Var levde vi själar INNAN vi hamnade i det befruktade ägget?

[Avantgardet]

Kanske kan försöka hålla dig lite kortare nästa gång? Eller är det fråga om nåt slags "uttröttningsmetod"? Skriver jag ett sammanhängande stycke, så är det också just det. Tycker gott och väl du kan bemöta det så. Vet inte vad det ska tjäna till att dela upp det i femtioelva delar (i synnerhet om man bara har en massa frågor, som man ju lika gärna hade kunnat samla, eller rada upp efter varande, efter stycket). Argumentationen blir ju bara oöverskådlig om du gör så.

Var i föreläsningen ser/hör du uppgifter på att det absoluta talet fattiga växer? Jag ser att inkomsterna ökar, hälsan blir bättre, barnadödligheten blir mindre, antal barn i varje familj minskar, och detta i majoriteten av fd tredje världen, och som accelererande trend det senaste halvseklet. Möjligen kan Afrika utgöra ett undantag, även om det blivit bättre även där. Svält och krig har också minskat dramatiskt.

(1) Du ser det när han tar fram, som jag sade, statistik över inkomstfördelningen. Det diagram som visar "pucklar", och som är uppdelat i 1 usd/dag, 10 usd/dag, och 100 usd/dag. Notera hur puckeln vid 1 usd/dag skjuter i höjden, men bara marginellt rör sig i sidled. Det vill säga att i absoluta tal så har vi fått en fruktansvärd ökning av fattiga. Notera också vad det står på diagrammet, från vem uppgifterna kommer.

Se till exempel "How not to count the poor", av Sanjay G. Reddy och Thomas W. Pogge. Abstract:

The World Bank’s approach to estimating the extent, distribution and trend of global
income poverty is neither meaningful nor reliable. The Bank uses an arbitrary
international poverty line that is not adequately anchored in any specification of the real
requirements of human beings. Moreover, it employs a concept of purchasing power
"equivalence" that is neither well defined nor appropriate for poverty assessment. These
difficulties are inherent in the Bank’s “money-metric” approach and cannot be credibly
overcome without dispensing with this approach altogether. In addition, the Bank
extrapolates incorrectly from limited data and thereby creates an appearance of
precision that masks the high probable error of its estimates. It is difficult to judge the
nature and extent of the errors in global poverty estimates that these three flaws produce.
However, there is reason to believe that the Bank’s approach may have led it to
understate the extent of global income poverty and to infer without adequate justification
that global income poverty has steeply declined in the recent period. A new methodology
of global poverty assessment, focused directly on what is needed to achieve elementary
human requirements, is feasible and necessary. A practical approach to implementing an
alternative is described.

Annars kan du googla, och du kommer inte ha minsta problem att finna information. Det finns otaliga sidor som skriver om världsbankens icke-tillförlitliga siffror, och underlag så undermåligt att det överhuvudtaget inte duger för att användas som statistik. Likväl är det dessa siffror som Rosling använder sig av.

Hur kan du se det?

Som ovan angivet (1). Nu riktade jag förvisso en fråga till dig, som du uppenbarligen struntade i att ta fasta på. Det är nödvändigt för mig att veta (2) vad du gör för tolkning av citatet om jag ska kunna förstå dig här. För jag ser som sagt inte hur den här videon ens har nåt att göra med Derridas argument. Derridas argument var av formen: inget x kan tillåta oss att strunta i y. Detta var emellertid precis vad Rosling gjorde, han antog ett x och undlät helt att nämna y. Så endast i den meningen är videon relevant, alltså som Derridas kritik av Rosling. Men Rosling är ju inte här att försvara sig, utan endast du som springer hans ärenden så då är det väl dig vi måste avkräva ett svar?

(3) Ifrågasätter du att det förekommer någon (y) utbredd svält m.m. i världen? Rosling har alltså så rätt att han själv har fel? Detta emedan han ju själv erkänner det faktumet. Om så, så har du presterat något makalöst! Hur kan man ha missat?

(4) Vidare, anser du att Derrida har fel i sin argumentation? Menar du att man kan bortse från antalet i nöd under ett visst politiskt och ekonomiskt system, under den enda förevändningen att man "fått för sig" att det är det "slutgiltiga" systemet, eller nåt annat lika ogrundat? Eller vad menar du?

Det är gängse att presentera den här sortens data logaritmiskt. Allt annat skulle bli ohanterligt.

(5) Om frågan står mellan sanningsenligt och huruvida det är "hanterbart" så skall väl vetenskapen alltid sträva efter det förra, inte sant? Det finns faktiskt dem som presenterat samma siffror på ett mer sanningsenligt och rättvisande sätt. Till exempel hade man kunnat använda sig av Jan Pens "inkomstparad". Förvisso framtagen för att mäta fördelningen inom ett land, men själva principen ser jag inte varför den inte skulle vara tillämplig också i stort. Efter lite googlande finner jag följande i tidningen "The Atlantic":

In 1971, Jan Pen, a Dutch economist, published a celebrated treatise with a less-than-gripping title: Income Distribution. The book summoned a memorable image. This is how to think of the pattern of incomes in an economy, Pen said (he was writing about Britain, but bear with me). Suppose that every person in the economy walks by, as if in a parade. Imagine that the parade takes exactly an hour to pass, and that the marchers are arranged in order of income, with the lowest incomes at the front and the highest at the back. Also imagine that the heights of the people in the parade are proportional to what they make: those earning the average income will be of average height, those earning twice the average income will be twice the average height, and so on. We spectators, let us imagine, are also of average height.

...

As the parade begins, Pen explained, the marchers cannot be seen at all. They are walking upside down, with their heads underground—owners of loss-making businesses, most likely. Very soon, upright marchers begin to pass by, but they are tiny. For five minutes or so, the observers are peering down at people just inches high—old people and youngsters, mainly; people without regular work, who make a little from odd jobs. Ten minutes in, the full-time labor force has arrived: to begin with, mainly unskilled manual and clerical workers, burger flippers, shop assistants, and the like, standing about waist-high to the observers. And at this point things start to get dull, because there are so very many of these very small people. The minutes pass, and pass, and they keep on coming.

By about halfway through the parade, Pen wrote, the observers might expect to be looking people in the eye—people of average height ought to be in the middle. But no, the marchers are still quite small, these experienced tradespeople, skilled industrial workers, trained office staff, and so on—not yet five feet tall, many of them. On and on they come.

It takes about forty-five minutes—the parade is drawing to a close—before the marchers are as tall as the observers. Heights are visibly rising by this point, but even now not very fast. In the final six minutes, however, when people with earnings in the top 10 percent begin to arrive, things get weird again. Heights begin to surge upward at a madly accelerating rate. Doctors, lawyers, and senior civil servants twenty feet tall speed by. Moments later, successful corporate executives, bankers, stock­brokers—peering down from fifty feet, 100 feet, 500 feet. In the last few seconds you glimpse pop stars, movie stars, the most successful entrepreneurs. You can see only up to their knees (this is Britain: it’s cloudy). And if you blink, you’ll miss them altogether. At the very end of the parade (it’s 1971, recall) is John Paul Getty, heir to the Getty Oil fortune. The sole of his shoe is hundreds of feet thick.

Illustration: Pen's parade

Från vilka många håll då, och med vilka argument då?

De finns presenterade här ovan (1). Tycker ju annars att du hade kunnat leta reda på allt detta själv, eftersom det är du som är okunnig om det och inte jag (även om det långt ifrån är mitt område). Inte alls svårt att finna informationen.

Läkare och professor i Global Health. Derrida är filosof? På vilket sätt visar sig hans de av dig anförda bristande kunskaperna i forskningsmetodik i det material han presenterar, menar du?

Det är intressant att du svarar på frågor med frågor. Hans bristande forskningsmetodik visar sig (VI) just däri att han sväljer världsbankens siffror med hull och hår (1) - genom att (7) slänga allt vad kritiskt sinnelag över bord?

Ämnet "internationell hälsa" (och alltså inte ekonom) är praktiskt taget nyuppfunnet, men ser vi till Roslings meriter så är han läkare ja. Folkhälsovetenskapens status inom akademin är ett ämne i sig (är det ens en vetenskap, eller är det en moralistisk institution?), svårigheten att (8) bestämma begreppet "hälsa" osv.

Källkritik är inget som läkare sysslar med heller. (7:a) Deras förhållande till information är väl den rakt motsatta (alltså auktoritär snarare än kritisk, emedan de ju måste förlita sig helt och hållet på dem i sitt arbete skulle de stöta på nån sjukdom de inte känner till sen tidigare osv.)? Det är förstås bara en hypotes från min sida, i ett tafatt försök att förklara varför Rosling begått denna fruktansvärda blunder med vilken han dragit på sig vanära inom vetenskapen för all framtid. Det är ju åtminstone rimligt att anta att han saknar kunskaper inom forskningsmetodik här. Varför tror du (7:b) han trampat i klaveret på det här sättet?

I sin egenskap som expert på folkhälsa visar han hur häls kommer före pengar som god prediktion för ökad livslängd och mindre familjer. Resten av sambanden förblir i hans presentationer endast korrelationer. Hälsa inbegriper en mängd parametrar, angrip hans argument i stället för hans av dig påstådda bristande akademiska kompetens.

Vad är hans argument? Ser mest påståenden, baserade på helt felaktiga siffror (1). Det kastar ju ett visst tvivel över hans kompetens (7). Det är inte mitt fel, utan hans eget, väl? Råkar förövrigt känna en folkhälsovetare, och mer pseudovetenskaplig skolning får man leta efter. Till och med socionomerna har ju gedignare utbildning. Men som sagt, anledningen till att hans "kompetens" är intressant är ju just på grund av att i hans produkter lyser vetenskapligheten (1) med sin frånvaro.

Förövrigt, vad är "hälsa"? Hur skall det definieras, går det ens vetenskapligt mäta "hälsa"? Alltså: pseudovetenskap!

Vad vet du om hans träning i källkritik? Vad är det han presentrerar som visar på brister i källkritik, menar du. Var använder han källor från IMF, menar du? Merparten av uppgifterna kommer vad jag förstår från FN och dess olika organ.

(9)Om uppgifterna (x) visar sig vara felaktiga ---> kan karln omöjligt ha genomfört en (y) kritisk granskning av dem. Alltså: endera är han (a) inkompetent, eller så sysslar han med (b) bedrägeri. Vilka andra alternativ ser du?

Nu är ju IMF och världsbanken inte samma sak, även om de är tätt lierade.

Vilken forskning refererar Derrida till när han skriver det här?

Faktiskt ingen alls, inte för att det behövs emedan det å ena sidan är allmänt känt och å den andra inte ens är särskilt relevant för argumentet? Även om fattigdomen skulle ha minskat så är argumentet (2) hållbart. Derrida argumenterar i det där citatet främst mot Francis Fukuyama, och andra nyliberala marknadsapologeter som, precis som Fukuyama, utropat den rådande statsformen som den slutgiltiga i och med att kommunismen "föll" på nittiotalet.

Det verkar, om du menar att Derrida har fel med sitt argument (2), som att du blir tvungen erkänna också stalinismen som legitimerad, och alla andra förtryckande system, och det kan knappast ha varit din mening.

Framsteg, definieras här av FN.

Det var inget svar. Det var en helt ointressant tavtologi. Eller menar du att om FN kommer med en definition, vad än det nu må gälla, så är den per automatik vetenskaplig? I såna fall har du helt enkelt fel. Varför ska vi (10:a) godta den där definitionen på "framsteg"? Och, som påpekat, varför skulle det där vara (10:b) ett vetenskapligt mått på "framsteg"?

Som sagt. Livslängden ökar, etc....!

Och livskvalitén sjunker, depressionerna ökar, naturkatastrofer hotar osv. osv. osv. Det beror alltså på vad man tar fasta på huruvida det kan karakteriseras som "framsteg" eller "tillbakagång". Och när nu så är fallet, vad skulle vara (10) vetenskapligt med det? Det är ju enbart ett selektivt berättande (narrativ). Praktiskt taget helt och hållet godtyckligt!

Jag menar utbildning/skola i samma mening som FN.

Ja, alltså en eurocentrisk bildning, och marknadsanpassade kunskaper. Varför skulle det vara (11) mer "bildning" än andra kunskaper och färdigheter? Alltså tala om att väst är självcentrerade! Vi kan inte samma saker som vildarna, varför betraktas vi då inte som "dyslektiska"? Jo, eftersom vi överhuvudtaget inte värderar deras kunnande och färdigheter. Jag säger "vi", men exkluderar gärna mig själv ur den konstruktionen. Så du har, kort och gott, fel; kolonialismen har överhuvudtaget aldrig upphört, den är snarare bara att betrakta som inne i en ny expansiv fas.

Jag citerar föredrag (med länk) som i sig bygger på data från FN, och jag argumemnterar med det som referens. Vad gör du?

Ja, du använde Roslings "klassificering" på ett oriktigt sätt, vilket väl var lite taskigt gentemot honom. Frågan är (12) varför du gjorde det och vad du inbillade dig kunna vinna på det. Det du gjorde med din hänvisning betraktas i regel som ett s.k. "fallacy" då du endast vädjade till Roslings auktoritet, en annan sak hade det varit förstås om du presenterade argument också, men det undlät du att göra (även denna gång). Tycker alltså mest det verkar som du tvärvände på en femöring. Först var du så tvärsäker och gick på stenhårt, nu agerar du bara undanglidande och "spelar dum" - det senare är förstås en strategi för att slippa "göra bort sig" (det är dock ingen skam i att inte veta och kunna allt, det är ett omänskligt krav). Bättre är förstås om man är åtminstone lite mer ödmjuk, då slipper man hamna i en sådan prekär situation.

Hade du nåt argument så hade du förstås gärna fått presentera det. Har du bara frågor? I såna fall får du hemskt gärna vända dig till Biggen, han kan säkert hjälpa dig!  :wink:

[Avantgardet]

Lika knivigt som att mäta "lycka" (finns dårar som försöker med det också).

På vilket sätt är den här forskarenen dåre, menar du?

Är det här nåt nytt vädjande till auktoritet? Han är en dåre för att han inbillar sig att det går att vetenskapligt studera lycka. Lycka är sådan till sin natur att den a priori utesluter möjligheten att forskas på vetenskapligt. Därför måste det skarvas med pragmatism och utilitarism, för att överhuvudtaget kunna konstruera något som är möjligt att kvantifiera. Men det fångar på inget sätt lycka, möjligtvis någon typ av "tillfredsställelse". Det här säger jag generellt om lyckoforskningen nu. Ska ta och titta på klippet, och hoppas verkligen att det är bättre än Rosling-föreläsningen, annars blir jag lite småsur på dig för att du slösar min tid.

[Andreas]

Kan du möjligtvis länka till den forskning du refererar till?

The view from academia

Two particularly important research projects are worth highlighting. The first is the official investigation made by the Brazilian government at the end of the 1980s, which resulted in the legalization of the religious use of ayahuasca in Brazil in 1992. The second is 'The Hoasca Project' developed by a collective of international scholars. The Hoasca Project presented important findings regarding the use of Ayahuasca as an agent of healing, something it is famous for in its indigenous context.

Jag orkar inte leta fram den bättre, sök själv om du har intresse av något annat än att mästra andra över internet.

[miles davis]

Kan nog inte påstå att jag så mycket "upprätthåller" mina vanföreställningar. Derrida är duktig på att ha sönder dem. Men jag har ju en upplevelse likväl, och det var väl närmast den jag tänkte på. Fast det var förstås knepigt ordval...

För att återknyta till mitt första inlägg i tråden så kan jag även fråga dig hur du drar gränsen mellan kunskap och icke-kunskap, om du nu över huvud taget drar någon sådan. Du torde rimligtvis ha åsikter om saker och ting, även om den bristfälliga metafysiken är ofrånkomlig

[Avantgardet]

Det beror på vad situationen kräver. Här och nu så vet jag inte vad du avser med kunskap respektive icke-kunskap, om det också implicerar en skillnad mellan (partikulär) erfarenhet och (universellt) vetande eller om det endast avses skillnaden mellan det som kan betraktas som "säkert" respektive "osäkert", eller liknande begreppspar (t.ex. "sant" respektive "falskt"). Givetvis anser jag att det finns saker som är mer säkra och övertygande än andra.

Är frågan avsedd till Derrida så måste jag nog hävda att den är felställd, emedan den efterfrågar en (positiv) epistemologi (teori) av honom. Visst är Derrida en märkbar influens på mig, men jag är långt ifrån renlärig.

[miles davis]

Definitionen på kunskap stod, och står fortfarande, öppen - du har lov att villkorslöst bruka ordet. Och min fråga kvarstår, på sätt och vis - dock kan vi låta den bli något mer allmän, inte specifikt riktad till just dig; hur ter sig rimligheten i en metafysiskt söndersmulad värld?
Har man till exempel Hume, Nietzsche och Derrida i bagaget, hur lätt är det då att kunna stå på en säker grund i tillvaron? Det är en tankenöt som jag själv har klurat på ganska mycket, men aldrig riktigt fått något svar på - symptomatiskt nog. Det är lätt hänt att jag propagerar, och känner mig rätt så säker i vissa saker; min materialistiska ståndpunkt, till exempel. Men det är också lika lätt hänt att jag kan finna fundamentala brister i allt det jag emellanåt propagerar för. Till slut resulterar allt funderande i en slags absurditet, som kanske trots allt inte går att undkomma. - Samtidigt som jag ju faktiskt vill mena att denne tråds skapare inte är lite puckad (blir det här borttaget nu? Förhoppningsvis så försvinner mina ord i mängden). Ett paradoxalt fenomen, måste jag nog säga.

[Avantgardet]

Nu innebär ju inte "metafysikens slut" en fullständig (vulgär) relativism. Det är att dra för stora växlar på den. Även om vi inte har någon absolut grund att stödja oss på så har vi likväl en värld att förhålla oss till (och Derrida har t.ex. aldrig hävdat att Allting bara är text, vilket skulle vara ett metafysiskt påstående, men att vad vi kan veta är text - däremot implicerar alltid-redan begreppen tecken, inskription osv. en materialitet, vill jag påstå). Den går att beskriva på en rad olika sätt, men det betyder inte att den kan beskrivas hur som helst, eller att alla sätt är lika bra att beskriva den på. För Derrida är ju dekonstruktionen något som avslöjar något, vilket implicerar en grund (av ett eller annat slag åtminstone), det är alltså ett ögonblick av uppenbarelse (om en sån här religiöst tyngd terminologi tillåts).

Men ja, alltså, jag anser ju som sagt saker vara mer eller mindre säkra. Vissa saker är helt spekulativa till sin natur, och vissa omöjliga per definition att nånsin påvisa, och sådana saker anser jag inte alls vara säkra. Det gäller inte minst reinkarnation, men i samma utsträckning strängteorier och parallella universum. Personligen finner jag det naturligt att ge det som är närmast oss, och enklast att varsebli på ett eller annat sätt (utan behov av tekniska hjälpmedel), ontologisk förrangsställning, medan sådant som kräver teorier och tekniska hjälpmedel för att överhuvudtaget kunna varseblis (och kanske då endast i form av en liten ljuspunkt som hastigt blinkar till på en skärm) anser jag vara mindre säker och mer perifer. Och det är väl egentligen ett sätt att säga det Hume sade - att naturen sätter gränserna för skepticismen.

På sätt och vis kan man väl också säga att kritiken har bättre förutsättningar än teoribyggandet.

[manifesto]

Kanske kan försöka hålla dig lite kortare nästa gång? Eller är det fråga om nåt slags "uttröttningsmetod"? Skriver jag ett sammanhängande stycke, så är det också just det. Tycker gott och väl du kan bemöta det så. Vet inte vad det ska tjäna till att dela upp det i femtioelva delar (i synnerhet om man bara har en massa frågor, som man ju lika gärna hade kunnat samla, eller rada upp efter varande, efter stycket). Argumentationen blir ju bara oöverskådlig om du gör så.

Räkna antal rader. Jag citerar enligt forumregler.

(1) Du ser det när han tar fram, som jag sade, statistik över inkomstfördelningen. Det diagram som visar "pucklar", och som är uppdelat i 1 usd/dag, 10 usd/dag, och 100 usd/dag. Notera hur puckeln vid 1 usd/dag skjuter i höjden, men bara marginellt rör sig i sidled. Det vill säga att i absoluta tal så har vi fått en fruktansvärd ökning av fattiga. Notera också vad det står på diagrammet, från vem uppgifterna kommer.

1. Jag ser att hela fd tredje världen (utom Afrika) i princip har fördubblat sin förväntade livslängd, och att barn/kvinna i princip gått från mer än 6, ner till nästan västerländska nivåer. Statistiken är från FN.

2. HS säger att denna sociala förändring kom igång före den ekonomiska förändringen.

3. Han säger att det är bättre med healthy first than wealthy first

4. Han säger att skillnaderna både mellan och inom länderna i de olika regionerna är väldigt stora, och att utveckling därför måste be highly contextualized.

5. Han lobbar för att mer statistik ska göras lättillgänglig, främst från FN:s olika organ, men även nationella och från NGO:s

6. Han säger avslutningsvis -"..the world is flattening of."

7. Vad gäller fattigdomens ökning "i absoluta tal", så har jag svårt att få ihop det med övriga siffror som presenteras. Hur får du ihop denna "fruktansvärda ökning av världens fattiga", med den dramatiska ökningen av livslängd, färre barn, bättre hälsa, mm som statistiken visar har inträffat senaste halvseklet?

8. Jag har fortfarande inte lyckats se "World Bank" någonstans i presentationen. Ska titta en gång tilll. Struntsak i sammanhanget.

Se till exempel "How not to count the poor", av Sanjay G. Reddy och Thomas W. Pogge. Abstract:

The World Bank’s approach to estimating the extent, distribution and trend of global
income poverty is neither meaningful nor reliable. The Bank uses an arbitrary
international poverty line that is not adequately anchored in any specification of the real
requirements of human beings. Moreover, it employs a concept of purchasing power
"equivalence" that is neither well defined nor appropriate for poverty assessment. These
difficulties are inherent in the Bank’s “money-metric” approach and cannot be credibly
overcome without dispensing with this approach altogether. In addition, the Bank
extrapolates incorrectly from limited data and thereby creates an appearance of
precision that masks the high probable error of its estimates. It is difficult to judge the
nature and extent of the errors in global poverty estimates that these three flaws produce.
However, there is reason to believe that the Bank’s approach may have led it to
understate the extent of global income poverty and to infer without adequate justification
that global income poverty has steeply declined in the recent period. A new methodology
of global poverty assessment, focused directly on what is needed to achieve elementary
human requirements, is feasible and necessary. A practical approach to implementing an
alternative is described.

Tja, vad ska jag säga? Det bråkas hej vilt om vem som har rätt siffror hit och dit. Senast var det Johan Norberg och Mikael Nyberg som debatterade i Aftonbladet. Min poäng var här att ge en motbild till din Derridas (1993) dystopiska, och minst sagt onyanserade bild av världen. Jag är långt ifrån någon nyliberal, men jag är glad att det trots allt äntligen börjar ljusna. Se på Kina, Indien, Sydostasien, Mellanöstern, Sydamerika...folk börjar få det dramatiskt mycket bättre, något som Roslings presentation visar.

Annars kan du googla, och du kommer inte ha minsta problem att finna information. Det finns otaliga sidor som skriver om världsbankens icke-tillförlitliga siffror, och underlag så undermåligt att det överhuvudtaget inte duger för att användas som statistik. Likväl är det dessa siffror som Rosling använder sig av.

Jo, som sagt, jag vet att det pågår en global debatt om statistik, och om hur man ska tolka den. Jag vidhåller att när det gäller svält, krig, livslängd, barnadödlighet, så har det sedan 60-talet skett en dramatisk förändring till det bättre i den fd tredje världen.

Som ovan angivet (1). Nu riktade jag förvisso en fråga till dig, som du uppenbarligen struntade i att ta fasta på. Det är nödvändigt för mig att veta (2) vad du gör för tolkning av citatet om jag ska kunna förstå dig här. För jag ser som sagt inte hur den här videon ens har nåt att göra med Derridas argument. Derridas argument var av formen: inget x kan tillåta oss att strunta i y.

1. Vem vill strunta i världens fattiga menar du? 2. Frågan är: om det nu stämmer det du och Derrida säger, att världens fattiga i absoluta tal aldrig har varit lika stort, hur kan det då komma sig att dessa lever dubbelt så längre, svälter mindre, har bättre hälsa än vad de någonsin har gjort/haft någonsin tidigare?

Detta var emellertid precis vad Rosling gjorde, han antog ett x och undlät helt att nämna y. Så endast i den meningen är videon relevant, alltså som Derridas kritik av Rosling.

Du menar att han underlåter att nämna att världens fattiga aldrig har varit så många som de är idag? 1. Är det så? 2. Varför syns inte det i andra fattigdoms-parametrar menar du?

Men Rosling är ju inte här att försvara sig, utan endast du som springer hans ärenden så då är det väl dig vi måste avkräva ett svar?

Pladder.

(3) Ifrågasätter du att det förekommer någon (y) utbredd svält m.m. i världen? Rosling har alltså så rätt att han själv har fel? Detta emedan han ju själv erkänner det faktumet. Om så, så har du presterat något makalöst! Hur kan man ha missat?

1. Jag ifrågarsätter att fler människor svälter idag, än någonsin tidigare, 2. På vilket sätt menar du att Rosling har rätt att han själv har fel? Vilket faktum erkänner han?

(4) Vidare, anser du att Derrida har fel i sin argumentation? Menar du att man kan bortse från antalet i nöd under ett visst politiskt och ekonomiskt system, under den enda förevändningen att man "fått för sig" att det är det "slutgiltiga" systemet, eller nåt annat lika ogrundat? Eller vad menar du?

Var kom historiens slut in i bilden, menar du? Det är du som kommer dragandes med Derrida när jag förklarar att det kapitalistiska systemet bevisligen har varit starkare än sina konkurenter, och att det genererat mer välstånd i sina hemländer, och äntligen börjar göra det på bred front även i övriga världen.

(5) Om frågan står mellan sanningsenligt och huruvida det är "hanterbart" så skall väl vetenskapen alltid sträva efter det förra, inte sant?

Absolut. På vilket sätt är Roslings presentation inte sanningsenlig, menar du?

Det finns faktiskt dem som presenterat samma siffror på ett mer sanningsenligt och rättvisande sätt. Till exempel hade man kunnat använda sig av Jan Pens "inkomstparad". Förvisso framtagen för att mäta fördelningen inom ett land, men själva principen ser jag inte varför den inte skulle vara tillämplig också i stort. Efter lite googlande finner jag följande i tidningen "The Atlantic":

In 1971, Jan Pen, a Dutch economist, published a celebrated treatise with a less-than-gripping title: Income Distribution. The book summoned a memorable image. This is how to think of the pattern of incomes in an economy, Pen said (he was writing about Britain, but bear with me). Suppose that every person in the economy walks by, as if in a parade. Imagine that the parade takes exactly an hour to pass, and that the marchers are arranged in order of income, with the lowest incomes at the front and the highest at the back. Also imagine that the heights of the people in the parade are proportional to what they make: those earning the average income will be of average height, those earning twice the average income will be twice the average height, and so on. We spectators, let us imagine, are also of average height.

...

As the parade begins, Pen explained, the marchers cannot be seen at all. They are walking upside down, with their heads underground—owners of loss-making businesses, most likely. Very soon, upright marchers begin to pass by, but they are tiny. For five minutes or so, the observers are peering down at people just inches high—old people and youngsters, mainly; people without regular work, who make a little from odd jobs. Ten minutes in, the full-time labor force has arrived: to begin with, mainly unskilled manual and clerical workers, burger flippers, shop assistants, and the like, standing about waist-high to the observers. And at this point things start to get dull, because there are so very many of these very small people. The minutes pass, and pass, and they keep on coming.

By about halfway through the parade, Pen wrote, the observers might expect to be looking people in the eye—people of average height ought to be in the middle. But no, the marchers are still quite small, these experienced tradespeople, skilled industrial workers, trained office staff, and so on—not yet five feet tall, many of them. On and on they come.

It takes about forty-five minutes—the parade is drawing to a close—before the marchers are as tall as the observers. Heights are visibly rising by this point, but even now not very fast. In the final six minutes, however, when people with earnings in the top 10 percent begin to arrive, things get weird again. Heights begin to surge upward at a madly accelerating rate. Doctors, lawyers, and senior civil servants twenty feet tall speed by. Moments later, successful corporate executives, bankers, stock­brokers—peering down from fifty feet, 100 feet, 500 feet. In the last few seconds you glimpse pop stars, movie stars, the most successful entrepreneurs. You can see only up to their knees (this is Britain: it’s cloudy). And if you blink, you’ll miss them altogether. At the very end of the parade (it’s 1971, recall) is John Paul Getty, heir to the Getty Oil fortune. The sole of his shoe is hundreds of feet thick.

Illustration: Pen's parade

En bra bild. Jag är absolut för en utjämning av inkomst- och förmögenhetsskillnader på det hela taget.

De finns presenterade här ovan (1). Tycker ju annars att du hade kunnat leta reda på allt detta själv, eftersom det är du som är okunnig om det och inte jag (även om det långt ifrån är mitt område). Inte alls svårt att finna informationen.

Nja, nu är det ju inte jag som ska springa och leta källor till dina påståenden, gudskelov.

Det är intressant att du svarar på frågor med frågor. Hans bristande forskningsmetodik visar sig (VI) just däri att han sväljer världsbankens siffror med hull och hår (1) - genom att (7) slänga allt vad kritiskt sinnelag över bord?

Vilka fågor har jag besvarat med vilka frågor, menar du? Jag tycker han visar prov på god källkritik när han vill stycka upp datan i mindre och mer lokalt specifika enhetrer. Att han frångår ett ensidigt ekonomistiskt synsätt (världsbanken mfl) när han visar att health kommer före wealth när det gäller att bygga förutsättningar för en uthållig fattigdomsbekämpning.

Ämnet "internationell hälsa" (och alltså inte ekonom) är praktiskt taget nyuppfunnet, men ser vi till Roslings meriter så är han läkare ja. Folkhälsovetenskapens status inom akademin är ett ämne i sig (är det ens en vetenskap, eller är det en moralistisk institution?), svårigheten att (8) bestämma begreppet "hälsa" osv.

Rosling är läkare med över 20 års folkhälsoarbete på fältet i Afrika. På vilket sätt menar du att begreppet hälsa är svårt att bestämma?

Källkritik är inget som läkare sysslar med heller. (7:a) Deras förhållande till information är väl den rakt motsatta (alltså auktoritär snarare än kritisk, emedan de ju måste förlita sig helt och hållet på dem i sitt arbete skulle de stöta på nån sjukdom de inte känner till sen tidigare osv.)? Det är förstås bara en hypotes från min sida, i ett tafatt försök att förklara varför Rosling begått denna fruktansvärda blunder med vilken han dragit på sig vanära inom vetenskapen för all framtid. Det är ju åtminstone rimligt att anta att han saknar kunskaper inom forskningsmetodik här. Varför tror du (7:b) han trampat i klaveret på det här sättet?

As a doctor and researcher, Hans Rosling identified a new paralytic disease induced by hunger in rural Africa.

Vilket klaver har han trampat i menar du?

Vad är hans argument? Ser mest påståenden, baserade på helt felaktiga siffror (1).

Vilka felaktiga siffror?

Det kastar ju ett visst tvivel över hans kompetens (7). Det är inte mitt fel, utan hans eget, väl? Råkar förövrigt känna en folkhälsovetare, och mer pseudovetenskaplig skolning får man leta efter. Till och med socionomerna har ju gedignare utbildning. Men som sagt, anledningen till att hans "kompetens" är intressant är ju just på grund av att i hans produkter lyser vetenskapligheten (1) med sin frånvaro.

Vad är det i hans presentation som inte stämmer, menar du?

Förövrigt, vad är "hälsa"? Hur skall det definieras, går det ens vetenskapligt mäta "hälsa"? Alltså: pseudovetenskap!

Hälsa går alldeles utmärkt att mäta. Livslängd är ett sätt. Malaria per capita, ett annat, etc. Vad är problemet menar du?

(9)Om uppgifterna (x) visar sig vara felaktiga ---> kan karln omöjligt ha genomfört en (y) kritisk granskning av dem. Alltså: endera är han (a) inkompetent, eller så sysslar han med (b) bedrägeri. Vilka andra alternativ ser du?

Vilka uppgifter (x) är felaktiga, menar du?

Nu är ju IMF och världsbanken inte samma sak, även om de är tätt lierade.

Slarvfel av mig, sorry.

Faktiskt ingen alls, inte för att det behövs emedan det å ena sidan är allmänt känt och å den andra inte ens är särskilt relevant för argumentet? Även om fattigdomen skulle ha minskat så är argumentet (2) hållbart. Derrida argumenterar i det där citatet främst mot Francis Fukuyama, och andra nyliberala marknadsapologeter som, precis som Fukuyama, utropat den rådande statsformen som den slutgiltiga i och med att kommunismen "föll" på nittiotalet.

1. Jag bryr mig föga om något som var allmänt känt bland vänsterintellektuella 1993. Var finns forskningen som Derrida baserar sitt uttalande på?
2. Och på vilket sätt menar du att ett argument mot Fukuyamas "historiens slut" har med mig att göra? Känner du till begreppet halmdocka?

Det verkar, om du menar att Derrida har fel med sitt argument (2), som att du blir tvungen erkänna också stalinismen som legitimerad, och alla andra förtryckande system, och det kan knappast ha varit din mening.

Som sagt, halmdocka?

Det var inget svar. Det var en helt ointressant tavtologi. Eller menar du att om FN kommer med en definition, vad än det nu må gälla, så är den per automatik vetenskaplig? I såna fall har du helt enkelt fel. Varför ska vi (10:a) godta den där definitionen på "framsteg"? Och, som påpekat, varför skulle det där vara (10:b) ett vetenskapligt mått på "framsteg"?

Jo, det var ett svar. FN - Förenta Nationerna är den organisation som organiserar världens samtliga nationer, nationer som i sin tur organiserar världens folk. Det är i FN nationerna kommer fram till vad som är framsteg på olika områden som tex hälsa, jämstäldhet, konfliktlösning, etc. Framsteg definieras här alltså av medlemsstaterna tillsammans, begreppet har alltså inte någon självförklarande metafysisk kvalité, oberoende av kontext.

Och livskvalitén sjunker, depressionerna ökar, naturkatastrofer hotar osv. osv. osv. Det beror alltså på vad man tar fasta på huruvida det kan karakteriseras som "framsteg" eller "tillbakagång". Och när nu så är fallet, vad skulle vara (10) vetenskapligt med det? Det är ju enbart ett selektivt berättande (narrativ). Praktiskt taget helt och hållet godtyckligt!

1. Ingen har sagt att allt är frid och fröjd, men det har blivit ofantligt mycket bättre för det stora flertalet det senaste halvseklet, hur man än mäter.
2. I så fall är allting godtyckligt, vilket det givetvis inte är. Är det godtyckligt av Obama att häva bushadministrationens biståndsstopp till länder/organisationer som propagerar för kondomer mot AIDS-smitta? Uganda, som var ett föregångsland, har pga det fått en ny epidemi på halsen. Godtyckligt?

Ja, alltså en eurocentrisk bildning, och marknadsanpassade kunskaper. Varför skulle det vara (11) mer "bildning" än andra kunskaper och färdigheter? Alltså tala om att väst är självcentrerade! Vi kan inte samma saker som vildarna, varför betraktas vi då inte som "dyslektiska"? Jo, eftersom vi överhuvudtaget inte värderar deras kunnande och färdigheter. Jag säger "vi", men exkluderar gärna mig själv ur den konstruktionen. Så du har, kort och gott, fel; kolonialismen har överhuvudtaget aldrig upphört, den är snarare bara att betrakta som inne i en ny expansiv fas.

Historien visar att länder som satsar på skola och utbildning, hälsa och sjukvård, är de som klarar sig bäst i längden. Vill du skapa reservat där den här sanningen inte gäller, är du lite sent ute....globaliseringen är här.

Ja, du använde Roslings "klassificering" på ett oriktigt sätt, vilket väl var lite taskigt gentemot honom. Frågan är (12) varför du gjorde det och vad du inbillade dig kunna vinna på det.

Hur använde jag Roslings klassifiering på ett felaktigt sätt, menar du?

Det du gjorde med din hänvisning betraktas i regel som ett s.k. "fallacy" då du endast vädjade till Roslings auktoritet, en annan sak hade det varit förstås om du presenterade argument också, men det undlät du att göra (även denna gång).

Nja, nu var det ju precis tvärtom du som slängde i Derrida i debatten, snacka om att vädja till auktoritet. Rosling börjar bli känd, inte tu tal om det, men det är inte för att han är en hejare på franska. Jag argumenterade omgående med de fakta/data som Rosling presenterar som referens, vad gjorde du? Började dekonstruera begreppet hälsa?

Tycker alltså mest det verkar som du tvärvände på en femöring. Först var du så tvärsäker och gick på stenhårt, nu agerar du bara undanglidande och "spelar dum" - det senare är förstås en strategi för att slippa "göra bort sig" (det är dock ingen skam i att inte veta och kunna allt, det är ett omänskligt krav). Bättre är förstås om man är åtminstone lite mer ödmjuk, då slipper man hamna i en sådan prekär situation.

Jag förstår ärligt talat inte ett jota av vad du försöker frambesvärja här. Kan du utveckla?

Hade du nåt argument så hade du förstås gärna fått presentera det. Har du bara frågor? I såna fall får du hemskt gärna vända dig till Biggen, han kan säkert hjälpa dig!  :wink:

Är det Biggen som är din Gramsci?

[Zokrates]

Text, mera text
frågor, ifrågasättanden
citat, pladder citat
och mycket
pladder pladder pladder.

En person med minsta vett hade insett sig besegrad, kastat in handduken och ödmjukt suttit still i en vrå och funderat igenom saken.

Ditt inlägg manifesto, var lika effektivt som en sten mot en pansarvagn och helt meningslöst samt fortfarande malplacerat.
Denna tråden heter " Var levde vi själar INNAN vi hamnade i det befruktade ägget? " Ämne filosofi,
dvs inte politik och vad ni tycker om Hans Rosling.

[manifesto]

Text, mera text
frågor, ifrågasättanden
citat, pladder citat
och mycket
pladder pladder pladder.

En person med minsta vett hade insett sig besegrad, kastat in handduken och ödmjukt suttit still i en vrå och funderat igenom saken.

Ditt inlägg manifesto, var lika effektivt som en sten mot en pansarvagn och helt meningslöst samt fortfarande malplacerat.
Denna tråden heter " Var levde vi själar INNAN vi hamnade i det befruktade ägget? " Ämne filosofi,
dvs inte politik och vad ni tycker om Hans Rosling.

Du menar vita plastkammar och spermier...zlatan?

[Zokrates]

Mitt inlägg berörde frågeställningen i allra högsta grad, men det fattar du tydligen inte, du framstår ju bara som än mer löjlig nu.


_________________
Du kränker dig själv.

[Skogsälvan]

Godmorgon Zokrates, buttert morgonhumör? Jag tycker att det är bra att manifesto ställer frågor. Vad hade filosofi varit utan frågor? Tror lite utsvävningar från ämnet bara är bra ibland.

[nitarna]

NEJ!

Personen ifråga nickar "Fick en Snilleblixt" på massa, massa andra forum där han spammar ut flera trådar om dagen. Typ Fragbite, Passagen osv.. Vilket är extremt jobbigt.

Snillet, du är extremt hatad och du behöver inte va på varenda jävla forum och predika.

[Avantgardet]

Skogsälvan,

ja, frågor är bra. Till exempel kan man ställa sig lite frågor när man ser den där föreläsningen med Rosling. Vi kommer till det, jag har nämligen tagit mig tid att analysera den lite hastigt.


Zokrates,

ledsen om vi pratar om för tråden ovidkommande. Kände dock att jag måste hjälpa manifesto att få rätsida på saker och ting här. Sen ska det väl erkännas att jag tycker om att se uppblåsta typer göra bort sig. Är det elakt av mig? Jag vet inte det jag, kan som se det som en läxa i ödmjukhet, och det är väl nånting fint egentligen?


manifesto,

Först visste du inte att det fanns någon kontrovers kring världsbankens (alltså också FNs) siffror, nu har du helt plötsligt varit införstådd i det hur länge som helst enligt egen utsaga. Varför frågade du då? Vilka svarsalternativ återstår om du nu visste det redan? Kanske att du (1) hade förträngt det, eller att du (2) "spelade dum"? Så vilket är det?

Var det enbart för att slösa bort min tid, då jag är alldeles för snäll och tillmötesgående och faktiskt anstränger mig för att vara pedagogisk? Men inte tillmötesgår du min önskan om att försöka hålla ihop ditt inlägg så att diskussionen blir överskådlig. Begriper verkligen inte varför du inte kan svara på de frågor jag riktat till dig med annat än nya och fler frågor som överhuvudtaget inte ens anknyter till de frågor jag riktat till dig. Så istället för att som sist försöka svara på alla dina frågor (vilket ju visade sig helt gagnlöst) så är jag så djävla snäll att jag, trots att jag bör koncentrera mig på att skriva läxor här, faktiskt smitit iväg från arbetandet bara för att hjälpa dig. Men först:

Det enda "svaret" jag fick av dig nu (även om jag hade markerat de väsentliga ställen i texten med siffror, för att det skulle vara lätt för dig att hålla ihop ditt svar och skriva ett kortare men någorlunda utförligt svar) var följande (i övrigt så gled du bara undan igen och gömde dig bakom det där frågetecknet du bär i pannen som ett kastmärke):

Tja, vad ska jag säga? Det bråkas hej vilt om vem som har rätt siffror hit och dit. Senast var det Johan Norberg och Mikael Nyberg som debatterade i Aftonbladet. Min poäng var här att ge en motbild till din Derridas (1993) dystopiska, och minst sagt onyanserade bild av världen. Jag är långt ifrån någon nyliberal, men jag är glad att det trots allt äntligen börjar ljusna. Se på Kina, Indien, Sydostasien, Mellanöstern, Sydamerika...folk börjar få det dramatiskt mycket bättre, något som Roslings presentation visar.

Så det menar du dig kunna säga efter att ha läst ett citat (på vad var det, 2 meningar?). Jösses! Här praktiserar vi kritiskt tänkande minsann! Att du skulle vara långt ifrån nyliberal verkar lustigt när du hyllar den. Jag trodde sympatier var vad som avgjorde var man låg politiskt, men du kanske har nåt annat sätt att indela på?

Har du förresten ens sett filmen du själv länkade till? Har du verkligen begripit vad som faktiskt sägs där, och vad siffrorna visar? Den statistik som jag nämner är som sagt den där han visar resursfördelningen (börjar vid 6:07)! Låtom oss analysera tillsammans! Kanske Skogsälvan också lär sig att ifrågasätta!

Notera:

* Att han hävdar att inga klasskillnader finns längre (6:25), för att de flesta varken är rika eller fattiga utan nånstans mitt emellan - och "mitten" är här allt mellan 1 dollar och hundra dollar! Så det är alltså ingen skillnad, enligt Rosling, mellan den som har lite drygt en dollar och den som har snudd på 100 - det är en och samma klass enligt Roslings diagram! Och den här karln åker världen runt och föreläser!

* Att han stolt förkunnar att "there's no gap between rich and poor any longer!". Nä tacka fan för det när han har manipulerat skalan på det där sättet! Nån borde anmäla karln för bedrägeri! För det är exakt vad det är. Helt djävla sanslöst!

* Att puckeln faktiskt växer, och markant (8:02-8:09). Så i motsats till vad Rosling säger så ökar fattigdomen, enligt hans eget diagram.

* Att det är höjden på puckeln som avser antal och inte bredden på den (hoppas du lagt märke till det här av dig själv).

* Att om vi också räknar med att man är fattig om man har två dollar (sic!) per dag i sin ägo så är nästan halva befolkningen på planeten fattig. Men fattigdomen har krympt, hur fan går det ihop?

* Att när han så småningom delar upp världsdelarna så har han kvar samma (missvisande) skala men ersätter här inkomst med BNP (8:33).

* Att hela kontinenten Afrika (9:14-9:38) ligger vid vad vi får gissa vara (men det går ju inte veta med den skala som Rosling använder) runt 2500 usd BNP/capita, emedan den är ganska precis mitt mellan 500 och 5000.

* När han sen delar upp den (9:38) så ser vi att de allra flesta länder åker ner och samlas vid strecket för 500, medan Mauritius praktiskt taget ensamt åker upp i västerländsk standard (runt 50 000 - vilket innebär att varje sådan person svarar mot hundra utav de andra afrikanerna, får man det intrycket av diagrammet?). Då är det ju inte särskilt underligt att Afrika som kontinent inte tar sig värre ut i diagrammet! (Men är detta ens - som Rosling ger sken av - BRA siffror?).

* Att vad han berättar till dessa siffror är att "Mauritius var det första landet i Afrika att göra sig av med 'trade barriers'" (9:50), vilket i sammanhanget läggs fram som om det skulle vara lösningen på alla problemen i dessa länder.

* Att hans förklaring till deras välstånd är att de exporterat socker och textilier (9:55).

Låt oss då undersöka detta påstående av Rosling, för jag finner det åtminstone ganska besynnerligt. Vill du verkligen, med Rosling, mena att en ö som är bara något större än Öland skulle kunna inte bara försörja utan göra välbärgad en population på nästan 1,3 miljoner med att odla sockerrör!? Var skulle människorna rymmas, och vad fan skulle de leva av? Betänk att de är det artonde mest tätbefolkade landet i världen med 616 personer per kvadratkilometer (det kan jämföras med Uganda där densiteten är 119 personer per kvadratkilometer, eller Sverige med blott 20). Alltså de kommer strax före Sydkorea, men strax efter de palestinska territorierna. Sockerrören och textilprodukterna har alltså lyft Maritius till följande siffror:

GDP (PPP) 2008 estimate
-   Total $15.248 billion[2]
-   Per capita $11,991[2]
GDP (nominal) 2008 estimate
-   Total $8.738 billion[2]
-   Per capita $6,872[2]

Djävligt lönsamt plantage, måste erkännas. Undrar varför inte fler gerv sig in i den branchen, mer lönsamt än guld och ädelstenar! Och detta trots att man får ett par kilo socker för vad, kan det röra sig om lite drygt tjugo spänn? I själva verket, visar det sig om man läser på lite om Mauritius, att där finns 9000 utländska företag (undra vad de omsätter, och vilken verkan det har på statistiken, som ju, som bekant, använder sig av medeltal - och talar om rika och fattiga länder, inte individer eller grupper). Det visar sig när vi kollar in Mauritius att det är såväl ett turist- som ett skatte- och shoppingparadis till ö. Kan det vara så att en invandrad överklass av vita västerlänningar står för det mesta av detta lands "mirakulösa" utveckling och tillväxt? Bara en fundering, har alls inget svar på det. Helt orimlig tycker jag inte en sån tolkning av statistiken är.

Vad händer om vi synar Mauritius ekonomi lite mer i sömmarna? Vet du? Vi tar och gör det så får vi se vad som händer. Hur är BNP fördelad över olika brancher och sektorer? Jo på följande sätt:

agriculture (5.9%),
industry (29.8%),
services (38.3%)
Tourism (54.6)

Hmmmm... Helt riktigt Rosling, nog var det så att lyftandet av "trade barriers" var orsaken till att Mauritius, genom att exportera socker och textilier, blev ett förhållandevis rikt land! Över 50% av landets BNP genereras alltså av turismen. En vit jet-set överklass som mellanlandar på väg till nån affärsuppgörelse i sydostasien, eller kanske har de en stuga där. Men det här kanske är helt irrelevant? Kanske är det information man inte behöver ta hänsyn till. Och hur ser det ut på Mauritius?

Så här ser det ut på Mauritius! (Undrar var deras storjordbruk kan tänkas gömma sig, föreställer mig att det är lite svårt att få till ett lönsamt storjordbruk i så bergigt landskap, men det är jag det...)

Och så här!

Så här ser det också ut på Mauritius!

Så här också! Nej, vet du vad, jag hittar inga gigantiska sockerrörsplantage. Inte ens spår efter dem, om de nu funnits där tidigare. Rosling hävdar dock att Mauritius blev rikt genom att exportera socker och textilier, han stödjer sig till och med på statistik! Så det måste vara nåt fel på de bilder som finns av Mauritius på nätet. De måste vara retuscherade eller nåt. Nån annan förklaring finns inte.

* Att ingenting sägs, förövrigt, om hur samma gest - införandet av kapitalism - fungerat i de andra afrikanska länderna - som ju uppenbarligen inte har klarat sig lika bra. Nej, världen blir bara bättre! Rosling säger! Och fattig är man bara om man har mindre än en dollar per dag!

* Att vissa länder i diagrammet studsar mellan 500 i BNP och nästan 50 000 i BNP på typ ett år, och sen tillbaka igen. Uppenbart är det att det inget då säger om afrikas befolkning (11:34).

* Att, när han delar upp några länder enligt ekonomiska klasser (14:05), ligger Uganda ganska precis där Afrika som världsdel låg innan (mitt mellan 500 och 5000 alltså), men efter delningen så visar det sig att endast den rikaste femtedelen av befolkningen har det bättre än vad snittet är. Alltså samma mönster upprepar sig hela vägen. För en betydande del av befolkningen har det alls inte inträffat något "framsteg" överhuvudtaget, och för andra bara marginellt, medan en liten minoritet fått det riktigt bra ställt. De som inte innan var fattiga har blivit riktigt rika, medan de som innan var fattiga också nu är fattiga. I Nigeria måste ju de fattiga fått det markant mycket sämre, i och med att de ligger kraftigt på minus.

Roslings statistik fungerar alltså på följande sätt. Positiv utvecklingskurva skulle ett land alltså kunna få även om samtliga i det landet utom en fick det sämre. Så ponera följande: Landet X har en befolkning på 101 personer. Av dessa har 100 en dollar vardera att leva på per dag, medan 1 har 100 dollar att leva på per dag. Han med 100 dollar per dag ökar på sin förmögenhet med 10 dollar per dag, medan de hundra med 1 dollar vardera förlorar 1 öre per dag. Det innebär att landets sammanlagda ökning motsvarar 9 dollar, och en rent fantastisk tillväxt! De länder där detta var fallet skulle rent av klå Sveriges utveckling som den såg ut en gång, de skulle skjuta rakt upp i Roslings statistik, men inte en enda djälvel, så när som på just en enda individ, hade fått det bättre, tvärtom hade de fått det sämre men det hade inte Roslings diagram visat.

* Att  Vad pratar Rosling om till dessa siffror (som avser BNP och barnadödlighet) är att det pga. av dessa interna skillnader (ekonomiska, icke att förglömma!) måste utformas mer specifika åtgärder mot AIDS!? (14:38) Snacka om ett försök att avleda uppmärksamheten! Inte ett ord om att många faktiskt inte alls fått det bättre (och det är klart han inte vill ta upp det, då det skulle gå stick i stäv med den linje han driver!), nej han bara börjar prata om annat. Om vikten att ha statistik (jo, jag tackar jag, nog kan det vara viktigt alltid, om man inte håller på och vantolkar och manipulerar med den som Rosling gör!). Och att allt i den här världen finns i Afrika (?).

Nåväl, låt gå med på att det behövs mer sådana, riktade åtgärder, vad är det då för åtgärder som just de här siffrorna visar på behövas? Jo pengar till de fattigaste, inte till en massa entreprenörer, industriidkare, och annat kapitalistpack. Det måste väl vara innebörden när Rosling talar om "mer specifika åtgärder" som tar hänsyn till dess interna skillnader (i BNP, icke att förglömma!)? Lustigt att han på inget enda ställe i föreläsningen ger intryck av att det är det som skulle behövas, tvärtom får man ju nästan intryck av att de här människorna, praktiskt taget, sticker till oss pengar.

* Att det här alltså, med andra ord, är vad man allmänt sett betraktar som dålig och vinklad forskning. I själva verket faller det här under underhållning, och inte vetenskap. Det enda som ger ett optimistiskt intryck Hans Rosling själv, hans siffror talar ett helt annat språk, och ändå reagerar man inte? Helt klart är han en duktig showman och scenartist, med en smittande optimism, alldeles till sig och vilt gestikulerandes. Det är klart man dras med, men efter att jag och min bror som små (som i Roald Dahls "Häxorna" nästan) smög oss in under läktarna på ett tältmöte och iakttog vanvettet på nära håll har jag varit mer eller mindre immun mot såna här typer av bluffar. Tyvärr kan man inte säga det om alla andra.

Uganda kan lugnt sägas vara långt mer representativt än Mauritius för hur kapitalismen har fungerat i Afrika. Långt ifrån någon universallösning alltså. Varför talar inte Rosling om detta? Inte ett knyst. Helt tyst. "Världen har blivit bättre", och med eftertryck, är allt vi hör från Rosling. Barnadödligheten är det just ingen förbättring med alls, vad gäller Uganda, dock har deras BNP förbättrats. För att få reda på exakt vad den ligger på nu, så kan man gå till wikipedia, och där står:

Population
-   2007[1] estimate 30,900,000 (38th)
-   2002 census 24,442,084
-   Density 119/km2 (82nd1)
308/sq mi
GDP (PPP) 2008 estimate
-   Total $36.910 billion[2]
-   Per capita $1,152[2]
GDP (nominal) 2008 estimate
-   Total $14.529 billion[2]
-   Per capita $453[2]

Men det stämmer dock inte med Roslings siffror som är bra mycket mer optimistiska än wikipedias. Eller så är det nåt mysko med hans diagram (som jag föreslagit tidigare). För enligt Roslings diagram så torde ju deras BNP vara runt 2500, men enligt wikipedia är den ju trots köpkraftsjusterad inte mer än 1152 dollar/år-och-person (nota bene: i snitt!), vilket ändå är långt under vad Roslings diagram visar, ja i själva verket mindre än hälften. Det vill säga att praktiskt taget hela den rörelse som beskrivs i Roslings diagram försvinner. Vill du veta vad det bästa med allt är? De här siffrorna jag tagit från wikipedia om BNP i Uganda, är från IMF. Fungerar det på samma sätt med de andra länderna? Det kan man fråga sig...

Och skulle deras produkter blivit lika dyra som våra så är det ju snarast så att de blivit fattigare! Och bra mycket fattigare! Vad får du för en dollar per dag i Sverige, och skulle du kunna överleva på två då? Tre? Fyra dollar per dag? Skulle du överleva på det? Efter lite överslagsräkning kommer jag fram till att socialbidragsnormen, utan hyran inräknad (med hyran så blir det ungefär det dubbla), ligger på ganska precis 12,5 dollar per dag! Räknar vi då endast dem fattiga som har mindre än fem dollar per dag att leva på, ja då är helt plötsligt, enligt Roslings diagram, majoriteten av jordens befolkning fattiga! Och det här tar folk som bra siffror? Det var Derridas poäng. Begrep du det? Så: vad är din invändning mot det?

Som det här inlägget är skrivet, så ser jag gärna att du svara. Det vill säga: fakta, saklighet, stringens. Har du en massa frågor så kan du själv göra jobbet att leta reda på fakta, istället för att avkräva mig att spendera tid på att göra arbetet åt dig (jag är ingen djävla specialpedagog!). Dina inlägg har varit så substanslösa att du hade klarat dig med en enda mening (och inte någon mångordig inte). Har faktiskt fortfarande inte sett nåt argument från din sida. Har bara sett påståendet att "världen har blivit bättre för Hans Rosling säger så".

[manifesto]

NEJ!

Personen ifråga nickar "Fick en Snilleblixt" på massa, massa andra forum där han spammar ut flera trådar om dagen. Typ Fragbite, Passagen osv.. Vilket är extremt jobbigt.

Snillet, du är extremt hatad och du behöver inte va på varenda jävla forum och predika.

Du pratar om Jiva, trådstartaren, eller hur?