Tankar för dagen

[klorofyll]

Nej. Du är på helt rätt spår, bakom dig har du åska och orkan... Byt inte spår! Du har haft rätt hela tiden!

Vi är inte helt på det klara vad han menar med att lämna mänskligheten här, så en viss dos av försiktighet skulle nog vara att föredra.

Hon om jag får be. Lämna er i mörker. Det tar emot något sjufalt enormt.

Vad?

[klorofyll]

Lämna oss inte i mörker... du lyser

[Anne]

Jag vet och jag ska fortsätta så länge jag orkar, klorofyll. Det är massvis med stjärnor som dör varje dag och bara tre om året som föds på nytt. Jag ska göra mitt bästa. Mer kan jag inte säga.

[klorofyll]

Alltså, om man säger såhär: I ett mörkt rum finns inga skuggor...

[klorofyll]

Alltså, om man säger såhär: I ett mörkt rum finns inga skuggor...

När man är på väg ut ur mörker så ska man se framåt, bakåt finns inte ens skuggor till hjälp.

[natureprovide]

Jag vet och jag ska fortsätta så länge jag orkar, klorofyll. Det är massvis med stjärnor som dör varje dag och bara tre om året som föds på nytt. Jag ska göra mitt bästa. Mer kan jag inte säga.

Jag som inte ens är en stjärna utan helt medioker klarar mig rätt bra genom livet ändå.
Självklart finns det motgångar, toppar och dalar, men att försöka utveckla självacceptans är alltid bra (om än inte det lättaste alla gånger).

[natureprovide]

Ett litet utdrag är s 201 som verkar vara en direkt parallell till det du skrev ovan är: I must say hat the man we call modern the man who is aware of the immediate present, is by no menas the average man. He is rather the man who stands upon a peak, or at the very aged of the world, the abyss of the future before him , about him the heavens, and below him the would of mankind with a history that disappears in primeval mists. The modern man - or, let us say again, the man of the immediate present - is rarely met with. The fw whole ut to the name, for they must be conscious to a superlative degrees. Since to be wholly of the present menas to be fully conscious of ons existens as a man, it requires the most intensive and extensive consciousness, with a minimum of unconsciousness. It must be clearly understood that the mere fact of living in the present does not make a man modern, for in that case everyone at present alive would be so. He alone is wonder who is fully conscious of the present.
The man whom we can with justice call "modern" is solitary...

osv.

Jag var the modern man när jag var sissådär 17-20 år... men du var Gandhi då eller?

När jag var i den åldern var jag en extrovert tjej med mycket goda betyg - främst i idrott och naturämnen samt en blond böna som var omtyckt ---en blandning mellan bokmal och vältränad snygging (sa grabbarna) --- så långt ifrån Gandhi man kan komma - och absolut inte troende --- sekulär och på väg utomlands på studier i slutet ---

är hon singel?

[Anne]

[klorofyll]

Och vad hände efter det?

Sedan började jag se IGENOM det mesta mer och mer. Eller man kan säga, föreställningen varade inte för evigt, man slutar skolan, träffar inte den fina blandning av folk längre, man tappar kulturen, man måste bygga upp den själv.

Var det inte mer av ett missräknande då?

Nej. Jag behöver ingen bekräftelse, någon pokal, att ställa på hyllan.

Vad är det för kultur som du försöker bygga upp?

Det är lätt att man känner.. alla är emot mig, jag kan inte ha rätt, för ni är så många. Jag vill ha goda relationer och jag vill göra något gott. Tryggheten ska inte vara pengar utan relationer..

[natureprovide]

Sedan började jag se IGENOM det mesta mer och mer. Eller man kan säga, föreställningen varade inte för evigt, man slutar skolan, träffar inte den fina blandning av folk längre, man tappar kulturen, man måste bygga upp den själv.

Var det inte mer av ett missräknande då?

Nej. Jag behöver ingen bekräftelse, någon pokal, att ställa på hyllan.

Vad är det för kultur som du försöker bygga upp?

Det är lätt att man känner.. alla är emot mig, jag kan inte ha rätt, för ni är så många. Jag vill ha goda relationer och jag vill göra något gott. Tryggheten ska inte vara pengar utan relationer..

Jag syftade aldrig på bekräftelse utan på att du kanske inte var så upplyst som du trodde dig vara?
Jag tycker själv det är väldigt svårt att veta hur man ska leva sitt liv på bästa sätt. Men klart är att vi, så gott som alla, kan erfara stunder av klarhet.. Att dessa skulle vara bestående är säkert möjligt, men för egen del verkar de ha inte ha varat längre än ett ögonblick.

[klorofyll]

Ett litet utdrag är s 201 som verkar vara en direkt parallell till det du skrev ovan är: I must say hat the man we call modern the man who is aware of the immediate present, is by no menas the average man. He is rather the man who stands upon a peak, or at the very aged of the world, the abyss of the future before him , about him the heavens, and below him the would of mankind with a history that disappears in primeval mists. The modern man - or, let us say again, the man of the immediate present - is rarely met with. The fw whole ut to the name, for they must be conscious to a superlative degrees. Since to be wholly of the present menas to be fully conscious of ons existens as a man, it requires the most intensive and extensive consciousness, with a minimum of unconsciousness. It must be clearly understood that the mere fact of living in the present does not make a man modern, for in that case everyone at present alive would be so. He alone is wonder who is fully conscious of the present.
The man whom we can with justice call "modern" is solitary...

osv.

Jag var the modern man när jag var sissådär 17-20 år... men du var Gandhi då eller?

När jag var i den åldern var jag en extrovert tjej med mycket goda betyg - främst i idrott och naturämnen samt en blond böna som var omtyckt ---en blandning mellan bokmal och vältränad snygging (sa grabbarna) --- så långt ifrån Gandhi man kan komma - och absolut inte troende --- sekulär och på väg utomlands på studier i slutet ---

Vad läser du för typ av böcker nuförtiden?

[natureprovide]

Sedan började jag se IGENOM det mesta mer och mer. Eller man kan säga, föreställningen varade inte för evigt, man slutar skolan, träffar inte den fina blandning av folk längre, man tappar kulturen, man måste bygga upp den själv.

Var det inte mer av ett missräknande då?

Nej. Jag behöver ingen bekräftelse, någon pokal, att ställa på hyllan.

Vad är det för kultur som du försöker bygga upp?

Det är lätt att man känner.. alla är emot mig, jag kan inte ha rätt, för ni är så många. Jag vill ha goda relationer och jag vill göra något gott. Tryggheten ska inte vara pengar utan relationer..

Om verkligen alla är emot en så kanske det ibland kan vara så att man faktiskt har fel. Att rannsaka sig själv och ibland våga krypa till korset är också nyttigt.

[klorofyll]

Var det inte mer av ett missräknande då?

Nej. Jag behöver ingen bekräftelse, någon pokal, att ställa på hyllan.

Vad är det för kultur som du försöker bygga upp?

Det är lätt att man känner.. alla är emot mig, jag kan inte ha rätt, för ni är så många. Jag vill ha goda relationer och jag vill göra något gott. Tryggheten ska inte vara pengar utan relationer..

Jag syftade aldrig på bekräftelse utan på att du kanske inte var så upplyst som du trodde dig vara?
Jag tycker själv det är väldigt svårt att veta hur man ska leva sitt liv på bästa sätt. Men klart är att vi, så gott som alla, kan erfara stunder av klarhet.. Att dessa skulle vara bestående är säkert möjligt, men för egen del verkar de ha inte ha varat längre än ett ögonblick.

[iris]

Jag var the modern man när jag var sissådär 17-20 år... men du var Gandhi då eller?

När jag var i den åldern var jag en extrovert tjej med mycket goda betyg - främst i idrott och naturämnen samt en blond böna som var omtyckt ---en blandning mellan bokmal och vältränad snygging (sa grabbarna) --- så långt ifrån Gandhi man kan komma - och absolut inte troende --- sekulär och på väg utomlands på studier i slutet ---

är hon singel?

I den ålder ja...och det finns inga män som fungerar så - de är --- mer typen som faller för andra typer av kvinnor...

Ja det är ju som vanligt även i den här tråden --- allt handlar om något annat... in rider Klorofyll med sina märkliga kommentarer och sedan kvinnan Anne som är någon speciell som inte jag begriper mig på...

Hela den här kennelklubben är som dårarnas paradis...
INTE EN kan något om filosofi - dessutom --- som liksom smör på moset.

[klorofyll]

Jag syftade aldrig på bekräftelse utan på att du kanske inte var så upplyst som du trodde dig vara?

Jag minns att jag spelade schack och vi prata om matte, på gymnasiet, han (min vän) sa att man får acceptera sina begränsningar, det är inte min filosofi, men jag är inte bra på matte, men om jag tränar hårt för att lära mig så lyckas jag, jag kan pressa mig själv rätt hårt.