1. Vad jag hört, så är Fidel en ärlig och pålitlig kompis. Han är den mest älskade folklige ledaren i ett land genom tiderna. Visst finns det kritiker, men inom Kuba är de ganska få då många av de ursprungliga kritikerna lämnat landet. Om det hade funnits en genuin folklig kritik hade Fidel för länge sedan fått lämna sin post. I våra ögon kan man säga att alla är lika fattiga eller rika. Ingen svälter och alla har jobb. Dessutom finns det fler läkare per innevånare än någon annanstans i världen, och all sjukvård är gratis. Ja jag accepterar honom, men tycker att han skulle ha kunnat utvecklat statsskicket lite under årens lopp för att göra det lite mer giltigt för oss insnöade västerlänningar.
Du tror inte att genuin folklig kritik kunde uttryckas i öppna allmänna val bättre än i den gissning du framför? Varför vara mot demokrati om man är så populär? Men allvarligare, var hittar du legitimiteten för Castro? På BNP-nivå är Kuba fortfarande ett u-land. Du accepterar honom, okej. Men de som inte accepterar honom får inte ens rösta fritt i eget land. Att du tycker att han kunde utveckla statsskicket är en sak, accepterar du att statsskicket kunde utvecklas så att andra får tycka. Och om du gör det, hur accepterar du då Castro?
2. Jag ser ingen motstridighet eller konflikt i denna ledande frågas innehåll. Självklart bör vi eftersträva konsensus, annars är ju alla diskussioner och förhandlingar meningslösa. Därmed inte sagt att rätten att utrycka åsikter behöver gå förlorad. Konsensus kan egentligen inte uppstå om det inte utgår från olika åsikter.
Varför är diskussioner och förhandlingar meningslösa om vi inte eftersträvar konsensus? Rättar sig verkligheten efter en medelfåra av mänskliga åsikter? Kan inte en åsikt vara bättre än en annan? Och slutligen, om konsensus inte uppnås ska rätten till att uttrycka åsikter då offras? Du skriver bara att den rätten inte behöver gå förlorad. Inte att den inte får gå förlorad. Ser du ingen konflikt i att du accepterar ett system som inte har yttrandefrihet samtidigt som du skriver att konsensus nås utgående från olika åsikter?
3. Bra fråga, för egentligen tycker jag att begreppet mest är "snömos" som det används idag. Det har blivit ett av det västerländska maktsystemens viktigaste mantran för att dupera folk (enskilda individer) till att tro att de har ett reellt inflytande. Den form av demokrati som tillämpas är nästan lika tom, oetisk och förlegad som de kommunistiska system som nu gått i graven.
På vilket sätt är den tom, oetisk och förlegad? Ger inte du ditt stöd åt något tomt, oetiskt och förlegat när du accepterar Castro om demokrati och kommunism är lika på den punkten? Du argumenterar inte så mycket, påstår bara.
Demokratibegreppet är egentligen mycket tilltalande men det finns uppenbara problem med det. Många frågor går inte att göra demokratiska då befolkningen i stort vare sig har kompetens eller intelligens nog att kunna ta ställning för deras och kommande generationers eget bästa. Det är också problematiskt med tidsfaktorn. Den population som röstar i och för sin tid kanske genererar stora problem för de populationer, bestående av ättlingar till den röstande populationen, som kommer efter. Vad som bedöms som rätt idag är fel imorgon.
Jag har ingen bra lösning på demokratiproblemet men har funderat lite i banor kring ett oberoende världsråd ala Jedirådet i StarWars.
Kunde man antyda att demokratibegreppet är problematiskt för dig för att du egentligen projicerar din oförmåga att förstå både begreppet och kloka beslut på allmänheten varför den konsensus du förespråkar egentligen förvandlas till diktatoriska önskemål från din sida? Ett omänskligt drag beträffande andra människor i själva verket. Är det utgående från ditt tyckande utan argument befogat att anta att du till skillnad från allmänheten saknar både intelligens och kompetens för att acceptera demokratin? Har inte till exempel den kollapsade socialismen problem med tidsfaktorn för den kommande generationen?
Varsågod! Jag bjussade lite på mig själv här. Var inte orolig över att förlöjliga mig i fortsättningen heller. Att inte förlöjliga dig själv mer än du gjort redan nu är det mest akuta bekymret för dig för tillfället.