lyfter upp libido eller livskraften upp till halsen som symboliskt är det kvinnliga himmelska,

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 28 mar 2012 08:39

fast de brahminska prästerna i gamla egyptien för lite mer än 4000 år sen
fick sitt sanskrit-språk att kunna upphäva gravitationen och genom att använda vissa mantra-sanskrit ord i en viss betydelse kunde dessa präster få den inre enrgin i människan att stiga uppåt emot hennes huvud,
men tyvärr var detta bara temporärt för strax började hennes energi att på nytt gravitera och falla tillbaka ner igen emot hennes ANUS, och tillbaka i den gamla ormen uruboros tand för tand, äta eller ätas,

därför att människans tankar ej ännu var evighetsanpassade

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 28 mar 2012 08:44

meningen med livet är att utveckla sitt själv-medvetande


Jag anser nog hellre att sökandet efter livets mening eller att försöka definiera livets mening är en slags sjukdom. Eller en slags förvirring. Det går att likna vid en person som tappat bort bilnyckeln. Om denne person aldrig tappat bort den då finns det ju ingen mening med att söka efter den heller. Även om det bara är ett trivialt föremål, om man tappar bort den så kommer man att behöva söka efter den. Skillnaden är att människor som söker efter meningen med livet liknar människor som av någon anledning upplever det som att de har tappat bort något, men de kan inte komma på vad det är dom tappat bort.

Den som tappat bort bilnyckeln vet ju vad han letar efter, men människor som söker efter meningen med livet vet inte ens vad det är dom söker. Det är därför som de kommer på alla möjliga slags definitionar av vad dom söker. Istället för att säga eller fråga vad meningen med livet är, fråga dig själv, vad är det som du tror att du har tappat bort? Hur har du kunnat tappa bort det? Vad är det som fattas? En person som tappat bort något behöver inte definiera för sig själv vad det är han tappat bort, bara försöka komma ihåg var han lagt det.

Angående medvetande, det är inte speciellt mystiskt eller mer mystiskt än något annat. När du blir varse ny information så kan man säga att du har fått "ökad" medvetenhet. Medvetande är ju alltid relationen mellan subjekt och objekt, dvs medvetenhet om något. Om det inte finns något att vara medveten om då kan ju inte heller medvetande uppstå. Därför tycker jag att medvetande är något som beror på begränsningar. Om det inte fanns några som helst begränsningar då skulle det inte heller kunna finnas något medvetande, för det skulle inte finnas "något" att vara medveten om.

Att du kan vara medveten både om andra och dig själv innebär ingen uppdelning av ditt medvetande. Bara det att du är medveten om flera saker samtidigt. Medvetandet som sådant fortsätter att vara ditt medvetande och ingen annans.

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 28 mar 2012 09:13

Du framställer dig själv, Sceptisk som en enögd dörrvakt anställd av mörkrets dunkla makter för att hindra människor ifrån att
ha INRE EGNA HANDLINGAR.

Sceptisk
Inlägg: 2520
Blev medlem: 15 dec 2006 00:33

Inläggav Sceptisk » 28 mar 2012 09:27

Det håller jag inte alls med om, vad nu än "Egna inre handlingar" är för något. En handling är ju per definition något man gör i det fysiska rummet som vi av tradition brukar kalla för den externa eller den yttre världen....

Men det skulle ändå vara intressant om du vill förklara varför du tror jag är vad du påstår.

Användarvisningsbild
Harald Davidsson
Inlägg: 5897
Blev medlem: 28 okt 2009 13:48

Inläggav Harald Davidsson » 28 mar 2012 09:33

Sceptisk skrev:Det håller jag inte alls med om, men det skulle ändå vara intressant om du vill förklara hur du har kommit fram till den saken.


ditt hårda försvar för ett endimmensionellt tänkande,

problemet med dig är att du fått ut din  spänning och kan därför inte KÄNNA
dig avskild från gruppen, från samhället, från den traditionella filosofin,

du är en kall männniska,

vad du behöver först av allt är en djup kärleksupplevelse med en kvinna
som verkligen kan uppröra ditt inre,
ordna storm i ditt hjärta


Återgå till "Tankar och känslor"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 27 och 0 gäster