60 000 av 5 000 000 är 1,2%.
Tänkt på procenten Helge!
kan DROGER försvaras?
Moderator: Moderatorgruppen
Hehe det var bra att du påpekade, då låter det rimligare. Där dog det argumentet om sannolikheten i statistiken. Men varför Helge? Är det epitetet på de som inte kan sin matte?
Jag måste dock ändå påpeka att jag inte tror att det handlar om dömda, och sedan utredda fall, utan om en skattning. Svårt att bedöma när vi inte vet källan till statistiken.
Jag måste dock ändå påpeka att jag inte tror att det handlar om dömda, och sedan utredda fall, utan om en skattning. Svårt att bedöma när vi inte vet källan till statistiken.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
J R Auk skrev:Mörkertalen? Du menar om man definierar alla bruk som missbruk så är mörkertalet enormt?
Eller skall vi ta det som jag istället sa det. Vi brukare är i majoritet men syns inte för enbart de som haft problem, eller fått problem, med polis eller dylikt, tas upp i statistik.
Du har aldrig tagit en drog va? Kanske druckit lite?
Du är troende i den här frågan, det kommer inte gå att argumentera på ett sätt som övertygar dig. Du har inget kritiskt sinnelag och kommer därför aldrig ha annat än den retoriska bilden av vad droger innebär.
Om droger kan användas inom sjukvården och det är ok så bör du hålla med om att droger kan försvaras. Om droger kan försvaras så bör du istället för att rikta in dig på förbudet mot droger rikta in dig på möjliga lösningar vilket nog åtminstone inkluderar ett avkriminaliserande av bruket. Om du nu inte tror att den som redan lider av missbruket kommer må, bli, bättre av straff.
Du har i princip underminerat din egen position, men väljer att ihärdiga i ditt tyckande på basis av obestyrkta påståenden.
Det låter nämligen för mig helt osannolikt att det de facto skulle finnas statistik, och inte antaganden, om 60 000 "tunga" missbrukare mellan åldrarna 15-54. Jag menar hur många kan rimligtvis tillhöra den gruppen i Sverige? 5 miljoner invånare? Så vi har i Sverige idag mer än 10% tunga missbrukare? Låter det rimligt? Stämmer det med dina observerade erfarenheter? Vart gömmer dem sig, och om det finns mörkertal, då torde vi hamna på uppåt 15% minst. Det blir alltså allt mer bisarrt.
Du vet att det är en industri att omhänderta och "bota" missbrukare va? Du gör förstås dina egna omdömen, men syna dessa lite noggrannare.
För övrigt tro inte heller att du kan hålla den här attityden utan att svara för de övergrepp som sker mot alla som använder droger från polisen, frihetsberövanden får väl sägas vara de minst graverande.
Du baserar den största delen av ditt sista argument på din felaktiga uträkning att 10 procent av invånarna är missbrukare.
Nu vet jag inte om det återigen var ett "retoriskt knep" från din sida, ett misstag eller en direkt lögn. Förmodligen ett misstag, som fint passade in i den overkliga bild av verkligheten som du försöker pådyvla oss. 10 procent vore givetvis för högt. 1.2 procent låter rimligt, även för den som så ihärdig förespråkar en liberal drogpolitik. Visst är siffrorna medryckande, JR Auk? Eftersom du nu svarat på ditt eget argument, och i samma veva underminerat din argumentation, väljer jag att tiga, och låter fakta tala.
Vänligen
Det var ett misstag, hade inte odelad uppmärksamhet till det jag läste.
Väljer att upprepa det som inte hade med argumentet som sökte underminera de statistiska fakta du presenterade. 1,2 % av befolkningen ser jag inte någon anledning att motsäga, men jag tycker inte heller då att det är något större problem. Detta om vi förstår det i ljuset av hur många som går på psykofarmaka tex. Mängd, kvantitet kan inte säga något i en kvalitativ bedömning för övrigt. Värdet av "60 000 behandlas för tungt missbruk" är alltså enligt mig inte tillräckligt för att motivera ett kategoriskt förbud. Snarare så, om något, legitimerar det en attityd av reglering istället för förbud, tex som med alkohol. Även om det finns uppenbara problem med en sådan reglering också.
Nåväl betänk detta:
Påståendet jag refererar till är att det inherent dåliga i droger enbart legitimeras i ljuset av ett "bra" som vården kan utvinna, som om det vore ett spjälkande av diverse egenskaper som lyfte fram det lilla "bra". Detta i motsats till att ta "bra" som det primära, och det dåliga som kontingent på detta "bra".
För att göra det hela så tydligt som det går.
Om droger är bra inom vård så finns det något inherent bra i drogerna, inherent i det att det relativt vår kroppsliga belägenhet finns egenskaper hos drogen som verkar gott i ljuset av den belägenheten, vilket kan perverteras av sättet, omständigheterna eller kulturen, som drogerna tas. "Kan" därför att missbruket inte kommer av bruket utan det felaktiga bruket.
Väljer att upprepa det som inte hade med argumentet som sökte underminera de statistiska fakta du presenterade. 1,2 % av befolkningen ser jag inte någon anledning att motsäga, men jag tycker inte heller då att det är något större problem. Detta om vi förstår det i ljuset av hur många som går på psykofarmaka tex. Mängd, kvantitet kan inte säga något i en kvalitativ bedömning för övrigt. Värdet av "60 000 behandlas för tungt missbruk" är alltså enligt mig inte tillräckligt för att motivera ett kategoriskt förbud. Snarare så, om något, legitimerar det en attityd av reglering istället för förbud, tex som med alkohol. Även om det finns uppenbara problem med en sådan reglering också.
Nåväl betänk detta:
Den insiktsfulle skrev:Om droger kan användas inom sjukvården och det är ok så bör du hålla med om att droger kan försvaras. Om droger kan försvaras så bör du istället för att rikta in dig på förbudet mot droger rikta in dig på möjliga lösningar vilket nog åtminstone inkluderar ett avkriminaliserande av bruket. Om du nu inte tror att den som redan lider av missbruket kommer må, bli, bättre av straff.
Du har i princip underminerat din egen position, men väljer att ihärdiga i ditt tyckande på basis av obestyrkta påståenden.
Påståendet jag refererar till är att det inherent dåliga i droger enbart legitimeras i ljuset av ett "bra" som vården kan utvinna, som om det vore ett spjälkande av diverse egenskaper som lyfte fram det lilla "bra". Detta i motsats till att ta "bra" som det primära, och det dåliga som kontingent på detta "bra".
För att göra det hela så tydligt som det går.
Om droger är bra inom vård så finns det något inherent bra i drogerna, inherent i det att det relativt vår kroppsliga belägenhet finns egenskaper hos drogen som verkar gott i ljuset av den belägenheten, vilket kan perverteras av sättet, omständigheterna eller kulturen, som drogerna tas. "Kan" därför att missbruket inte kommer av bruket utan det felaktiga bruket.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Utan föregående granskning av vad som sagts på tråden hoppar jag hämningsfritt in i ämnet. Jag ger mig den rätten efter ett helt livs brukande av droger. Nämn den drog som jag inte skulle ha testat.
Missförstå mig för all del inte. Det skulle aldrig falla mig in att propagera för någon drog, men det förekommer en ofantlig mängd orsaker till varför en individ tillgriper en drog. Det är aldrig bruket av drogen i sig som är det oförsvarliga utan den totala avsaknaden av granskandet av orsakerna som genererar bruket. Särskilt gäller det de nya generationerna som, som det mig synes, har fullständigt underlåtits innebörden av kontinuitet. De unga har alltför sällan något som helst övertygande uppfattning vad de är till för. Vad är det för mening för dem att leva.
Och jag är benägen att ge ungdomen rätt. Den äldre generationen sviker de unga. I oförsvarlig ung ålder läggs ansvaret för uppfostran av det egna barnet i främmande händer på ett dagis. När sen resultatet inte tilltalar föräldern ges barnet skulden. Föräldrarnas försäkran om att de älskar sitt barn kommer lätt på skam. Det barnet uppfattar är inte det föräldern vill att barnet uppfattar. Det vet vi alla som har varit små nån gång. Det enda verkligt reella som barnen uppfattar är att det är pengarna som gäller. Detta fenomen överskuggar allting annat.
I vårt socialfascistiska paradis är det fullt tillåtet för polisen att bryta in sig hos eb drogbrukare, slita upp denne från sängen, släpa ner denne till närmaste polistation för att där med våld tappa vederbörande på blod för att eventuellt få bekräftat att ett brott har begåtts. Och vilket brott sen!; en reglementsvidrig drog i blodet.
Missförstå mig för all del inte. Det skulle aldrig falla mig in att propagera för någon drog, men det förekommer en ofantlig mängd orsaker till varför en individ tillgriper en drog. Det är aldrig bruket av drogen i sig som är det oförsvarliga utan den totala avsaknaden av granskandet av orsakerna som genererar bruket. Särskilt gäller det de nya generationerna som, som det mig synes, har fullständigt underlåtits innebörden av kontinuitet. De unga har alltför sällan något som helst övertygande uppfattning vad de är till för. Vad är det för mening för dem att leva.
Och jag är benägen att ge ungdomen rätt. Den äldre generationen sviker de unga. I oförsvarlig ung ålder läggs ansvaret för uppfostran av det egna barnet i främmande händer på ett dagis. När sen resultatet inte tilltalar föräldern ges barnet skulden. Föräldrarnas försäkran om att de älskar sitt barn kommer lätt på skam. Det barnet uppfattar är inte det föräldern vill att barnet uppfattar. Det vet vi alla som har varit små nån gång. Det enda verkligt reella som barnen uppfattar är att det är pengarna som gäller. Detta fenomen överskuggar allting annat.
I vårt socialfascistiska paradis är det fullt tillåtet för polisen att bryta in sig hos eb drogbrukare, slita upp denne från sängen, släpa ner denne till närmaste polistation för att där med våld tappa vederbörande på blod för att eventuellt få bekräftat att ett brott har begåtts. Och vilket brott sen!; en reglementsvidrig drog i blodet.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
Glömde att lägga till att jag anser att igen, vare sig en människa, myndighet eller ens en nation har rätt att förvägra en individ en njutning, eller som det i många fall handlar om; känna sig normal, att mentalt vara på ett plan där man uppfattar sig själv som duglig.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
I vårt socialfascistiska paradis är det fullt tillåtet för polisen att bryta in sig hos eb drogbrukare, slita upp denne från sängen, släpa ner denne till närmaste polistation för att där med våld tappa vederbörande på blod för att eventuellt få bekräftat att ett brott har begåtts. Och vilket brott sen!; en reglementsvidrig drog i blodet.
Och det skall inte glömmas att det är vad man rättfärdigar, om man inte explicit tar avstånd från det i relation till drogers status inför lagen, när man säger att droger bör vara brottsligt att bruka.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
Det känns lite konstigt tycker jag att ni inte specificerar vilka droger som är mest försvarbara ur ett njutningsperspektiv och vilka som inte är det, alternativt ej bör blandas. Det finns ju droger, som förvandlar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster, en fara för sig själv och sin omgivning i och med det att vanföreställningar huserar och alla normala spärrar har lossnat i skallen på densamme. Jag anser att det inte är försvarbart att försätta sig i ett tillstånd där skillnaden mellan att värdera "rätt och fel", dvs ur moraliskt försvarbara handlingar, helt satts åt sidan av drogbrukaren. För fan, då anser jag att det vore lika rätt att den som utsattes för en sådan persons dillespel får fria händer att slå ihjäl fanskapet först och det utan att kunna straffas för detta.
Zokrates:
Jag syftar inte på någon specifik drog utan talar o droger rent allmänt. Att det uppstått en jävla massa oegentligheter i samband med illegal distribution (införsel i kroppen) av diverse reglementsvidriga medikamenter beror till största delen på avsaknaden av en sund kultur kring dessa. När brukandet av droger nödvändigtvis måste ske i lönndom blir kulturen kring fenomenet med största sannolikhet osunt.
Man bör ha en vederbörlig respekt för droger och i det stora flertalet av ogynnsamma fall handlar det om fel dosering.
Och sen bör man beakta att i många fall rör det sig om individer med dålig självkänsla. Inte mår de bättre efter att tiotusentals skitiga pekfingrar pekar mot en och hävdar att man gör fel. Det gäller att man har stark tilltro till sig själv om man ska orka stå ut med det.
Jag syftar inte på någon specifik drog utan talar o droger rent allmänt. Att det uppstått en jävla massa oegentligheter i samband med illegal distribution (införsel i kroppen) av diverse reglementsvidriga medikamenter beror till största delen på avsaknaden av en sund kultur kring dessa. När brukandet av droger nödvändigtvis måste ske i lönndom blir kulturen kring fenomenet med största sannolikhet osunt.
Man bör ha en vederbörlig respekt för droger och i det stora flertalet av ogynnsamma fall handlar det om fel dosering.
Och sen bör man beakta att i många fall rör det sig om individer med dålig självkänsla. Inte mår de bättre efter att tiotusentals skitiga pekfingrar pekar mot en och hävdar att man gör fel. Det gäller att man har stark tilltro till sig själv om man ska orka stå ut med det.
DEN ENDA SANNINGEN ÄR DEN TOTALA OVISSHETEN; EN SANNOLIKHET SOM INTE UTESLUTER NÅGON MÖJLIGHET!
På tal om, så är jag faktiskt jävligt skeptisk till att jag tillät mig själv ta vaccinet för svininfluensan. Enda anledningen var att brorsan och tjejen snart ska få barn, och de var oroliga. Annars hade jag inte rört skiten.
Och för att fylla i, för något år sen hade jag en intressant diskussion med en kille som hade någon slags chefsposition på ett större läkemedelsföretag. När han tänkte på att ta mediciner och tabletter så fick han kväljningar - eftersom att han såg vilken kontroll och kvalitet dessa egentligen har.
De av er som är strikta drogmotståndare, hur mycket har ni egentligen (källkritiskt) satt er in i ämnet? Säg mig, hur många timmar? Och vilken var er motivation för att göra det? Fan vad jag blir lack när folk som är övertygade om att de har rätt bara för att de härmar vad samhällsbasunen har ropat ut till dem under åratals propaganda - utan att själva inse detta faktum!
Och för att fylla i, för något år sen hade jag en intressant diskussion med en kille som hade någon slags chefsposition på ett större läkemedelsföretag. När han tänkte på att ta mediciner och tabletter så fick han kväljningar - eftersom att han såg vilken kontroll och kvalitet dessa egentligen har.
De av er som är strikta drogmotståndare, hur mycket har ni egentligen (källkritiskt) satt er in i ämnet? Säg mig, hur många timmar? Och vilken var er motivation för att göra det? Fan vad jag blir lack när folk som är övertygade om att de har rätt bara för att de härmar vad samhällsbasunen har ropat ut till dem under åratals propaganda - utan att själva inse detta faktum!
Zokrates skrev:Det känns lite konstigt tycker jag att ni inte specificerar vilka droger som är mest försvarbara ur ett njutningsperspektiv och vilka som inte är det, alternativt ej bör blandas. Det finns ju droger, som förvandlar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster, en fara för sig själv och sin omgivning i och med det att vanföreställningar huserar och alla normala spärrar har lossnat i skallen på densamme. Jag anser att det inte är försvarbart att försätta sig i ett tillstånd där skillnaden mellan att värdera "rätt och fel", dvs ur moraliskt försvarbara handlingar, helt satts åt sidan av drogbrukaren. För fan, då anser jag att det vore lika rätt att den som utsattes för en sådan persons dillespel får fria händer att slå ihjäl fanskapet först och det utan att kunna straffas för detta.
Det känns lite konstigt tycker jag att du inte specifierar vilka droger som är "förvandrar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster"?
I min erfarenhet så är det inte droger som förvandlar någon, det bara aktualiseras något som föreligger som inte tar uttryck när droger "slår snett".
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
J R Auk skrev:Zokrates skrev:Det känns lite konstigt tycker jag att ni inte specificerar vilka droger som är mest försvarbara ur ett njutningsperspektiv och vilka som inte är det, alternativt ej bör blandas. Det finns ju droger, som förvandlar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster, en fara för sig själv och sin omgivning i och med det att vanföreställningar huserar och alla normala spärrar har lossnat i skallen på densamme. Jag anser att det inte är försvarbart att försätta sig i ett tillstånd där skillnaden mellan att värdera "rätt och fel", dvs ur moraliskt försvarbara handlingar, helt satts åt sidan av drogbrukaren. För fan, då anser jag att det vore lika rätt att den som utsattes för en sådan persons dillespel får fria händer att slå ihjäl fanskapet först och det utan att kunna straffas för detta.
Det känns lite konstigt tycker jag att du inte specifierar vilka droger som är "förvandrar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster"?
I min erfarenhet så är det inte droger som förvandlar någon, det bara aktualiseras något som föreligger som inte tar uttryck när droger "slår snett".
Blir förvisso kortare mellan stubin och knallhatt på vissa saker (typ: benso och alkohol), men är man inte våldsam nånstans (härbärgerar sånt) så blir man heller inte våldsam. Vad jag sade in knallhatt och stubin gäller ju på alla områden - och någon annan "person" blir man inte, inte heller får man några andra intressen. Man är densamme, bara djävligt stukad. Vilket är helt naturligt då den enda skillnaden är att du har en substans i kroppen du annars inte har. Tycker närmsta beskrivning är skillnaden mellan att gå hungrig och att vara mätt. Visst skiftar karaktärer på droger och så vidare, men basically är inte skillnaden mer än så. Mellan att må bra och att må dåligt, vara spänd eller avslappnad. Trippar visst, men det är inget märkvärdigare än att se en musikal och aldrig sett teater eller hört sång förut. Avtändningar däremot är ett fenomen i sig. Psykologiskt en guldgruva, men personligen inget man vill ha (om man inte är pervers, som jag då). Minst lika sinnesrubbande som drogrusen själva. Samtidigt inte värre än den avtändning de flesta skulle ha om man ryckte ifrån dem något de förlitade sig på (typ, idag, internet).
Visst kan man ha åsikter om musikaler, men ska man då inte ha sett dem först? Och om man sen jobbar med teatern, ska man skjutas då?
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Avantgardet skrev:
Visst kan man ha åsikter om musikaler, men ska man då inte ha sett dem först? Och om man sen jobbar med teatern, ska man skjutas då?
Skrattar halvt ihjäl mig, men visst, börja med att skjuta alla B-skådisar, inte mig emot! Förresten räknar jag nära på samtliga svenska skådisar in i den kategorin...
Nej, jag har ingen större egen erfarenhet av att använda droger, likväl är jag en stor nikotinist och en enorm koffeinist, jag är även spelberoende, filmberoende, följer ett stort antal (främst utländska) serier, så sett ur den vinkeln drogar jag förbannat mycket mer än många andra.
Alkisar och knarkare träffar jag på så gott som dagligen och de är oftast trevligare när de fått i sig något än när de inte har det, men blir det för mycket eller har de fått skit i sig, så är de mycket jobbiga, som stora barn faktiskt både bildligt och bokstavligt.
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Zokrates skrev:Det känns lite konstigt tycker jag att ni inte specificerar vilka droger som är mest försvarbara ur ett njutningsperspektiv och vilka som inte är det, alternativt ej bör blandas. Det finns ju droger, som förvandlar, eller riskerar att förvandla den som tar dem till ett bokstavligt talat monster, en fara för sig själv och sin omgivning i och med det att vanföreställningar huserar och alla normala spärrar har lossnat i skallen på densamme. Jag anser att det inte är försvarbart att försätta sig i ett tillstånd där skillnaden mellan att värdera "rätt och fel", dvs ur moraliskt försvarbara handlingar, helt satts åt sidan av drogbrukaren. För fan, då anser jag att det vore lika rätt att den som utsattes för en sådan persons dillespel får fria händer att slå ihjäl fanskapet först och det utan att kunna straffas för detta.
Det finns naturligtvis idioti, och man måste ju kunna bemöta den (hjälper polisen nånsin där?). Till detta behövs inte lagar, utan en kultur av civilkurage. Att slå ihjäl bör dock aldrig vara lösningen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
-
Avantgardet
- Inlägg: 8884
- Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
- Ort: Socialklass III
Zokrates skrev:Avantgardet skrev:
Visst kan man ha åsikter om musikaler, men ska man då inte ha sett dem först? Och om man sen jobbar med teatern, ska man skjutas då?
Skrattar halvt ihjäl mig, men visst, börja med att skjuta alla B-skådisar, inte mig emot! Förresten räknar jag nära på samtliga svenska skådisar in i den kategorin...
Nej, jag har ingen större egen erfarenhet av att använda droger, likväl är jag en stor nikotinist och en enorm koffeinist, jag är även spelberoende, filmberoende, följer ett stort antal (främst utländska) serier, så sett ur den vinkeln drogar jag förbannat mycket mer än många andra.
Alkisar och knarkare träffar jag på så gott som dagligen och de är oftast trevligare när de fått i sig något än när de inte har det, men blir det för mycket eller har de fått skit i sig, så är de mycket jobbiga, som stora barn faktiskt både bildligt och bokstavligt.
Ja, jag vet ingen som står ut med mig nykter nån längre tid. Och det är helt ärligt.
Glad att jag sluppit ifrån TV-träsket och spel-mossen.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: 6 och 0 gäster