Vill människan vara ensam?

[wat]

Nu var det ännu en debatt om vilken familjekonsultation vi ska leva i för det ska vara bäst för alla parter. Det har varit lite på temat denna veckan när både Kvällsöppet och Debatt har haft var sitt program.

Men det är inte det jag tänker fråga om.

Varje gång jag ser ett sådant program det tänker jag: Söker människan ensamhet för att den tror att det är enda sättet att vara fri?

Vill människan vara ensam?  

Vi är flockdjur men vi har gått från att vara flock som blev mindre och mindre som blev kärnfamilj som nu blir mer och mer för den enskilda individen. Varför har vi fått den samhällsutvecklingen?

[german.timofejev]

Det är nog lika olika från samhälle till samhälle. Vi i Sverige lever i kärnfamiljer. I andra samhällen lever hela släktet tillsammans.

Det beror på om man lever i grupporienterade samhälle eller individorienterade samhälle.

Vilken typ v lever  beror nog på vår uppväxt, vi lär oss från barndom hur en "normal" familj ser ut.

En annan orsak att man förblir ensam i individorienterade samhälle kan bero på att man har svårt att komma överens med sin partner. Man är själv bäst och vet alltid bäst

Jag tror att ingen vill vara ensam.

[transversal]

Tror att längtan efter ensamhet och individualism eventuellt står i relation till hur tryggt samhället är. Det är ångestdämpande att leva med andra men samtidigt begränsas vi.

Man kan inte leva helt utan andra (kan och kan men de flesta mår dåligt av det), men vi kan inte heller bara leva med andra hela tiden utan har också ett behov av individualitet.

[suchanother]

Ja, det där är komplicerat.
Vill, vill inte...
En KK vore väl bäst just nu.

[suchanother]

Ett möte med ändå ett avstånd. I hopp om gemensamma intressen, kanske en resa till varmare länder, kanske en konstutställning, en restaurang.
Gemensamma upplevelser, vore toppen.
Båda har en revir som ömsesidigt respekteras.

[transversal]

Ja det är nog precis vad du skulle behöva. Men sen kan du ändå inte låta bli att avvisa en vänlig omtanke när den kommer utan hånskrattar när någon ser ditt behov och ger uttryck för dem i ord och bild.

Anar jag en inre konflikt?

Ge utlopp för ditt behov Such, var inte så tillknäppt!!! Vi har alla behov. Skrik ut ditt behov och låt det höras, eka över nejden. Jag vet att det är svårt, men låt inte dina mjukisreligiösa värderingar och tunga moraltänkande hindra dig längre ... Ge dig hän!!!

[suchanother]

Transversal, tack för dina förstående ord.
Du läser mej som en öppen bok.

Jag har ingen inre konflikt så utan jag är trött på lösa förblindelser och längtar efter nåt mer. Är detta fel?

Du skriker ut bra dina behov Transversal. Jag medger att mina behov matchar dina.
Du har fullständigt  rätt att jag borde skrika ut mina behov. Vackert sagt av dej.
Dudå?. Änna med dej?

[transversal]

Tack Such. Efter allt ditt avvisande är det så skönt att äntligen få ett uppskattande ord från dig. Äntligen börjar vi komma någonvart.

Ja, jag skriker och skriker. Som en grävling i en björnfälla ungefär.

Lösa förbindelser är ju grundstommen i varje samhälle och kärnfamilj så jag tycker ändå inte att du ska förringa deras betydelse. Men om det nu är en riktig KK som du längtar efter så kan man ju inte klandra dig ...

Vi människor har ofta ett behov av utveckling och fördjupning av relationer förr eller senare. Det handlar om mognad. Och nu, Such, så verkar du också har nått detta tillstånd av inre mognad, när du letar efter en stadig KK-förbindelse. Det är ett stort steg.

Jag är glad för din skull.

Och jag själv då? Har lite svårt för att binda upp mig, och tycker om min frihet för mycket för att sexuellt sas "gifta mig" med en annan person i en KK-relation, då detta ju innebär ett stort åtagande. Ska man göra något så ska man ju göra det ordentligt, är min devis.

[suchanother]

Herregud vad klok du är Transversal.
Imponeras gör jag.

[wat]

Men är det så alltså att enda orsaken till att människan inte lever ensam är på grund av att man själv inte kan tillgodose alla sina behov, utan man är beroende av alla andra människor. Alltså enda orsaken till vi är ihop med andra människor är på grund av beroendeställning till andra människor.

Men människan vill vara i grunden ensam?

Jag får intrycket av att människan i grunden är paranoid mot alla andra än sig själv.

[transversal]

Håller iofs inte riktigt med. Tror att människan är i grunden både social och individuell. Det finns väl ingen motsättning - eller, det är väl det det gör, men man kan ju ha samtidiga behov som skär sig i realiteten men ändå kan existera parallellt på ett idéplan?

[suchanother]

Transversal, lek inte intellektuell det blir tråkigt

[transversal]

Transversal, lek inte intellektuell det blir tråkigt

Såja såja. Menade inte att glömma bort dig och leka med någon annan.

[Minded]

Människan är inte antingen social eller ensam. Det är precis som arv och miljö, det handlar om balans och kontext. Vi har tydligen olika behov av att spendera olika mycket tid ensamma/med andra, varför vi strävar efter att fylla våra egna uppfattningar om våra egna behov så bra vi kan från stund till stund. Sen är det ju också djävligt mycket roligare att vara omkring andra om det faktiskt är kul, än om det inte är det.

[Logos]

Men är det så alltså att enda orsaken till att människan inte lever ensam är på grund av att man själv inte kan tillgodose alla sina behov, utan man är beroende av alla andra människor. Alltså enda orsaken till vi är ihop med andra människor är på grund av beroendeställning till andra människor.

Men människan vill vara i grunden ensam?

Jag får intrycket av att människan i grunden är paranoid mot alla andra än sig själv.

Jag får intrycket av att människan inte sällan anser att det som gäller henne själv även gäller alla. Och den projiceringen visar ju hur pass sociala varelser vi ändå är. Man definierar sig själv i en tänkt jämförelse med andra.