Komma över mental spärr.

[maaattias]

Finns det några specifika metoder man kan använda för att komma över mentala spärrar.

Exempelvis om man har talängslan och drar sig för att tala inför grupp.
Finns det något annat man kan göra än att tala inför grupp och hoppas att man klarar det bättre och därmed har en bättre upplevelse med sig till nästa gång..

MVH

[Algotezza]

Finns det några specifika metoder man kan använda för att komma över mentala spärrar.

Exempelvis om man har talängslan och drar sig för att tala inför grupp.
Finns det något annat man kan göra än att tala inför grupp och hoppas att man klarar det bättre och därmed har en bättre upplevelse med sig till nästa gång..

MVH

Att tala inför andra

Projicering, inlevelse: att skapa en inre bild att leva sig in i där man gör det man fasar för, alltså skapa en mental bild av att man faktiskt gör det och att det lyckas bra. I största allmänhet kan man förebereda sig så mycket att man känner sig säker. Att öva upp sin förmåga att tala för publik inför först en enda person som man har tillit till, sedan öka publikens storlek efter hand...

MVH

Algoteza

[Minded]

Anledningen till att ängslan över att tala inför grupp är att man är obekväm med upplevelsen att ha deras uppmärksamhet riktad mot sig.

Det du behöver öva är att uppleva dig bekväm i att få uppmärksamhet riktad mot dig.

Börja ta mer plats generellt i din vardag. Säg vad du tycker och tänker. Eller till en början, åtminstone erkänn tydligt inför dig själv vad du tycker och tänker.

Det hela handlar om upplevelse av värde. Din perception säger dig att de som lyssnar på dig, omvärlden, är mer värda än dig. Detta i sin tur är ett förhållningssätt som du tränat in under lång tid. Upprepning är alla lärdomars moder.

Men, det går att lära om. Gör någonting upprepade gånger under en period - ex det jag skrev ovan - som, både för omvärlden och dig själv, manifesterar ett annat förhållningssätt än det du nu är van vid. Dvs manifestera ett högre värde åt dig själv. Det kommer kännas konstigt i början, men fortsätt, så kommer det bli en sanning.

[testarossa]

Minded, det där är väl inte alltid fallet?

Jag själv, t.ex, tycker om att få uppmärksamhet riktad mot mig av både kända och okända människor. Om jag skulle bli ombed att improvisera något skulle jag inte ha några som helst problem med det. Inget behov dock.

Men, om jag ska prestera något, t.ex en uppsats jag har skrivit så avskyr jag att stå framför människor och säga vad jag har kommit fram till, då hatar jag det. Prestationsånget, kanske?

Vilket menar maaattias?

[J R Auk]

När du talar erkänn öppet att du är nervös, annars finns det en stor risk att nervositeten oroar sig för nervositeten.

Det är ju något slags ideal att man aldrig skall vara nervös, även fast det är naturligt för oss att vara det i nya situationer.

[What Gives?]

Finns det några specifika metoder man kan använda för att komma över mentala spärrar.

Exempelvis om man har talängslan och drar sig för att tala inför grupp.
Finns det något annat man kan göra än att tala inför grupp och hoppas att man klarar det bättre och därmed har en bättre upplevelse med sig till nästa gång..

MVH

Jag skulle börja prova med att arbeta med exponering. Det finns specifika metoder för just detta inom KBT. Något förenklat kan man säga att man jobbar med betingning i ångestladdade situationer. Det kan tillexempel gå till så att man konstruerar en hierarki av obehagliga situationer, och så börjar man utsätta sig för det man upplever minst obehagligt. När man har vant sig den situationen går man vidare till nästa, och sedan nästa tills man är ångestfri.

Det är lite mer komplicerat än så, men här har du i alla fall andemeningen av metoden. Den är väldigt effektiv och ger resultat fort. Skulle det vara så att symptomen finns kvar kanske man får gå på djupet med annan terapi.

[Minded]

Minded, det där är väl inte alltid fallet?

Jo, det verkar faktiskt vara så som det alltid är fallet. Sen att det finns olika nivåer av det, är en annan sak.

Men, om jag ska prestera något, t.ex en uppsats jag har skrivit så avskyr jag att stå framför människor och säga vad jag har kommit fram till, då hatar jag det. Prestationsånget, kanske?

Det handlar om förhållningssättet du själv fokuserar på upplevelsen av åhörarnas fokus. Huruvida du tillåter dig själv att styra eller bli styrd. Det som gör upplevelsen olustig för dig är att du upplever dig bli styrd, samt att du därför är rädd för att inte matcha de styrandes förväntningar.

Percieved value. Den som styr uppfattas som värdefullare än den som följer. Annars skulle den inte styra och den andre följa.

[Skogsälvan]

Många kloka ord har sagts här. Själv har jag inga större problem att stå på scen och spela teater, men hålla tal och muntliga redovisningar tycker jag känns hemskt. Om jag absolut måste göra det så tar jag benso för att lugna nerverna.

[Makterna]

Finns det några specifika metoder man kan använda för att komma över mentala spärrar.

Exempelvis om man har talängslan och drar sig för att tala inför grupp.
Finns det något annat man kan göra än att tala inför grupp och hoppas att man klarar det bättre och därmed har en bättre upplevelse med sig till nästa gång..

MVH

Precis som What Gives? är inne på, så är det ju sånt som KBT bygger på.
Genom exponering gör man det obehagliga, och om det går bra så blir det inte lika obehagligt nästa gång.
Den vanligaste lösningen är väl annars att ängsliga talare dopar sig med nån substans som tar bort ångesten (alkohol, lugnande, sockerkick eller centralstimulerande), fast det kan såklart bli en farlig vara.
I USA och andra länder som inte har samma hat mot individen som vi har i vår (s)venska kultur, lär sig barnen tala inför grupp redan vid tidiga år, och då blir det ju inte lika pinsamt.
Ett vanligt råd för blyga talare är annars "föreställ dig att din publik är naken".

[Skogsälvan]

Jag tycker att det är fint och bra att vi är olika. Förstår inte riktigt varför introverta måste bli extroverta. Är det självförverkling det? Jag tvivlar. Det sägs att var tionde svensk lider av social fobi. Jag tycker att dessa borde få större acceptans och tror därmed att de skulle må bättre. Tycker absolut det borde räcka med skriftliga redovisningar eller muntlig tentamen enbart med läraren.

[What Gives?]

Man kan ju vara introvert men ändå känna sig trygg i sociala sammanhang - till exempel när man håller föredrag - så jag antar att du syftar till att dra sig undan människor.

Har svårt att hålla med om att man ska acceptera social fobi, varken sin egen eller någon annans, i synnerhet då det kan vara begränsande för en människa även när han/hon inte håller föredrag. Det är väl bättre att verka för att folk övervinner sin fobi? Därmed inte sagt att man inte kan vara sympatiskt inställd till svårigheten.

Nu vet jag i och för sig inte vad avsikten är med att ha med examinerande föredrag eller diskussioner i läroplanen, men jag gissar att det handlar mindre om att utveckla social kompetens och mer om att den sortens redovisning kräver en mer praktisk form av kunskap, som kan vara lämplig i vissa utbildningar.

[Skogsälvan]

Den sociala fobin varierar förstås i styrka hos olika individer, men det är en form av handikapp. Många  blir hjälpta av medecin och terapi, men inte alla. Det är ju tråkigt att tänka att det antagligen finns en hel del intelligenta människor där ute som drar sig för att gå universitetsstudier pga moment som muntliga presentationer, vilket inte är det minsta nödvändigt inom yrkesrollen de studerar till.

[testarossa]

Minded, jag har tänkt på det du skrev, och det verkar som att du har rätt. Var hittar du sånt här kul?

[Minded]

Det finns bokstavligt talat överallt, runt omkring oss. Jag letar efter det, eftersom jag vill förstå det. Och du vet vad de säger: Den som söker, han letar.

Vill du veta, börja leta. Och sen den viktiga biten: fortsätt med det.

[bumbimys]

Man kan gå i kognitivbeteendeterapi för det handlar mycket om att förändra sitt tanke sätt och komma över fobier, hinder och negativa blockerande tankar.