Filosofiforum

Jag ritade linjer i de mönster som jag ofta fastnar i som jag finner "harmoniska". Sedan skannade jag in det i datorn och duplicerade teckningen och la flera intill varrandra.

om man se i, jing och jang ,(hur det nu heter)
så får jag en känsa av att det onda, har det lilla som är gort i fånenskaps,
och så är det med oss också, vi förtycker vandra, men inte inse att vi är samma ändå,

Är detta ritat på papper med kol eller liknande? Det ser ut som en relief, eller som hårstrån på en vit yta.

Intressant också hur våra uppfattningar om harmoni skiljer sig. Jag ser obalans och obehaglig kakafoni...

Jag ser obalans och obehaglig kakafoni...

Håller väkligen med dig, tycker bäter om en första bilden som inte är så rörig som dom andra är tillsamas,

De är ritade med ett grovt grafitstift på papper. Javisst är de röriga; det var mönstret som jag tyckte var intressant som gick att duplicera ganska enkelt. Jag brukar normalt inte göra så mycket linjer, men rörelserna är de samma även om de första bilderna är mer komplexa.



Bland linjerna hittar jag ibland något jag ger mer föreställande karaktär:



/Johan

Johan Ågren skrev:Javisst är de röriga; det var mönstret som jag tyckte var intressant som gick att duplicera ganska enkelt./Johan

Mönstret som består av sex likadana bilder? Det var just det jag inte gillade, dessa nya du postar gillar jag skarpt, speciellt den i övre högra hörnet. Om nu min åsikt spelar någon roll Vass på att rita är du ju hursom.

Du skulle kanse lägga ner det här med www.filosofiforum.com
och blir konsnär,
jag  gilla dom, även den första, det får ens hjärna att börja jobba och fundra up på vad det sak föreställa,, och vad konstnären vill bakom det,


PS kanse inte någon bra ide, att du sluta från www.filosofiforum.com då skulle forumet inte blir det som det var inna,

MVH FIG

Inspirerande! Dina rörelsemönster tycker jag ser ut som hår som flyter i vattnet och dina bilder som du får fram tycker jag gör en sammanhängande serie.

I dessa täckningar tycker jag att man kan se frustration, oro och rädsla.

Väldigt kreativt, well done.

På långt håll tycker jag dessa harmoniska mönster är väldigt lugna och böljande. Det är rätt svårt att få den mjuka rörelsen i en bild, eftersom det så lätt blir stelbent och statiskt när man försöker låta bli disharmoni.

Men när jag kommer in närmare och betraktar mönstren så ser jag alla de små linjerna mellan "bubblorna" som knycker av och an; och de ter sig frenetiskt rastlösa och nervöst flackande. Några är skarpa och raka, som om de försökte skära sig igenom de mjuka bubblorna; medan andra skakar fram och tillbaka som om de var ilska.

Rent expressionistiskt tycker jag alltså att mitt intryck blir lite kluvet. Men det är roligt det där; att bara titta på linjerna som linjer, och koppla bort vad de föreställer.

Precis som gunsmoker gillar jag figuren högst upp till höger av de föreställande bilderna. Där fungerar blandningen av linjer bra. När det gäller kropparna nedan så är jag särskilt förtjust i de partier där det liksom bara ser ut att ha blivit en människokropp av slump, och där linjerna tycks varit ovetande om att just ha åskådliggjort ett finger eller en del av en kind när de sedan fortsätter dansa fram över pappersarket.

Jag lyssnade på musik som väckte känslan av ett skepp som håller på att förlisa i en storm, och på samma gång såg jag på bilderna, som jag tyckte att påminde om musiken. Musiken ändrade sedan, känslan man fick var att skeppet kom ut ur stormen och med stolta steg seglade i hamn, och här också relaterade känslan till bilderna på något sätt. Vad säger detta?

Annars är det svårt att veta om jag påverkar mig själv eller om jag projicerar.

Ja, faktum är att jag lyssnade på Lisa Ekdahl häromkvällen när hon sjöng Mikael Wiehes Titanic och då flimrade Johans bilder upp i mitt huvud också. Fast det kanske beror på att jag tycker att det ser ut som hår i vattenrörelser... Lisa sa förresten att hennes morfar var båtbyggare och att den sången inte fick sjungas hemma  :)