Att leva i "nuet"

[xion]

Vad betyder egentligen "att leva i nuet"?
Nuet består av det man minns och det man förväntar sig.
När man lever i nuet lever man med balans mellan minnen och förväntningar.
Varken minnen eller förväntningar får "överhanden".
Om minnen får ta för stor plats kan detta hämma ens förväntningar.
Om förväntningarna tar överhanden kan det göra att man tappar kontakten med sin vardag.

[Pilatus]

Att leva i nuet kan betyda att syssla med det närmast föreliggande. Att främst försöka vara produktiv, gärna kreativ. Att följa sin plan och inte tappa styråran.

Att ägna en stund åt något som man gärna vill göra, t ex läsa ett kapitel i en bok.

[Esther]

Att leva i nuet kan betyda att syssla med det närmast föreliggande. Att främst försöka vara produktiv, gärna kreativ. Att följa sin plan och inte tappa styråran.

Att ägna en stund åt något som man gärna vill göra, t ex läsa ett kapitel i en bok.

Så otroligt fint och (för mig) korrekt sätt att definiera något så undflyende som nuet - fokus (brukar jag tänka) dvs att vara totalt närvarande i det man gör.

[Anders]

Heidegger har nåt bra på det där. Ska leta fram det.

[531bts]

Inte bara svårt att leva i "nuet", det är omöjligt, eftersom "nuet" är en tankekonstruktion, liksom alla tidsenheter. En idé om en tvådimensionell tidslinje som för människan börjar med födelse o slutar i död. Däremellan ägna oss åt fiffiga knep o fantasier om att vistas i ett fiktivt "nu". Det som finns o som människan lever av, o även i tankesinnet kan leva verklighetsförankrat i förhållande till är: FÖRÄNDRINGAR I RUMMET.
Medvetandet är knutet till två "rum":
1. KROPPEN via nervsystemet. Där det medvetna sinnet ständigt erfar förändringar som förnimmelser oavsett hon är vaken eller sover, livet ut.
2. Kroppen är via sinnesportarna o tankesinnet i förbindelse med den OMGIVANDE VERKLIGHETEN, vilket betyder att medvetandet o tankesinnet, livet ut, befinner sig i två förhållanden. Så länge vi inte ägnat uppmärksamhet o förstått dessa två allmängiltiga förhållanden, o låtit tankesinnet "flytta in" i dess samspel, blir tankesinnet identifierat o beroende av de ofrånkomliga o grundläggande erfarenheter av gott, ont o neutralt, vilka manifesteras som kroppsliga förnimmelser av behag eller obehag, njutning eller lidande.
Dessa rent fysiska, kroppsliga o biokemiska förnimmelser, reagerar det medvetna sinnet blint på, med antingen åtrå/begär inför det behagliga o motvilja/avsky inför lidandet. Tankesinnet gör då en berättelse/konstruktion under livets gång om dessa blinda reaktioner som ett avskilt, unikt o bestående "jag". Ett obestämt, oklart o anonymt "jag" tillsammans med lika obestämda o anonyma andra "jag" i en obestämd o anonym verklighet.
Det går inte att återföra tankesinnets egentliga mening med mindre än att rikta uppmärksamheten o nyktert observera de två förhållandena medvetandet är anknutet till o föra dialog om dess beskaffenhet. Det finns inga knep att fånga något "nu", det försvinner i ett ögonblick o blir ett "nyss"!

[Smisk]

Det finns mycket att säga om det

En fråga är vad man menar med att INTE leva i nuet och varför det så ofta blir meningsfullt att tala om att istället leva i det. Det är något filosofer, psykologer och buddhister ständigt nämner som om det är ett meningsfullt hälsoråd.

Ett problem med våra psyken är att de kan fastna i sig själva. Vi kan tappa kontrollen över vårat inre och ha svårt att ta oss ur vad det håller på med. Att inte krångla till saker för oss själva och mata psyket med saker det inte mår bra av utan istället ta det vi har här och nu framför oss och hantera det blir därför något som ständigt påpekas.

Mindfullness, medveten närvaro, ta en sak i taget, vara här och nu, inte tänka för mycket eller att byta omständigheter och mönster för att inte krångla till det osv.

En sak jag tror är helt avgörande här är dock att först och främst inse att det oftast är mycket svårt för ens eget psyke att komma ur sådant krångel med egen kraft. Alltså att med tankar skapa nya tankar och känslor. Det nämns ofta i självhjälpsböcker men det är rätt mycket av en gimmick tänker jag.

Istället är det kroppen och hur den mår och hur detta för mig som person påverkar just mitt psyke som påverkar hurvida jag fastnar för mycket i psyket eller är i nuet.

Det är alltså troligen mer meningsfullt att ta en promenad i skogen, gå på ett träningspass, sova gott, prata med någon, äta gott osv för att påverka psyket än att "tänka sig in i nuet".

När man sedan tagit tag i kroppens påverkan på psyket och gjort någon förändring där kommer nya fräsha tankar att hitta fram ändå

Det är för att psyket till 80% ÄR kropp. Alltså, vi har inte den kontroll över själva psyket MED psyket som vi ofta får lära oss att vi har. Att leva i nuet är att ha psyket tillgängligt inför de intryck vi har. Motsatsen är då att psyket själv fyller sig själv med sig själv och intryck det tappat kontrollen över.

"Lev i nuet" är ett rätt dåligt tips om man inte samtidigt förklarar vad man menar, vad det är som inte är nuet och kroppens funktioners sätt att VARA psyket som försöker leva i det.

Testa att göra något där man svettas i minst 30-60 minuter och sedan sätta sig och bara vara med ett stort glas isvatten. Psykets tillstånd är helt motsatt till ett som "försöker leva i nuet" då det är helt i nuet efter några klunkar. Psyket kommer vara påverkat av de processer kroppen då är i av att stabilisera och balansera funktioner genom att skicka signalsubstanser inom sig psyket inte på något sätt kommer undkomma.

[Esther]

mmm, intressanta inlägg.

Ja, alla dessa "levnadsråd" av alla dessa charlataner till alla förvirrade människor som inte finner sin egen person ens en gång (för mig finns bara En Väg för detta sista), alla levnadscoacher mm --- med alla tramsiga råd som de tar för mycket betalt för eftersom ingen kan nå detta ändå - är ju en sida av det hela.
En annan mycket enklare tanke är att djuren är alltid i nuet.
Barn är det.

[531bts]

Alla levande varelser kan inte vara ngn annan stans än i det gemensamma rum vi kallar universum. Ingen har ngn annan alternativ verklighet att stå inför. Människan har till skillnad från djuren ett tänkande som inte är låst till de kroppsbevarande behoven. Dvs hon kan tänka på mat utan att det är närvarande i rummet o utan att vara hungrig. Det vi kallar abstrakt eller fritt tänkande.
Dessutom är det knutet till ett heltäckande språk vilket gör att hon fritt kan kommunicera alla erfarenheter av att leva. Så länge dessa två är verklighetsförankrade dvs barnasinnet är de människans möjlighet till mental hälsa o förverkligande av människans yttersta utbyte av livet: Helhets/Gudsmedvetande o ett ostört kärleksförhållande till hela tillvaron.
Den andra möjligheten är självförverkligande o personlighetsutveckling. Dvs låta egna preferenser o motviljor av erfarenheterna i livet utgöra grund för att "skapa" mening enligt personlig logik. Man förlorar sig som tänkande varelse i mer eller mindre verklighetsförankrade strategier, tänkandet hamnar framför medvetandet.

[Anders]

Alla levande varelser kan inte vara ngn annan stans än i det gemensamma rum vi kallar universum. Ingen har ngn annan alternativ verklighet att stå inför. Människan har till skillnad från djuren ett tänkande som inte är låst till de kroppsbevarande behoven. Dvs hon kan tänka på mat utan att det är närvarande i rummet o utan att vara hungrig. Det vi kallar abstrakt eller fritt tänkande.
Dessutom är det knutet till ett heltäckande språk vilket gör att hon fritt kan kommunicera alla erfarenheter av att leva. Så länge dessa två är verklighetsförankrade dvs barnasinnet är de människans möjlighet till mental hälsa o förverkligande av människans yttersta utbyte av livet: Helhets/Gudsmedvetande o ett ostört kärleksförhållande till hela tillvaron.
Den andra möjligheten är självförverkligande o personlighetsutveckling. Dvs låta egna preferenser o motviljor av erfarenheterna i livet utgöra grund för att "skapa" mening enligt personlig logik. Man förlorar sig som tänkande varelse i mer eller mindre verklighetsförankrade strategier, tänkandet hamnar framför medvetandet.

Eller så tar man saker vartefter.

[Anders]

Det finns mycket att säga om det

:
Mindfullness, medveten närvaro, ta en sak i taget, vara här och nu, inte tänka för mycket eller att byta omständigheter och mönster för att inte krångla till det osv.

En sak jag tror är helt avgörande här är dock att först och främst inse att det oftast är mycket svårt för ens eget psyke att komma ur sådant krångel med egen kraft. Alltså att med tankar skapa nya tankar och känslor. Det nämns ofta i självhjälpsböcker men det är rätt mycket av en gimmick tänker jag.
:

Men det finns en del som inte är gimmick, det som är skrivet av Hayes, Nilsonne, Kåver. Handlar om att distansiera sig från sina tankar. Och ha stort fokus på nu, Nilsonne talar om 10-80-10. I kombination med att ha riktning med sitt liv.

[531bts]

Anders: "ta sakerna vartefter" säger inte så mycket. I de två förhållningssätt jag beskriver bemöter man tillvaron antingen på verklighetens/naturens villkor eller så utgår man från personlig logik dvs egna preferenser o motviljor. I båda fallen sker det i samband med när, vem o vad man ställs inför, dvs vilka "förändringar i rummet" som uppstår.
Om det är vad du menar med din kommentar. Jag ser inget "eller" dvs ett tredje alternativ till de två kategoriskt åtskilda förhållningssätten. Ser fram mot ett förtydligande av din kommentar!

[Esther]

Alla levande varelser kan inte vara ngn annan stans än i det gemensamma rum vi kallar universum. Ingen har ngn annan alternativ verklighet att stå inför. Människan har till skillnad från djuren ett tänkande som inte är låst till de kroppsbevarande behoven. Dvs hon kan tänka på mat utan att det är närvarande i rummet o utan att vara hungrig. Det vi kallar abstrakt eller fritt tänkande.
Dessutom är det knutet till ett heltäckande språk vilket gör att hon fritt kan kommunicera alla erfarenheter av att leva. Så länge dessa två är verklighetsförankrade dvs barnasinnet är de människans möjlighet till mental hälsa o förverkligande av människans yttersta utbyte av livet: Helhets/Gudsmedvetande o ett ostört kärleksförhållande till hela tillvaron.
Den andra möjligheten är självförverkligande o personlighetsutveckling. Dvs låta egna preferenser o motviljor av erfarenheterna i livet utgöra grund för att "skapa" mening enligt personlig logik. Man förlorar sig som tänkande varelse i mer eller mindre verklighetsförankrade strategier, tänkandet hamnar framför medvetandet.

Det sista alternativet framstår som den idag förhärskande "ideologin" där känslor styr allt - och man undervisar till och med i skolor om att det biologiska faktum som återfinns i hela naturen för reproduktion (förutom hermafroditerna) som är binärt (maskulinum och femininum) är en a) social konstruktion ... (som kon - som inte är det utan bara en social konstruktion är egentligen är ett inget alls) b) kön är vad man "känner" (som kon - som känner att hon är en tjur fast hon förblir en ko).
Vilket öppnar dörren till en kollektiv galenskap och vansinne en masse ...

[531bts]

Sannerligen Esther, de ungas gruppidentifikation såsom den uttrycker sig idag, är fanatism. Fri från eftertanke, bättre vetande, reflektion o dialog. Nära till adrenalin o hat. Ett kvitto på den tidigare generationens låt gå mentalitet o egna självförverkligande. Vi får de ungdomar vi förtjänar.

[Esther]

Sannerligen Esther, de ungas gruppidentifikation såsom den uttrycker sig idag, är fanatism. Fri från eftertanke, bättre vetande, reflektion o dialog. Nära till adrenalin o hat. Ett kvitto på den tidigare generationens låt gå mentalitet o egna självförverkligande. Vi får de ungdomar vi förtjänar.

Det tror jag inte. De skapas.
De skapas av den ideologi som vill skapa kaos. Vilket är idag PK "religionen" som försöker ta över världen i sina globala ansträngningar... likgiltigheten av de vuxna, alla de som ännu tänker rationellt och som tystas överallt och anklagas för något de inte är... är det som är förhärskande...

[531bts]

Jag är övertygad om att de tidigare föddas sätt att tänka, tala o handla bäddar för hur den efterkommande generationen kommer tänka, tala o agera. Inget sker av en slump.