fredrikfilosof skrev:Hej, någon som kan hjälpa mig med någon av dessa frågorna? skulle vara till stor hjälp.
1. Aristoteles kritiserade Platons idévärld. Försök komma på hur det går att kritisera denna tanke?
2. Varför anser Berkely att inte heller de som Locke kallar för de primära egenskaperna hos ett ting är objektiva?
3. Diskutera svårigheten generellt med att få en säker och objektiv kunskap om yttervärlden utifrån det du har lärt dig.
Använd begrepp som andrahandskunskap, förstahandskunskap, rationalism, empirism, deduktion, induktion, axiom
1. Om allt i vår värld i vår värld är speglingar av idéer i en idévärld måste det även finnas idéer för allt oangenämt och otrevligt och inte bara för det sköna,d et sanna och det rätta. Smutsens idé, avföringens idé. Plus att det måste finans idéer för alla relationer mellan tingen i vår värld - och alla relationer emellan relationer. Det leder till en o'ändlig regress och en oändlighet av idéer. Teorier som leder till en oändlig regress brukar man avfärda av just det skälet att de leder till en oändlig regress. Sedan har vi ju problemet med att bevisa existensen av en värld som finns även om vi inte kan uppleva den. Vad slags empiri talar för idévärldens existens.
2. För Berkeley är allt upplevt. Det finns ingen värld utanför våra upplevelser. Allt handlar om upplevelser. Det ingen upplever just nu finns i Guds medvetande. Vår upplevelsevärld har just de egenskaper vi upplever att den har, liksom tingen i dem. Det finns ingen objektivt existerande värld bortom vår upplevelse som kan ha objektiva, primära egenskaper. Enligt Berkeley då.
3. För det första bör vi väl ställa oss frågan vad vi menar med säker, objektiv kunskap? Definierar vi denna så den öht är möjlig utifrån våra förnimmelseorgan, vårt förnuft och vår känsla, vår logiska förmåga? Vilka kriterier har vi för kunskap öht? Vilka kunskapskällor finns? Ska man resonera mer pragmatiskt utifrån vilka teorier som arbetar väl och det vi har nytta av? Inte bara vad vi tycker ger en djupare förståelse utan vilka förutsägelser vi kan göra och vilken ny kunskap vi kan komma fram till med det vi redan vet eller antagit, som bas. Ja, vad ska vi med kunskapen?