Livet för en psykolog.

Moderator: Moderatorgruppen

ManFreD
Inlägg: 62
Blev medlem: 08 apr 2006 00:34

Livet för en psykolog.

Inläggav ManFreD » 08 maj 2006 21:48

Har sökt in till en psykologiutbilding nu. Kom nyligen att fundera på, hur en psykologs liv ser ut. Med arbete, hur mycket jobbar han, lön osv, samt det här med privatliv.. vill helt enkelt veta hur framtiden kommer se ut, om det blir så att man blir psykolog någon gång framåt.

Tacksam för svar (:

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Inläggav hovnarr » 08 maj 2006 22:58

Min syster är psykolog. Är du vänstehänt, förresten?

-narr-

Användarvisningsbild
archaxe
Inlägg: 1353
Blev medlem: 15 nov 2003 01:35

Inläggav archaxe » 08 maj 2006 23:27

Jag tog det också på smileyn.

Varney
Inlägg: 625
Blev medlem: 05 jun 2005 10:10

Inläggav Varney » 09 maj 2006 13:40

va puckat .. jag är vänsterhänt, men skriver inte särskilt ofta smileys så [:
är det så komplicerat att vara högerhänt.......(:

stradde
Inlägg: 211
Blev medlem: 10 apr 2005 02:11
Ort: Stockholm

Inläggav stradde » 09 maj 2006 13:48

jag tror att psykolog kan vara åt ena sidan tufft för att man handskas med människor som har problem av nått slag, och åt andra sidan välldigt givande eftersom att man kan i terapin se förändringar och det måste vara otroligt givande.

(sedan vill jag tillägga att jag tror det är oerhört viktigt att man som psykolog eller terapeft verkligen ser individen och inta har färdiga mallar för vad som är friskt och vad som är sjukt. det är väl då psykologin blir intressant, när man inte tror på fasta sanningar utan skapar terapi med utgångspunkt för individen och inte fasta regler.. )
Är jag galen? Tveklöst inte. Men visst tusan lever man i en galen och underbar värld =)

Användarvisningsbild
Skogsälvan
Avslutat konto
Inlägg: 5803
Blev medlem: 28 jun 2005 18:54

Inläggav Skogsälvan » 09 maj 2006 18:35

Som privatpraktiserande kan du naturligtvis själv styra över hur mycket du vill arbeta. Det viktigaste jag tycker du ska fundera på är om du pallar det hela. Jag har själv läst psykologi och jag skulle nog vara en utmärkt psykolog för mina klienter, men själv skulle jag inte kunna hantera det känslomässigt. Kan du distansera dig från dina egna emotioner? Kan du sova trots att du för några timmar sedan hörde en ung tjej gråta över övergreppp hon utsatts för som liten, och totalt tappat glädjen till livet? Och om du kan distansera dig, kan du ändå känna någon form av empati? Om du nu kan det, kan du göra det på ditt personliga plan, i din vardagliga omgivning, också? Jag blev helt "förstörd" (i mitt sätt att rubricera det hela) genom att läsa psykologi. Visst ville jag veta hur människor funkar, men... ja, det borde ha stått en varningstext på böckerna. Min älskade lilla psykologvän går snart i pension och han kan hantera det utmärkt. Vi är ju olika. Däremot blir jag illa berörd när du pratar om löner när det handlar om människors själsliga tillstånd, men jag är ju överkänslig också. Jag tycker att det borde vara högre krav för att bli psykolog än vad det är idag. Att bli psykolog är ett väldigt ansvarsfullt yrke som man bör tänka både 8 och 9 gånger på om man är lämpad för.

amani
Inlägg: 2
Blev medlem: 10 maj 2006 14:17

Inläggav amani » 10 maj 2006 14:23

Jag vet inte hur livet ser ut riktigt för en psykolog, men jag tänkte ändå svara för att önska dig lycka till. :) Om några få år ska jag också söka till den utbildningen. ^^

ManFreD
Inlägg: 62
Blev medlem: 08 apr 2006 00:34

ManFreD

Inläggav ManFreD » 15 maj 2006 20:19

Okej, tack för svaren.

Och för att svara på de mindre givande inläggen; jag är högerhänt, men har förmågan att själv välja om jag ska göra (: smileys eller :) smileys.


Återgå till "Psykologi"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster