Filosofiforum

Mungigan ljuder
i sena sommarkvällen.
Svärmande myggor.

Mördarsniglarna
äter sina döda.
Småkrig på teve.

Monitorn blinkar
och nattfjäriln lockas dit.
Skärmsläckaren på.

Kyrkorgeln ljuder,
när kantorn prövar ny psalm.
Solljus genom moln.



Mogna valnötter...
och cykel genom city.
Alltid hjälmen på.

Solnedgång i väst
och tystnad invid havet.
Mobilen surrar.


Moraklockan slår
och farmor väver mattor.
Huskatten spinner.

A

Ja det var iaf. lättläst och gratis !
Tack

Katana skrev:Ja det var iaf. lättläst och gratis !
Tack

Inte mer?  :cry:

De är skrivna efter fler regler än pur stavelseräkning (som blir rätt trist och mekanisk i längden):

2 + 3 + 2 betonade stavelser i raderna,  rad 1 och 2 utgör en syntaktiskt enhet och  trean står lite ensam, som en avslutande knorr. Dock saknas ibland årstidsangivelser, som det ju skall vara i klassisk haiku.

A

Jaja, den va väl söt då.  :)

Katana skrev:Jaja, den va väl söt då.  :)

Den? det var flera haiku, plural!

A

Ahaa  :idea:
Flitig är fan oxå.

För de som är [color=blue]lingvistis

Katana skrev:Ahaa  :idea:
Flitig är fan oxå.

Visst fasicken.  Varje haiku är på tre rader, japansk diktform, tuschteckning i ord.

Kommer sonetter också vad det lider, har på lager...

A

En varm sommarkväll
Vi sitter i trädgården
Som små fåntrattar

Tack för din dikt - här kommer några fler haiku

Morgonens tystnad…
Häromdagen ropade
vildgässen från skyn.

Rodnande kastanj.
Dess skugga avtecknar sig
mot grannens gavel.

Milda solstrålar
i reflekterande fönster.
Katten spanar ut.

September sista
honung är burkad och klar.
Sommaren förbi.

Fågelsträcken drar
söderut över staden.
Blinkande stjärnor.

Nattflyn runt lyktan.
Flygplan på väg att landa
korsar höstmånen.

Aftonstjärnan tänd.
Igelkotten snusar vilt
i gatlyktans sken.

Sländor runt dammen.
Regnbågen skimrar dubbel
under djup tystnad.

Tätnande mörker.
Gamlingen korsar vägen
men missar bilen.

Färdiga frukter.
Hösten njuter av segerns
mognade sötma.


Långstjärtad koltrast
söker idogt efter mat.
Sista fjärilen?

En nässelfjäril
vidrörde rosens kronblad.
De föll till marken.

Morgontidningen
är blöt av allt regnande.
Nyhetens tårar.



A

Alltså... så härligt du skriver Algotezza! Jag blir helt lyrisk!

Skogsälvan skrev:Alltså... så härligt du skriver Algotezza! Jag blir helt lyrisk!

Ja, jag har förfinat mitt haiku-skrivande med åren. Först räknade jag bara helt simpelt stavelser, men det är inte hela sanningen om haiku, långt därifrån. Jag har lärt mig mycket genom att var med i Sv Haikuföreningen och läsa deras tidskrift.

A

Tyst fågelskugga
glider över bruna löv.
Anad existens.

Ropande vildgäss.
Deras läten ekar tyst
av svunnen sommar.

Natten – dagens Mor –
är nära granne med Gud.
Kaoset växlar.

Flyttfågelsträcken
drar planenligt söderut.
Vemodets läten.

Sista fjärilen.
Något fladdrade tyst till
i periferin.

Tät morgondimma.
Fåglars höstliga läten
genljuder dämpat.

Någon annans dröm
tog mig helt i besittning.
Total förening.

Skatan landade
elegant på regnvått tak.
Spejande öga.

Birgitta-dagen:
sommarens sista fjäril
fladdrade förbi,

I tystnadens ljus
vakar innerligt solens
gyllene segel.

Tomhetens pokal
höjes mot gudens läppar.
Bleknande avgrund.

Jetstrålens vita
streck tecknas över himlen.
Flyttande vildgäss.

Solnedgång över
alla höstliga färger.
Eftertankens tid.

Morgonens sötma.
Höstens hela gråhet är
ett löfte om vår.

Tät morgondimma.
Ej ett enda litet ljud
avslöjar dagen.

Sova med öppna
ögon och drömma vaket:
tankarnas mörker.

Gryningens fåglar
flyger i spridda flockar
i ljusets riktning.

Mellan raderna
finns diktens dolda mening,
flyktig som tidens.

Daggtäckt brevlåda.
Stadens rymd är bemängd med
lukt av betmassa.

Månen mot nedan.
Hösten är här men ter sig
tämligen ovan.

A

Nattens tunga fjärt
vilar däven i husen.
Efterlängtad dag.

Snart vid trösklarna väntar
följet med friskare luft.

(Detta är en tanka - en japansk diktform liksom haikun - helt enkelt en utvidgad haiku på fem rader)

A