TÅLAMOD - kvalitet eller belastning??

[Angelina]

Ibland vill man skruva isär radion, när den börjat skrälla.

[Algotezza]

Ibland vill man skruva isär radion, när den börjat skrälla.

Varför döda budbäraren?

undrar Algotezza

[* KYREUS *]

Broder A!
Har du inte hört låten med CYNDIE LAUPER:
"Girls just wanna have fun!!"?

                         ( ) KYREUS

[Angelina]

För att få en Frankenstein.

[Algotezza]

Broder A!
Har du inte hört låten med CYNDIE LAUPER:
"Girls just wanna have fun!!"?

                         ( ) KYREUS

Girls just wanna have Fan?

undrar Algotezza  :twisted:

[Algotezza]

För att få en Frankenstein.

Den ultimate älskaren?

undrar  Algotezza

[Rising]

En doktor Frankenstein, eller ett Frankenstein's monster?

---

I övrigt håller jag med Kyreus om att det kan ligga en enorm respekt i  identifieringen. Att tillåta omvärldens särdrag omforma ens egen åskådning, är inte det ett uppriktigt uttryck för uppskattning, så säg?

[Avantgardet]

Jag förstår överhuvudtaget inte hur ni talar om identifieringen. Förvisso en ofrånkomlighet, eftersom det är det sätt på vilket vi upplever och igenkänner omvärlden. Identiteter bygger emellertid på en rad antaganden, som per automatik begränsar vår förståelse av Andra och låser dem i en definition som alltid kommer vara missvisande - och när vi talar om subjekt förstår jag heller inte hur man kan tala om annat än en numerisk identitet (till skillnad från en kvalitativ). Att istället förhandla om identiteter, inte på ett asymmetriskt sätt tvinga på den Andre sin egen begreppsapparat, att tillåta identiteten vara nästan fullkomligt rörlig och i allra högsta grad vara medveten om den som just ett substitut - inte att förväxla med subjektet själv -, det är väl betydligt mer detta att visa respekt för omvärlden? Att bara sätta en enkel etikett på något, som i egentlig mening bara bygger på fördomar, är väl allt annat än att visa respekt och intresse. Det man i såna fall visar intresse är sin egen orörlighet och sin fascistiska, paternalistiska, intoleranta (tolerans är förövrigt ett begrepp besmutsat med just paternalism p.g.a. dess kristna härstamning och ersätts gärna med "vänskap" eller nåt annat om det är tänkt att syfta till något "positivt") världsbild.

Skojas ni med mig, eller har jag helt missförstått?

[Algotezza]

En doktor Frankenstein, eller ett Frankenstein's monster?

Oavsett vilket var väl Doktorn det verkliga monstret... och hans produkt  möjligtvis den ultimate älskaren...
---

I övrigt håller jag med Kyreus om att det kan ligga en enorm respekt i  identifieringen. Att tillåta omvärldens särdrag omforma ens egen åskådning, är inte det ett uppriktigt uttryck för uppskattning, så säg?

Det sker väl ömsesidigt, omvärlden påverkar oss, vi den... Ge och få...

menar Algotezza

[Rising]

Avant: När du läste vad Kyreus skrev; "att visa intresse genom att scanna in egenarten hos fenomen i omvärlden" - såg du detta som ett uttryck för hans fascism, paternalism och intolerans?

(Nej, jag är övertygad om att du inte gjorde det. Frågan var retorisk)

Jag tror att det var du som gjorde en rad antaganden utifrån vad du läst som per automatik begränsade din förståelse och låste dem i en missvisande definition.

[Avantgardet]

Nej, jag kommenterade ett påstående, inte en person. Vore ju annars intressant om du kunde visa på det "missvisande" i min definition. Hur hänger detta med identifieringen ihop med "egenarten hos fenomenen"? Kan det nånsin bli något annat än en narcissism utan det tillägg som jag talade om ovan? Vilket förvisso återknyter till detta med tålamod.

[Zokrates]

Tålamod är förmågan att kunna invänta en förändring utan att kräva dess omedelbara omformning och inträdande. Är det en dygd, något värt att prisa? Förmodligen om den som besitter tålamod har ett långsiktigt positivt mål med detta, annars inte. Lägg därtill att för att något skall beskrivas som en dygd, så skall målet och dess intention vara att sträva efter en allmänt betraktad positiv förändring.

Om doktor Mengele hade tålamod med sina forskningsförsök på barn, så kan aldrig detta tålamod betraktas som en positiv egenskap, så dra inte allt tålamod över en kam även om tålamodet är en högst personlig egenskap som i sin grundbetydelse är detsamma avseende dess funktion kring egenskaperna sjävbehärskning och självkontroll, men ger sig olika uttryck beroende på dess inriktning och individens intressen.

Alltså. tålamod är en ingen dygd, dock kan den som besitter tålamod vara dygdig likväl odygdig, allt beroende på situationen.

[* KYREUS *]

Du använder ordet "dygd" om tålamod, själv har jag i trådens inledning istället använt ordet "kvalitet" - i betydelsen tillgång. Varför? Varför använde jag inte ordet ´dygd ´- jo, därför att det har en biton av moral-moralisering. För mig är ordet kvalitet mera öppet för en filosofisk diskussion, utan att primärt komma in på etiska överväganden..

    Så frågan till Zokrates: varför väljer du ordet
                                       dygd före kvalitet???

                ( ) KYREUS

[Avantgardet]

Implicerar inte "kvalitet" att människan betraktas som objekt? Själv skulle jag vilja påstå att man kan handla med tålamod, och inte betrakta det som en kvalitet som man endera besitter eller inte.

[Rising]

Vore ju annars intressant om du kunde visa på det "missvisande" i min definition.

Tja; på vilka grunder trodde du egentligen att det du pratar om är det som Kyreus pratat om? Jag hittar inte riktigt en anledning att påstå att Kyreus' uttalande skulle kvalificera som att "på ett asymmetriskt sätt tvinga på den Andre sin egen begreppsapparat". Jag måste nog säga att jag finner det vara en något förhastat placerad etikett på ämnet. Den känns absolut missvisande.

Jag kallar det absolut en fördom. Naturligtvis inte en fördom om Kyreus, men väl en om begreppet identifiering.

Kan det nånsin bli något annat än en narcissism utan det tillägg som jag talade om ovan?

Eller omvänt; kan det bli narcissim utan de antaganden du gör? Du tar väl inte assymetriskt och tvingar på Den Andre din egen begreppsapparat, hmm?