Per.utveckling - Hitta den inre självkänslan

[förstår mig själv]

Ja självklart skulle det vara så XTS. Egentligen finns inte onda människor eller ja det är för att de inte förstår som de blir "onda" och detta är katastrof för alla. Det är katastrof för den onde för den finner aldrig det som känns bra. Av den enkla anledningen att den inte förstår, den följer lagar, normer och vad andra säger. Och själv gör den lika dant med andra styr straffar kan tom döda, bli dödad, och lida för att bevara detta elände. Var tex ute med hundarna, på en grusplanen. Där en typisk"ond" människa. Hon hade 2 hundar. Kopplade. Konstiga täcken hade de också. Den ena av mina hundar har begripit meningen med livet. Dvs den använder hjärnan till att må bra. Den söker det goda, dvs den söker det som luktar gott, det som känns skönt och även kunskap. Den drivs av glädjen. Har en oerhörd kraft som styr den efter lycka. Känslan styr hunden med en enorm kraft till detta. Hunden kan hälsa den vill inte ha ont eller annat obehag. Den rör sig så att detta inte kan uppstå. Hur gör dåren. Ja den som följer lagar och blir styrd av det onda. Dvs lidande, arg, ångest, kränkt, osv styr hennes kropp. Hon är typisk normal eller snarare mönster människa. Sådana som är de som samhället tycker är de goda. Poliser lyssnar på henne osv. Ja vad händer i denna situation. Denna typ av människa har helt stagnerat lär inget mer och alla andra kan redan det hon kan. Hundarna drev mig till denna dåre. Ser du såna här människor kommer olust uppstå när du ser dem. Tyvärr är det alltför vanligt. Ja ja. Hennes hundar är lika dana, har inte fått förstå själva. Dresseras osv. Min lyckosökande hund närmar sig, självklart förstår den kvinnans hundar. Sådana kan han, de följer naturlagen och är lätta att förstå. Ja min hund går mot dem. Matten börjar skrika. Är arg. Sparkar min glada hund. Hunden så smart att den tål detta och tar inte skada psykiskt. Men visst nu måste den koncentrera sig på detta störande moment också. Men den lyckas ändå komma fram och hälsa. Det ser bra ut trotts vansinniga matte. "mina hundar kan inte hälsa, det blir bråk" ja jag ser det. Du verkar inte heller kunna hälsa. Men det räcker med att det ena däggdjuret kan hälsa så går det bra. Vill du inte att din hund ska lärasig att hälsa?" "du vet inte hur mina hundar är! Koppla din hund. lagen säger." "det är du som säger åt mig vad som är rätt och felmärker du det. Istället för att ge dig på mig se vad hundarna gör" de är lugna osv. De är nära varandra. Min kommer inte vara där omsen riskerar att få ont utan då anpassar den sig. Hunden visar hur man ska göra till din hund. Ungefär så. "GÅ härifrån skriker hon, jag hatar dig din jävla galning. Hade jag haft en pistol hade jag dödat dig." Du vet väl att det är relativt när två kroppar rör sig från varandra. Och förstår man det så väljer man kanske att själv gå istället hoppa på eller skjuta någon. Jag vet att det är svårt för dig att förstå detta. Du följer lagar istället för att använda hjärnan" " dessutom har du förstått att jag är galen, detta innebär ju att jag inte kommer låta mig skjutas. Är det såhär du brukar göra mot galningar, ja du styrs av din ilska nu. Men vad händer om du helt plötsligt börjar fantisera vilket ju är det normala och dessa fantasier gör att du blir rädd istället?" ungefär så var det som hände. Jag säger aldrig åt någon vad den ska göra utan alla måste förstå med sin egen hjärna vad den ska göra. Det enda man kan göra är att ge information som den andre saknar och låta den Andres hjärna bearbeta och börja använda det. Det går att bota denne svårt sjuka människa men i så fall skulle jag antagligen vara tvungen att ägna resten av livet åt detta. Och olust uppstår hos dåren när den får informationen. 100 %av gångerna kommer dåren reagera genom att tolka mig som ond. Hitta någon del som inte är accepterat. Finna något sätt att spärra in mig. Kul jobb va?

[xts]

Jag känner ganska lost nu tyvärr, enda sedan gym besöket känns det inte riktigt som att jag förstår mina egna teorier. Kanske koncentrerar jag mig bara för lite. Jag fokuserar just nu mer på utgången av detta än vad jag lägger fokus på att faktiskt förstå. Har du några konkreta råd? Min teori känns ganska färdig på grund av mitt öppna sinne innan gym besöket. Ska jag lägga mer fokus på att bilda teorier? Känns väl generellt som stt jag måste känna efter detta inom mig, för jag känner att mitt focus ligger mer på att få tillbaka det öppna sinnet än att faktiskt vara det öppna sinnet. Jag antar att det är normalt att vara lite "av och på" så här tidigt. Känner du igen detta?

[xts]

Eller du behöver inte svara, svaren har jag redan. Jag söker bara bekräftelse. Never mind

[förstår mig själv]

Viktigt att börja jobba med känslorna. Då kommer både bli mer medveten om dig själv och din omgivning. Du blir den som betraktar andra. Det sker automatiskt. Hjärnan tar in information och sköter om resten. Du kan aldrig förstå mindre, dvs du kan aldrig gå tillbaka i din utveckling. Rör dig i nya miljöer. Pröva nya saker som du får idéer om. Utgå alltid från att alla har rätt. Och tycker de annorlunda vet du varför. Tolka det aldrig som ondska osv. Det är för att de inte kan förstå bättre. Ge dem information istället som du har men inte de. Då ändrar de sig. Även om du bara ger lite info så blir det bättre. Människan du träffar kommer tycka pyttelite annorlunda, dvs hans ide eller fördom som är exakt samma som teori. Är det tex en invandrare kommer han att ange sitt lite bättre påstående och då sprider sig din information vidare på detta sätt. Ju kraftigare information du ger desto mer olust skapas tyvärr. Detta är naturens eget straff för att man förstått sämre innan. Handlar det om något relativt okänsligt. Materia tex så brukar inte detta uppstå för materiell utveckling skapar inte dessa negativa känslor. Det är när det innersta rubbas dessa dåliga fantasier som skyddas så hårt så att individen till och med stängt av sinnen. Får denne information så tvingas personen tänka på dessa frågor igen. Detta kan han inte begripa det enda han vet är att du orsakar detta lidande och han kommer fundera en försoning rimlig förklaring till att du skadat. Det är det enda den människan just då kan tänka på. Teorier är oändligt många och personen kommer att fokusera på något hos dig som leder till problem för dig. Detta gör alla, även den du älskar mest, dina nära kan döda dig för den smärta du orsakar. Så jävla besvärligt kan det bli. Vi säger att du kanske gjort något smärre brott, knarkat stulit något tex. Ja då kommer människan utnyttja detta som dels hot och kanske även en förklaringsmodeller av hela dig. Samhället är inte särskilt tolerant accepterar bara små avvikelser från normen. Ju mer lagstridig människan är ju mer definitioner av hur. Det är osv och ju mer van människan är att styra andra med lidande. Dvs gör detta annars blir det ännu värre. Öga för öga tand för tand. Detta drabbar inte dig ännu skulle jag tro. Jag har detta problem och tvingar mig att inte fastna för länge på samma ställe och jag bor inte längre med min familj. Lidande alltså. Ja ja detta var ot. Känslor ja det är både ett resultat av vad du gör men även en registrering av det som sker. De mesta är tyvärr avstängt hos iprincip alla. Det enda som du verkligen till till100% på här i livet är ögon öron och sinnen och dina teorier/idéer. Teorierna kan alltid förbättras och med sinnen som börjar fungera bättre så blir dina teorier bättre. Sinnena ska alltid vara på och aktiva då uppstår inga vanföreställningar. Tex får du en teori om att om du slår handen hårt i bordet gör det inte ont. Då måste smärtsinnet vara avstängt. Annars kan inte denna ide uppstå i ditt huvud. Allt du gör registreras med sinnena. Tex du slår handen i bordet du ser handen du hör ljudet och du känner. Hör du ljudet innan du känner är det fel. Känner du smärtan innan handen nuddar bordet är det något som inte stämmer. Känslorna är lika viktiga som ögonen. Intensitet, ordnigs följd, osv är viktigt. Det som händer om vi gö något är att sinnena/känslor registrerar händelsen och nästa gång samma sekvens uppstår kan du du säga vad du gör. Olika kombinationer av input gör att du kanske kan blunda för du vet vad ögonen skulle se om du tittade. Ja väldigt mycket där. Jag skriver teorier och när de kommer upp hos dig betyder det att du förstår och börjar använda dig av dina förmågor. Något som är viktigt är att förstå en känsla orsaken till denna. Är det en ide/tanke som är kopplat till känslan eller är det en händelse i omgivningen. Någon människa inärheten. Lika viktigt är att se/känna/höra vad människor känner. Vårar kroppsspråk röst avslöjar alltid detta. Det går inte att dölja. Kan ta lite tid svårigheter att kontrollera genom att fråga och sedan går ju inte känslor att beskriva i ord. Om du ser någon arg så vill du få bort denna känsla annars uppstår ofta våld. Är någon glad, blyg, rädd osv kan inget sådant hända. Tillslut förstår du att det inte kan hända dig något så länge du inte är rädd. Om du däremot blir rädd kan det hända något men det kan vara något du inte förstår tillräckligt bra. Förstå mer genom input och du kan hantera situationen. Förstår man kan man hantera alla händelser i livet bättre. Du kan följa förnuftet ditt mål i livet och känslorna som är dina värderingar och alla djur har samma värderingar och djuren kan hela tiden dö för sina värderingar om det skulle krävas. Det kommer även du att kunna. Nu tror du kanske att du riskerar livet och chansen att dö ökar. Nej nej nej det är tvärt om. Nu dör vi på massa konstiga sätt. Detta kommer vara omöjligt. Kroppen blir helt logisk, klarar allt bättre, inget blir farligt. Men inget är omöjligt, måste du dö så gör du det utan att tveka. Det krävs 10 poliser för att övermanna en galning. Och du kommer att bli oändligt mycket svårare. Dock så vill du inte hamna i sådan situation och undviker automatiskt. Så länge du följer förnuftet så styr det dig och visar lösningar som är bättre och det ska extremt mycket till och det är osannolikt att det någonsin händer den kloke. När inte längre räcker till uppstår ARG. Det är det värsta som kan hända för alla. All energi, förnuft, sinnen. Hela du. Allt kommer att användas till att förinta. Det är synd att den känslan finns, den är ett rudiment. Något som kunde uppstå tex vid möten med djur. Djuren använder ilskan oftare och den arge är beredd att frångå sitt förnuft för att styra andra djur. Det arga djuret blir ett naturfenomen. Att ta hänsyn till.

[förstår mig själv]

Ibörjan kan teorin vara svagare. Jag kan säga att även denna svaga teori iprincip alltid stämmer men vi vill bli säkrare. Detta beror på att vi kommer följa teorin automatiskt. Börja använda den. I och med att döden är väldigt nära utan att vi är medvetna om det så måste teorierna vara bra. Om du rör dig lite annorlunda så dör du ju. Säg att du kör bil snabbt och du vrider ratten ett kvarts varv ja då dör. Skönt att kroppen automatiskt gör rätt och följer teorier. Tänk om vi med någon fri vilja störde kroppen?

[xts]

Fråga er själva; vem är JAG?... Det är en svår fråga när man inte förstår vem man är. Vem är din indentitet? Din äkta identitet finns under ytan av alla ytligheter som du lever efter idag. Alla påhittade normer och värderingar, likt en robot följer du order genom livet. DU har inte levt en dag i ditt liv sedan du var barn. Av den enkla anledningen att du indentifierar dig själv med påhittade värden. Du förvandlar ett påhittat fenomen till en verklighet. Ta ditt utseende till exempel; det är ganska enkelt att identifiera sig med.

När du tittar dig själv i spegeln så ser du verkligheten, din fysiska kropp är en del av verkligheten. Vad gör du sen? Du värderar ditt utseende som bra eller dåligt, utifrån vad frågar jag dig? Utifrån värderingar skapade, påhittade av kollektivet, samhället? För tänk själv, det går inte att värdera verkligheten, den bara är. Varken bra eller dålig, den bara existerar. Likt din egna kropp. Detta gäller så länge vi antar att det bara finns en verklighet, det måste vi ha som utgångspunkt.


Detta gäller även andra värdeegrunder. Vi tar det igen, din identitet är skapat av påhittade värdegrunder, alltså är du påhittad, du är en illusion, du existerar inte ens. Din fysiska kropp existerar och dina sinnen, känslor existerar, men inte din kollektivt skapade identitet.

Detta kansker låter som flummande för er, men tänk efter. Vad är en värdering? Försök förstå den frågan.

[freddemalte]

[...]Detta kanske låter som flummande för er, men tänk efter. Vad är en värdering? Försök förstå den frågan.

Nä då, tvärt om - det låter betydligt flummigare att påstå att något kan ha ett värde utan att någon värderar det. För att det skulle kunna ha det måste det i så fall bli ett specialfall där vi tänker oss ett intrinsikalt värde á la "hela världen har ett värde för att det värderas av entiteter (t ex människor) i världen", men det låter aningen ad hoc.

Hälsar Fredrik

[xts]

[...]Detta kanske låter som flummande för er, men tänk efter. Vad är en värdering? Försök förstå den frågan.

Nä då, tvärt om - det låter betydligt flummigare att påstå att något kan ha ett värde utan att någon värderar det.

Exakt, och vem är det som värderar det? Du själv!

[xts]

Förstår ni inte detta? Det är ju den enda logiska förklaringen! Allt följer logiken, ALLT leder till detta svaret! Er identitet är en fantasi, en illusion!

Jag är mycket medveten om att ni inte kommer att tro på detta. Och att jag gräver min egen grav på detta forum i och med det. Men följ stegen så kommer ni komma fram till samma slutsats.

[förstår mig själv]

Xts. Bra. Alla är beredda att dö för sina värderingar. Känslorna är värderingar. Vi har inte begripit sett. De negativa känslorna, tar.vi bort. Undviker eliminerar. Människor styrs av negativa känslor. När vi håller på med något eller kanske bara går ut tex uppstår tankar/teorier. Om tanken ger negativa känslor som tex olust , ångest,rädd. Tex fantasi om sjukdom, olika måsten,måste städa, gå till jobbet. Måste sova. Börja träna. ringa en kompi. Osv. Ja då gör vi det och följer det negativa. Detta leder till helvetet. Lidande och död. Kommer ni tex att ni ska lämna er familj kanske negativa känslor. Detta är en värdering av äktenskapet. Efter som känslorna är negativa tolkar vi det som att det är bäst för oss att stanna kvar så stannar vi kvar då försvinner dessa tankar. Men de återkommer hela tiden och blir sjukdom och lidande. Har man något positivt som man söker och finner försvinner de negativa. Tex söker det goda tex kärlek, glädje, pigg osv finner man detta och rör sig annorlunda. Istället för att tex jobba, träna, osv vilket inte leder till utveckling ska man söka upp det som ger glädje och lycka. Känslan kan styra dig rätt. Gå ut på gatan och rör dig mot det som är bra det lär vi oss att känna. När något känns bra, grundkänslan ökar till lycka. Så fundera ut var källan är och gå mot källan.". När källan hittas, tex en klok människa så ökar känslan, så här ska livet levas. Då kommer hjärnan att förändras, och det man var rädd för händer inte. Allt blir bättre för alla. Människor som ger varandra olust och dåliga känslor måste vi skiljas från. Vi följer de negativa känslorna. Det är väldigt svårt att sluta, därför måste man hitta det positiva och då kan vi dras loss från ondskan. Vi har ett kroppsspråk som vi inte är medvetna om. Vi har känslor som värdering. Kan man bara undvika det negativa. Vi måste ut röra på oss efter lyckan och samtidigt rör vi oss i andra miljöer och botar våra fördomar vanföreställningar. Lyder man lagar och inte förnuftet då blir det ett helvete. Detta går lätt att bevisa"

[xts]

Glider ifrån nära och kära, pga värderingar/åsikter skiljer sig så oerhört. Hur fan förhåller man sig till det? Låsas som att man tycker lika, förneka sig själv.. Försöka övertyga dem? Eller måste man gå vidare... Ångest

[förstår mig själv]

Xts jag tycker så mycket om dig. Jo när din hjärna fungerar bättre och bättre så blir du mindre beroende och man klarar sig själv. Olust och ångest är värderingar som uppstår när hjärnan värderar vad det innebär när du går ifrån något. Detta är jättesvårt. Du behöver följa det goda så kan du komma loss från det som binder dig och ger dig plågor. Tex vänner, nya intressen, ny kärlek, droger eller annat som kan ta dig loss. Kram. Goda vänner är det bästa tror jag

[xts]

Tack för ditt stöd förstår mig själv. Du ska veta att det betyder mycket att jag inte är helt ensam.

Måste bara berätta om en helt sjukt dröm jag hade nyss, jag vaknade precis nu. Jag är inte den som brukar "tyda" eller analysera drömmar direkt men detta var bara helt sjukt.
Jag drömde om allt jag genomgår just nu; fast i ett miniformat, snabbspolat;

"Jag var på jobbet, jag funderade som vanligt, jag kom på grejer eftersom... jag gjorde vissa saker som var medvetna, vissa omedvetna. Som att jag hade val att göra vissa saker, vissa saker bara gjordes av mig automatiskt. Jag kunde inte välja att inte göra dem, eller göra dem. Inte heller kunde jag minnas att jag hade gjort dem. Men alla saker ledde oundvikligen till samma mål. Detta var känslan i av första delen i drömmen, medvetenhet - omedveten, automatiska handlingar som ledde till samma mål.


Senare i drömmen, när jag förstod saker, hade utvecklats.. Så var jag helt plötsligt på en hästbana, och skulle rida på en häst. Långt framför mig var mina "motståndare", som red på sina hästar. Jag hade aldrig ridit förut, men ändå förstod hästen EXAKT vad jag ville, jag var ett med hästen och den följde mina viljor enbart genom tanken. Jag bara visade vart jag skulle och vad jag ville så förstod vi varandra. Mina ben och hästens ben följdes åt, snabbt gick det. Jag kom snabbt ikapp mina motståndare och jag svischade förbi dem. Jag kunde knappt förstå detta själv under drömmen, men jag insåg även i drömmen att jag hade kommit på något stort. Detta var känslan i mitten av drömmen; Förståelse, oanade förmågor

I slutet av drömmen hade jag kommit på massor av saker om mig själv, om livet i stort; Jag gick i en korridor med fönster längs med båda sidorna. I varje fönster satt det människor; vissa tittade på tv, andra läste, andra gjorde något annat. Ingen såg mig. Alla var för upptagna med det dom höll på med. Men jag gick och tittade på alla människor jag gick förbi.Jag gick snabbare och snabbare, pulsen ökade mer och mer. Redan nu visste jag att något stort var på väg att hända, jag blev lycklig, gick snabbare. Korridoren blev ljusare. Jag insåg att jag var på väg att bli fri, frigjord från allt. Jag gick ännu snabbare, leendet bredde ut sig över mitt ansikte. Känslan av lycka ökade hela tiden, snart är jag framme tänkte jag gick ännu snabbare, lyckan spred sig ännu mer. Korridoren blev ännu ljusare, bländade mig när jag gick i den. När pulsen och lyckan var i en högsta nivå, samtidigt som ljuset var så starkt att jag inte såg någonting längre så nästan skrek jag ut; JAG ÄR FRI... och i samma sekund vaknade jag. Känslan "förstår mig själv" som du beskrev när den där tjejen styrde dig med kroppen; när man kommer på något viktigt, befann sig nu i min kropp, sinne, ja allt.

Känslan i slutet av drömmen; Frihet, lycka, total förståelse, fri från rädsla

Men det finns något i mig som håller mig tillbaka, något som tvingar mig tillbaka i det "vanliga". Jag blir på något sätt fortfarande chockad av känslan, och kan inte riktigt få den att stanna kvar. Jag skickar på något sätt känslan till mitt medvetande. Jag börjar, skulle jag tro; att utvärdera känslan. Istället för att bara känna den så måste jag sätta något värde på den. Jag blir väldigt frustrerad på mig själv över detta.

Som sagt, drömmar kan vara vad som helst.. Men alla känslor som fanns i drömmen, kände jag på riktigt.

[förstår mig själv]

Grattis. Ja man är orolig för att man förändras i förhållande till andra. Detta jag skriver nu är svårt att förstå. Exakt allt blir bättre när du utvecklar dig. Du blir bättre och bättre. Oroa dig inte.

[xts]

Vill berätta om en liten sak jag var med om tidigare. Detta var en ganska avgörande sak för mig i min uppfattning om vad livet handlar om. Det är en kort sak, situationen handlar inte om mer än 30 sekunder. Men just den situationen gav mig en oerhörd förståelse om vad livet handlar om.

Jag var i berlin med mina vänner. Ett par holländare var med oss i taxin på väg ut på krogen. Vi hade hängt med dessa killar i två dagar och jag kände dem inte så väldigt bra. Jag hade fått mig klart för vilka roller alla i gänget hade. Det var en kille, som denna lilla historia handlar om, som hela tiden försökte "va med i gänget" genom att berätta roliga historier och skämta osv. Tyvärr hade han inte riktigt känslan för det, så de flesta tyckte han var ganska jobbig och skrattade inte åt hans skämt. Och ja, vi tog lite droger innan vi drog ut på krogen. Tycka vad man vill om det, jag använder det väldigt sällan. Hur som helst, när vi satt i taxin började MDMA;n slå in. Och som ni kanske vet, bidrar MDMA till att öka empati för människor. Det gör att man tänker klarare, man kan bryta sig lös från fördomar. Man kan vara den man är, ni kanske inte förstår detta. Det köper jag. Droger har väldigt mycket tabu i sverige. Men drogerna är inte det väsentliga i den här historien. Detta handlar om vad livet, lyckan handlar om.

Hur som helst, när vi satt i taxin så fick jag en oerhörd empati för andra människor. Killen som försökte skämta och vara med i gänget satt längst fram. Han hade för övrigt inte tagit några droger, men han försökte fortfarande skämta och så. När jag kunde släppa mina fördomar mot honom, och mot allt så fick jag en oerhörd kärlek mot honom och mot alla människor. Eftersom jag såg hur mycket han försökte, och eftersom jag älskade alla människor så älskade jag också honom. Jag ropade hans namn, och berättade att jag tyckte att han var så jävla rolig! Och jag sa det inte för hans skull egentligen, men eftersom jag inte hade några som helst fördomar så älskade jag verkligen honom, och tyckte att han var jävlig rolig och söt och allt. Jag sa det jag tyckte verkligen från hjärtat och hans reaktion var så fruktansvärt vacker. Jag kände hur hela hans hjärta fylldes av kärlek, och i samma sekund fylldes hela mitt hjärta av kärlek. Alla i taxin kände detta, det är jag helt övertygad om, men det var helt uppenbart för mig och kanske inte för de andra var att detta är vad livet handlar om. Att skänka kärlek till alla människor, även om det bara tjejen/killen bakom kassan, eller den som går förbi dig på stan, chefen, barnen, föräldrarna, vem som helst. Att skänka kärlek är det bästa som finns i livet. Det är det enda som betyder något. Vad pengar, makt och andra fantasier handlar om betyder ingenting. Verkligen ingenting.


Det fina med denna historia är att allt detta finns inom oss. Droger förändrar inte våra hjärnor, våra känslor, våra sinnen. Allt finns där inne. Vi måste bara hitta det. Och när vi hittar det kommer livet bli det underbara stället vi alltid drömmer om. DET FINNS INOM OSS HELA TIDEN. Det är bara rädslor och fördomar som hindrar oss från att finna det. Släpp fördomarna, så kommer rädslorna försvinna. Försvinner fördomar och rädslor så finns endast sinnen kvar, när endast sinnen finns kvar finns bara kärlek, förståelse och åter kärlek.