Äganderätten - dags att omintetgöra den liberala kritiken?

[J R Auk]

Det var nytt för mig Levee, och det är ju helt sinnessjukt om det är hela sanningen.

Det är ju som att be om att de skall ge ut osäkra lån eftersom risken inte stannar hos den som utfärdar lånet.

För övrigt så är det ju ett sjukt stöd inte till folket som det kanske formulerades utan till just de kreditinstitutioner som tillåts inkassera ränta för dessa säkerställda lån.

Men jag kanske förhastar mig och det egentligen sker en ordentlig kontroll bakom uppköpen av utfärdade lång?

[teoretikern]

Antar att det har inlagget ar riktat till mig.

Pa vilket satt ar det du skriver olika fran vad jag pastar i tidigare inlagg ? Jag har redan forsvarat din standpunkt, jag har redan forklarat hur allt hanger ihop och hur man kan debattera bada sidor och varfor man maste se pa saken fran tva hall for att fa hela sanningen.

Vi gor sa har. Har ar tva lankar till de bada respektive foretagens FAQ's. Isallet for att anvanda Wikipedia sa kan man ga till kallan direkt. Dar kan du lasa bland annat foljande som direkt som stodjer bada era standpunkter :

What Fannie Mae Does
Fannie Mae is a government-sponsored enterprise (GSE) chartered by Congress with a mission to provide liquidity and stability to the U.S. housing and mortgage markets.

Fannie Mae operates in the U.S. secondary mortgage market. Rather than making home loans directly with consumers, we work with mortgage bankers, brokers, and other primary mortgage market partners to help ensure they have funds to lend to home buyers at affordable rates. We fund our mortgage investments primarily by issuing debt securities in the domestic and international capital markets.

Fannie Mae was established as a federal agency in 1938, and in 1968 we were chartered by Congress as a private shareholder-owned company. On September 6, 2008, Director James Lockhart of the Federal Housing Finance Agency (FHFA) appointed FHFA as conservator of Fannie Mae. In addition, the U.S. Department of the Treasury agreed to provide up to $100 billion of capital as needed to ensure the company continues to provide liquidity to the housing and mortgage markets.

What does Freddie Mac do?
Freddie Mac is a government-sponsored enterprise (GSE) chartered by Congress to stabilize the nation’s residential mortgage markets and expand opportunities for homeownership and affordable rental housing. Our statutory mission is to provide liquidity, stability and affordability to the U.S. housing market.

What is a government-sponsored enterprise?

A government-sponsored enterprise is a shareholder-owned company created by Congress to serve a public purpose.

Does Freddie Mac make loans?
No. Freddie Mac does not make loans directly to homebuyers. After borrowers complete the closing process on their mortgage loans, Freddie Mac buys those mortgages from their approved lenders. The process of replenishing the supply of funds enables the lenders to make more mortgage loans to other borrowers.

How does Freddie Mac differ from Fannie Mae and Ginnie Mae?
Freddie Mac and Fannie Mae have substantially similar charters, Congressional mandates, and regulatory structures. Both Freddie Mac and Fannie Mae are publicly traded corporations. Ginnie Mae is a government-owned corporation within the U.S. Department of Housing and Urban Development that guarantees mortgage-backed securities backed by federally insured or guaranteed loans. Unlike Freddie Mac and Fannie Mae, Ginnie Mae does not purchase mortgages from lenders, nor does it buy, sell, or issue securities

http://www.fanniemae.com/aboutfm/index. ... Fannie+Mae
http://www.freddiemac.com/corporate/com ... index.html

I nulaget ar bada foretagen in conservation, alltsa under statlig kontroll. Icke att forvaxla med nationalisation som ar ett steg langre vad galler forstatligande.

Slutsats : Ni har ratt bada tva. Foretagen ar GSE's med allt vad det innebar rorande speciella statliga connections vilket ger Jensleo ratt. Foretagen har privata agare (agarandel okand men det ar korrekt att det finns privata intressen) vilket ger biggj ratt. Kan inte bli enklare.

/Levee

Socialisterna här på forumet har efterfrågat  en förklaring till finanskrisen, och här är en av ingridienserna.  Du hann delvis före mig.  Men det återstår vissa andra delar, en av dem är Community Reinvestment Act vilken tvingar låneinstitut att låna,  s k Subprimes, till osäkra låntagare till lägre ränta. Avantgardet förargades över de facto att det krävs statlig reglering för att osäkra låntagare ska kunna få lån, för marknaden klarar tydligen inte  detta. Detta stämmer inte. I USA är svarta och hispanics osäkra låntagare, vilket låneinstitut skulle ha garderat sig mot genom att låna ut till något högre ränta, om de tilläts. Men detta är diskriminering och är förbjudet.

[J R Auk]

Är det inte diskriminerande då? Att kategorisera på basis av hudfärg?

Kan de inte göra en mera individuell bedömning så bör vi inte ens säga dem vara kapabla att göra en bedömning om kreditvärdighet.

Sen kan man ju fråga sig varför det är så att dessa grupper statistiskt sett har sämre kreditvärdighet. Är det lathet? Är det samhällsstrukturen? Är det för att de innehåller en överrepresentation av någon annan "minoritetskategorisering" som knarkare eller annat?

Du vet för ett antal hundra år sedan skulle de där grupperna helt sonika gått till en skog huggit lite träd och byggt sig hus. Tror du att det är kunskapen som saknas idag eller är det något annat som står i vägen?

[Levee]

Det var nytt för mig Levee, och det är ju helt sinnessjukt om det är hela sanningen. Det är ju som att be om att de skall ge ut osäkra lån eftersom risken inte stannar hos den som utfärdar lånet. För övrigt så är det ju ett sjukt stöd inte till folket som det kanske formulerades utan till just de kreditinstitutioner som tillåts inkassera ränta för dessa säkerställda lån.

Men jag kanske förhastar mig och det egentligen sker en ordentlig kontroll bakom uppköpen av utfärdade lång?

Ja, fran borjan var det en bra ide att hjalpa manniskor fa rad till ett eget hem med lan forsakrade av staten. Sa lange kreditgivningen var korrekt sa var det ocksa ett bra satt for framtida hemagare att kanna lite extra sakerhet nar man sitter dar och skall kopa ett nytt hem. Lanegivaren tar risken, saljer risken till staten som kan aterfinansiera for ett billigt pris och darmed kan man halla rantorna nere och ge konsumenterna en bra chans att sakra upp sig pa ett 30-arigt bundet lan. Men det gick lite fel, milt sagt.

Du har helt korrekt, ett av de storsta problemen uppstod nar regeringen uppmuntrade kreditinstitut att ge ut osakra lan till tveksamma kunder eller for stora lan till bra kunder. Men det var varre an sa, manga mortgage brokers i USA jobbar pa enbart commission based salaries, alltsa ingen grundlon. Idag ar det systemet pa vag att forsvinna, av naturliga orsaker. Vad som skedde blev en dubbeleffekt, kredithandlaggaren tog lanet for att fa sin provision utan att bry sig om vad som faktiskt hande med kunderna och lanet pa lang sikt. Banken salde dessa taskiga krediter till uppkopare (Fannie och Freddie) som fyllde pa nya pengar till lanemarknaden via statlig hjalp. Samma handlaggare jagade provision igen och sa vidare. Man saknade kompetenta underwriters, eller ocksa sa underminerade man deras radgivning for att kunna halla bubblan flytande.

Visst kontrollerades lanen innan de koptes upp. Men inte tillrackligt noga. Subprimelan gomde sig i mangderna och detta borde man ha hittat, arligt talat. Som du sag tidigare sa namnde jag i traden att GSE's bara kan kopa upp conforming loans, vilket ar en sakerhetsventil for att dom inte skall bli sittandes med skitpapper, rent ut sagt. Sa det fanns regulations som skulle stoppa en krasch. Fast det rackte inte. Deregulation efter deregulation skapade hal i sakerhetssystemen. Man raknade aven med en fortsatt uppgang pa bostadsmarknaden vilket da skulle losa problemet for stunden. Men sa fort marknaden gick ner och allt rasade samtidigt, da var det kokta flasket stekt.

Jag skulle kunna skriva spaltmeter om den har idiotin, men som tur ar sa har i alla fall amerikanska banker (sent skall syndaren vakna) nu fattat galoppen och skruvat ordentligt i sina kreditberedningsprocedurer. Samma sak med statliga myndigheter.

Sa jag skulle saga att du fattat alldeles utmarkt vad det handlade om, med undantag for nagra sma detaljer. Kunde inte ha sammanfattat det battre sjalv. Bra inlagg.

/Levee

[biggj]

Hejsan!

En av de totalitära försökte bluffa, de båda bolagen var alltså inte statliga, de var privata. Det var därför de gick åt skogen - de tvingades under Allen Greenspan att skapa ett luftslott, där övriga världen skulle betala!

Levee försöker också bluffa, antingen är det privata eller offentliga. Nu var de vid det aktuella tillfället privata. Så jag förstår inte varför de brunblå fortsätter att söka slingra sig?  :lol:

MVH
bigj - bigj knäcker de totalitära försöken att bluffa med stilism.....

[Levee]

Levee försöker också bluffa, antingen är det privata eller offentliga. Nu var de vid det aktuella tillfället privata.

Du sager fortfarande ingenting som emotsager min faktabaserade slutledning. Citerar mig sjalv igen :

Slutsats : Ni har ratt bada tva. Foretagen ar GSE's med allt vad det innebar rorande speciella statliga connections vilket ger Jensleo ratt. Foretagen har privata agare (agarandel okand men det ar korrekt att det finns privata intressen) vilket ger biggj ratt. Kan inte bli enklare.

Om du tycker jag har fel i nagot som jag lagt fram, fokusera da pa det istallet. Varfor forsoka fortala mig efter att jag tagit mig tid att bevisa din egen standpunkt ? Det kanns som nagot valdigt kontraproduktivt. Eller vill du bara hoppa pa mig for ditt eget hoga nojes skull ?

/Levee

[Levee]

Socialisterna här på forumet har efterfrågat  en förklaring till finanskrisen, och här är en av ingridienserna.  Du hann delvis före mig.  Men det återstår vissa andra delar, en av dem är Community Reinvestment Act vilken tvingar låneinstitut att låna,  s k Subprimes, till osäkra låntagare till lägre ränta. Avantgardet förargades över de facto att det krävs statlig reglering för att osäkra låntagare ska kunna få lån, för marknaden klarar tydligen inte  detta. Detta stämmer inte. I USA är svarta och hispanics osäkra låntagare, vilket låneinstitut skulle ha garderat sig mot genom att låna ut till något högre ränta, om de tilläts. Men detta är diskriminering och är förbjudet.

Du har till stor del helt ratt. Det ar helt sant att manga laneinstitut tagit krediter som de normalt inte borde tagit pga patryckningar fran olika hall. Bade fran regeringen men aven fran andra nivaer, det hanger ihop lite med vad jag skrev till JR Auk rorande speciellt mortgage brokers och deras beteende. Notera har att man inte bor forvaxla mortgage brokers med loan officers eller mortgage officers. En mortgage broker jobbar sallan for en bank, utan for mindre foretag vars affarside gar ut pa att hitta kunder som de sedan skickar till bankerna beroende pa vilka produkter som passar for just den kunden.

Min invandning mot ditt inlagg ligger i din generalisering. Alla svarta oh hispanics i USA ar inte osakra lantagare, langt darifran. Dom kan daremot vara i majoritet oom man ser statistiskt pa osakra lantagare, men de siffrorna vet jag inget om. Formodligen ar det ditat du syftar. En osaker lantagare ar en person med en low credit score, en low income, osaker colleteral (fastighet)beroende pa lage, skick och sa vidare. Hudfargen ar av mindre betydelse, huvudsaken ar att man kan betala. Jag sager inte att det inte finns fordomar, men man bor kanske avsta fran att generalisera sa grovt.

Vidare sa ar det aven en osaker lantagare om man inte har established credit, vilket hanger ihop med en credit score men anda inte. Till skillnad fran Sverige dar vi har det gemensamma UC sa har USA manga olika credit score bureaus och olika banker anlitar olika bureaus. Man behover ha en historia pa kunden dar man kan se hur personen i fraga hanterar kredit, kreditkort, lanebetalningar eller utility bills. Detta kan vara ett hinder for invandrare till USA som skall kopa hus direkt och man har inte nagon kredithistoria att visa upp, andra exempel arbetsansokningar dar man i de allra flest fall maste genomga en bakgrundskontroll. Eller collegekids nyutexaminerade med nya jobb och ingen vana med krediter. Finns manga exempel. Det ar dessa saker som nu skruvats at ordentligt. Tyvarr finns det fortfarande manga foretag darute som profiterar pa svagare kunder och som ger finansiell radgivning utan tillracklig kunskap och med sin egen provision som enda motivation. Obamas administration bor och kommer att ta agera i den har fragan.

Till sist sa har du helt ratt vad galler rantesattningen for osakra lantagare. I Sverige finns/fanns(?) foretag som Bluestep for de med betalningsanmarkningar, dom tog krediten men med en hogre ranta for att kompensera for den hogre risken baserat pa kundens tidigare beteende. Noterbart har ar att alla betalningsanmarkningar inte automatiskt ger en samre behandling, sa att saga. Det finns vissa granser for tid, belopp och dylikt. Samt att om personen i fraga har en bra forklaring till varfor ett misstag begatts sa kan man ocksa forbise anmarkningarna. Naturligtvis kraver det da bra kreditgivning och inte sallan en exceptionell kundkannedom.

Sammanfattningsvis, the CRA (tillsammans med FHA och VA) ar en ide som jag stodjer helhjartat da det finns alla skal i varlden att hjalpa de som ligger pa gransen. Battre att fattiga far en extra chans och lite hjalp att aga ett eget hem an att dom fastnar i section 8's hela livet.Men det maste skotas med exceptionell underwriting, och staten maste valja. Antingen kora det helt offentligt och darmed sta hela risken, eller anvanda regulations som later bankerna avgora vilka krediter som ar mojliga och vilka som helt enkelt inte ar bra varken for kund eller for institution.

Hoppas detta klargjorde nagra av mina tankar runt problematiken.

/Levee

[teoretikern]

...

Till att börja med: dina ord är ett våldsamt slag mot Biggen, i och med att den amerikanska staten varit inblandad i kraschen. därför surfar han svettig runt just nu på Wiki efter något slags halmstrå. Finanssmältan skulle vara en triumferande segerparad längs med breda bullevarder, men förvandlades till  en torftig, sömngångaraktig skogsmulleutflykt i en steril stäpp.

Du nämner även lågräntepolitiken, genom Federal Reserve. Detta är en av de intressantaste iaktagelserna. Ett slagord som då och då dykt upp under finanskrisen är "fler regleringar!". En fri marknad anses vara instabil, den skapar lättförtjänsta vinster åt några få  och arbetslöshet åt ett flertal. Därför behövs en reglerande stat, en "magisk hjälpare". Finansväsendet i världen har varit reglerat.  Graden av statlig kontroll har varierat i regioner och tider. Hur ser resultatet ut? Enligt regleringsförespråkarna borde vi i så fall kunna se ett klart samband mellan regleringar och finanskriser: ju fler regleringar, ju färre kriser. Men så är inte fallet. Bild som visar tidigare bankkrascher i västvärlden:




Ett (C) betyder att en centralbank intervenerade; ett streck att uppgift saknas.

Bilden ovan visar länder med helt fritt bankväsende samt länder med reglerat, och är hämtat ur den imponerande "Fribankskolan". USA hade under 1800-talet ett ganska starkt reglerat väsende, med England på andra plats. I USA tilläts inte banker etablera sig var de önskade och de tvingades köpa amerikanska statsobligationer i utbyte mot förmånen att kunna driva en bank. Problemet var att dessa obligationer varierade starkt i värde, vilket orsakade att banker kunde stå utan täckning för sina sedlar. Resultatet blev ett mycket klantigt bankväsende med många kollapser. Intressant nog ansågs dessa regleringar på något sätt vara till för att kapitalets härjningar skulle förhindras. Grannlandet Canada hade å andra sidan ett helt fritt bankväsen och drabbades under den stora depressionen 1930 inte av en enda bankkollaps. Även Sverige hade ett fritt bankväsende och hade som mest 20 olika sedelutgivande banker, till skillnad från dagens enda - Riksbanken. England, alltså distriktet och inte Storbritannien, hade regleringar som omfattade banker inom ett visst avstånd från London, och resultatet synes i bilden. Skottland hade å andra sidan ett bankväsen likt Sveriges, och även det resultatet kan ni ju se.




Så vilka regleringar kan man då tänka sig behövas idag? Här brukar regleringsförespråkarna bli tysta, utan de skjuter över frågan till staten, att det är statstjänstemännens sak att tänka ut en lösning.

Ett tidigare reglerande system var det så kallade Bretton Woodssystemet som existerade mellan 1944 (egentligen från 1958) till början av 1970-talet. Somliga nationer tillämpade under BW-systemet ganska strikt valutakontroll så att privatpersoner inte skulle kunna köpa eller sälja utländska valutor som man ville. Dessutom skötte riksbankerna i alla länder de internationella betalningarna till en fast kurs: om Riksbanken betalade tre mark för en krona, betydde det att den svenska riksbanken (och utländska motsvarande) kunde kontrollera prissättningen på svenska produkter. En riksbank kan då inte plötsligt börja låna ut fantastiska summor pengar till affärsbankerna, för det innebär i slutänden högre priser, med följd att både utlandet och inhemska köpare ratar det egna landets produkter, precis vad som inträffade för Sverige 1992, men även senare för andra länder i Asien och Latinamerika, vilka inte lärde sig av svenska erfarenheter. BW-systemet föll slutligen samman pga att olika regeringar runtom i västerlandet inte kunde kontrollera inflationen. Frankrikes centralbank sålde sina dollarinnehav 1967, vilket visar att under regleringar är det statliga tjänstemän och inte privatpersoner som kommer spekulera i valutor. Dessutom köper och säljer bl a Japans regering enorma mängder dollar i inget annat syfte än att påverka växelkurser. Så vad har man då vunnit? Dessutom var även BW-systemet en rejäl finansskandal för det innebar att regleringar låste in privatpersoner att inte kunna göra sig av med en värdehandling som obönhörligen skulle sjunka i värde. När värden går upp i rök när privata värdehandlare är i farten är det enligt regleringsförespråkarna något hemskt och upprörande. Men när motsvarande sker när det gäller staten är det tydligen helt i sin ordning.

Tobinskatt, som i teorin avser att med en viss % beskatta varje köp/försäljning av valutor, faller på somliga regleringförespråkares läppar, men de missar då att USA hade under 60-talet en i praktiken Tobinskatt, men resultatet blev inte alls det man väntat sig. Erfarenheten säger även att länder är mer intresserade av att reglera den egna valutan än att kontrollera andra nationers, så det kommer finnas gott om kryphål.

Sitter just nu och läser den forne amerikanske centralbankchefen Alan Greenspans "The Age of Turbulence". Han ger här sin syn på diverse ekonomisk-politiska händelser och kommer in på regleringar. I USA:s historia är det jurister som är tänkta att reglera, men problemet ligger i att de är just jurister och inga specialister på finanser. De har egentligen ingen aning om deras regler kommer orsaka glädje eller skada för nationen.



Vi ser alltså regleringar i och med Freddie Mac, Fannie Mae, Bretton Woods, kapitalomsättningsskatt. Och vi ser även statliga eller semistatliga centralbanker som ska förse ekonomin med betalningsmedel, vilket även det framkallar kriser, ta t ex depressionen 1930. Österrikarna varnade flera år tidigare, under 20-talet, att Federal Reserves penningpolitik skulle liksom idag leda till överinvesteringar - värden som blåses upp när den låga räntan, en följd av centralbanken, placeras.  Hösten 1929 märktes en nedgång i börsyran, men detta var inte den egentliga nådastöten för ekonomin, utan denna kom senare när Federal Reserve plötsligt strypte penningmängden. Ja, exakt hur ser de så kallade magiska hjälpande regleringarna ut?

[Avantgardet]

Antar att det har inlagget ar riktat till mig.

Pa vilket satt ar det du skriver olika fran vad jag pastar i tidigare inlagg ? Jag har redan forsvarat din standpunkt, jag har redan forklarat hur allt hanger ihop och hur man kan debattera bada sidor och varfor man maste se pa saken fran tva hall for att fa hela sanningen.

Vi gor sa har. Har ar tva lankar till de bada respektive foretagens FAQ's. Isallet for att anvanda Wikipedia sa kan man ga till kallan direkt. Dar kan du lasa bland annat foljande som direkt som stodjer bada era standpunkter :

What Fannie Mae Does
Fannie Mae is a government-sponsored enterprise (GSE) chartered by Congress with a mission to provide liquidity and stability to the U.S. housing and mortgage markets.

Fannie Mae operates in the U.S. secondary mortgage market. Rather than making home loans directly with consumers, we work with mortgage bankers, brokers, and other primary mortgage market partners to help ensure they have funds to lend to home buyers at affordable rates. We fund our mortgage investments primarily by issuing debt securities in the domestic and international capital markets.

Fannie Mae was established as a federal agency in 1938, and in 1968 we were chartered by Congress as a private shareholder-owned company. On September 6, 2008, Director James Lockhart of the Federal Housing Finance Agency (FHFA) appointed FHFA as conservator of Fannie Mae. In addition, the U.S. Department of the Treasury agreed to provide up to $100 billion of capital as needed to ensure the company continues to provide liquidity to the housing and mortgage markets.

What does Freddie Mac do?
Freddie Mac is a government-sponsored enterprise (GSE) chartered by Congress to stabilize the nation’s residential mortgage markets and expand opportunities for homeownership and affordable rental housing. Our statutory mission is to provide liquidity, stability and affordability to the U.S. housing market.

What is a government-sponsored enterprise?

A government-sponsored enterprise is a shareholder-owned company created by Congress to serve a public purpose.

Does Freddie Mac make loans?
No. Freddie Mac does not make loans directly to homebuyers. After borrowers complete the closing process on their mortgage loans, Freddie Mac buys those mortgages from their approved lenders. The process of replenishing the supply of funds enables the lenders to make more mortgage loans to other borrowers.

How does Freddie Mac differ from Fannie Mae and Ginnie Mae?
Freddie Mac and Fannie Mae have substantially similar charters, Congressional mandates, and regulatory structures. Both Freddie Mac and Fannie Mae are publicly traded corporations. Ginnie Mae is a government-owned corporation within the U.S. Department of Housing and Urban Development that guarantees mortgage-backed securities backed by federally insured or guaranteed loans. Unlike Freddie Mac and Fannie Mae, Ginnie Mae does not purchase mortgages from lenders, nor does it buy, sell, or issue securities

http://www.fanniemae.com/aboutfm/index. ... Fannie+Mae
http://www.freddiemac.com/corporate/com ... index.html

I nulaget ar bada foretagen in conservation, alltsa under statlig kontroll. Icke att forvaxla med nationalisation som ar ett steg langre vad galler forstatligande.

Slutsats : Ni har ratt bada tva. Foretagen ar GSE's med allt vad det innebar rorande speciella statliga connections vilket ger Jensleo ratt. Foretagen har privata agare (agarandel okand men det ar korrekt att det finns privata intressen) vilket ger biggj ratt. Kan inte bli enklare.

/Levee

Socialisterna här på forumet har efterfrågat  en förklaring till finanskrisen, och här är en av ingridienserna.  Du hann delvis före mig.  Men det återstår vissa andra delar, en av dem är Community Reinvestment Act vilken tvingar låneinstitut att låna,  s k Subprimes, till osäkra låntagare till lägre ränta. Avantgardet förargades över de facto att det krävs statlig reglering för att osäkra låntagare ska kunna få lån, för marknaden klarar tydligen inte  detta. Detta stämmer inte. I USA är svarta och hispanics osäkra låntagare, vilket låneinstitut skulle ha garderat sig mot genom att låna ut till något högre ränta, om de tilläts. Men detta är diskriminering och är förbjudet.

Det där känner jag alls inte igen, vad jag frågat efter är varför amerikanska staten alls behövt reglera marknaden, eller ansett detta nödvändigt. Svaret är att marknaden redan var i kris! Detta struntar ni historieförvanskande marknadsapologeter i. Den här krisen är ju bara en uppskjuten effekt av internetbubblan. Man försökte mildra den genom att föra över investeringar i mer fasta tillgångar.

Har aldrig tidigare hört någon hävda att det är hudfärgen som anger huruvida någon är kreditvärdig eller inte.

[Avantgardet]

Ett slagord som då och då dykt upp under finanskrisen är "fler regleringar!". En fri marknad anses vara instabil, den skapar lättförtjänsta vinster åt några få  och arbetslöshet åt ett flertal.

Ja, det visar ju historien, att en helt oreglerad marknad slutar i en i allra högsta grad ofri marknad. Flera gånger har till exempel den amerikanska staten varit tvungen att ingripa mot monopoliseringstendenser. Och det är väl bra? Marknaden har alltid behövt statens regleringar, de är i lag med varandra, utan dessa hade marknaden inte överlevt hälften så länge.

Därför behövs en reglerande stat, en "magisk hjälpare". Finansväsendet i världen har varit reglerat.  Graden av statlig kontroll har varierat i regioner och tider. Hur ser resultatet ut? Enligt regleringsförespråkarna borde vi i så fall kunna se ett klart samband mellan regleringar och finanskriser: ju fler regleringar, ju färre kriser. Men så är inte fallet.

Verkar ganska naivt idag att argumentera för en helt fri marknad. Ja, givetvis finns det en samband mellan regleringar och finanskriser, men inte det du hävdar - ju fler kriser desto fler regleringar. Och eftersom marknaden alltjämt är en mer eller mindre uppskjuten kris så kan vi räkna med att fler regleringar lär tillkomma. Regleringar är något som marknaden behöver för att kunna fortsatt vara fri, på precis samma sätt som en "anarkistisk stat" måste ha något som garanterar (o-)ordningen. De är båda självmotsägelser på det planet. Ingen marknad kan vara fri utan regleringar, och ingen stat anarkistisk utan en maktapparat. Så, kort sagt, du ser helt fel på saken, och håller på med ett skenproblem.

[J R Auk]

Fast kritiken mot den senaste administrationen, ja många administrationer i USA, är ju att de har gått i finansernas ledband framför att fullgöra intressena för sina medborgare. Så även om det är ett statligt bolag så motsäger det inte en idé om att staten bör ha en översyn över de privata aktörerna inom ekonomin.

Det behövs bara ett tillägg, och det är att folket har översyn av staten.

[Avantgardet]

Fast kritiken mot den senaste administrationen, ja många administrationer i USA, är ju att de har gått i finansernas ledband framför att fullgöra intressena för sina medborgare.

Problemet är väl att ideologin inte förmår skilja dem åt, utan tar de förstas intressen för de senares, eller för att vara precis samma sak med andra ord.

[biggj]

Hejsan!

Efter att vi nu har kommit fram till att de båda omnämnda bostadslåneinstituten faktiskt var privatägda, kan vi gå vidare. Att finansinstitut, vanligen är det frågan om banker, alltid övervakas av regeringar är självklarheter, även svenska finansinstitut, och banker, övervakas av staten. Och ofta får de speciella åtaganden av statsmakterna. Eftersom staterna äro garanter för dem, och insättarnas kosingar till en viss gräns om det går åt skogen!  :D

Vad som var det korkade, och naturligtvis den nyliberala touchen i det hele var detta:

Allan Greenspan, var en gammal judisk uv i den amerikanska ekonomiska politiken sedan lång tid tillbaks. Han gjordes till chef för FED av Ronald Reagan under den beryktade ekonomiska vansinnespolitiken kallad "reaganomics".

Nyliberaler som Greenspan och andra inom den nyliberala trusten i USA sökte göra ett alldeles säreget försök att göra alla till kapitalister i USA. Det gjordes genom att skapa halvprivatiserade institut såsom Freddie Mac och Fanny Mae, vilka skulle låna ut pengar till alla fattiga amerikaner så att de skulle få äga sina bostäder. Detta för att säkra den republikanska majoriteten för årtionden framåt. Det gick till som så att man lånade ut massor med kosingar under 15 års tid, bankerna stod som garanter. Det hela skulle backas upp av att Wall Street därefter lät bankerna sälja dessa lån till utländska banker och lockade med goda räntor. Vid en krasch skulle hela världen stå för notan. Men det sa man inte högt!

Notera nu att Greenspan och många av grabbarna var lärjungar till Ayn Rand och hennes fantasier om en individualism som på alla sätt skulle skapa en ny samhällsmodell fri från kollektivism. Bara en sådan sak som at ta Ayn Rands idiotier på allvar, som Allan Greenspan gjorde, manar ju till en viss eftertanke. Kan dessa herrar något om ekonomi egentligen? Jag tycker frågan är berättigad efter hösten 2008. Vad hände? Jo, för det första varnade många insatta ekonomer för detta, både i Storbritannien och USA. Men de avsnästes som bakåtsträvare och allmänt oinsatta. År 2008 började bubblan mer och mer brisera, och under hösten rasade allt samman. Nu är vi alla skyldiga kosingar, därav världskrisen idag.
Tala om ett nyliberalt misslyckande alltså. Och än finns det tydligen folk som tror på kapitalismen, bara det är ju ofattbart. Denna kapitalismens kris är inte den sista, den är inte heller den första. Kapitalismen fungerar inte långsiktigt, eftersom det någonstans i systemet hela tiden ”läcker”.

Varför då inte lära sig läxan, och satsa på något bättre. Nämligen ett mycket mer differentierat näringsliv, där en mängd olika varianter tillåts existera. Men den gemensamma nämnaren att de hela tiden måste tjäna det samhälleliga systemet i den meningen att ingen skall behöva vara fattig. Och då är det bra med bland annat ekonomisk demokrati, samhällsstöttade företag med vissa skyldigheter vi tidigare skisserat, privata företag, offentliga företag och säkert annat vi nu glömt. Först då kommer vi bort från den totalitära agendan. En biprodukt blir ju att detta gynnar hela världen till slut.

Varningar om dessa sub prime-lån, och inte minst privatiseringarna, hade hörts redan åren 2001-2003, men de då stroppiga nyliberala Wall-street-nötterna viftade bort varningarna med att deras väg var den enda rätta! Det fanns alltså gott om varningsljus och varningstecken mot denna nyliberala politik. Det återkomer vi till!

MVH
bigj

[Levee]

Ett bra inlagg biggj, har bara nagra sma papekanden som du forbisett. Annars inte dumt alls, inte dumt alls.

Efter att vi nu har kommit fram till att de båda omnämnda bostadslåneinstituten faktiskt var privatägda, kan vi gå vidare. Att finansinstitut, vanligen är det frågan om banker, alltid övervakas av regeringar är självklarheter, även svenska finansinstitut, och banker, övervakas av staten. Och ofta får de speciella åtaganden av statsmakterna. Eftersom staterna äro garanter för dem, och insättarnas kosingar till en viss gräns om det går åt skogen!

Kom bara ihag att skilja pa overvakning och overvakning. Det ar skillnad pa att regleras av staten och att ga hand i hand med staten. Jag skall forklara vad jag menar via ett exempel :

Antag att staten skulle ge allmanheten mojligheten att kopa aktier i SBAB men anda fortsatta finansiera och subventionera foretaget samt bestamma vilken affarslinje dom anvander. Da skulle du fa en hybrid liknande de vi pratar om, om du lagger till att SBAB inte skulle syssla med direktupplaning utan istallet kopa lanestockar fran bankerna. Alltsa ingen konkurrent utan en samarbetspartner pa sekundar riskmarknad.

Nyliberaler som Greenspan och andra inom den nyliberala trusten i USA sökte göra ett alldeles säreget försök att göra alla till kapitalister i USA. Det gjordes genom att skapa halvprivatiserade institut såsom Freddie Mac och Fanny Mae, vilka skulle låna ut pengar till alla fattiga amerikaner så att de skulle få äga sina bostäder. Detta för att säkra den republikanska majoriteten för årtionden framåt. Det gick till som så att man lånade ut massor med kosingar under 15 års tid, bankerna stod som garanter. Det hela skulle backas upp av att Wall Street därefter lät bankerna sälja dessa lån till utländska banker och lockade med goda räntor. Vid en krasch skulle hela världen stå för notan. Men det sa man inte högt!!

Fannie Mae skapades 1938 av FDR-administrationen. Freddie Mac skapades 1970 av Richard Nixon-administrationen. Vill du ha med Greenspan och hans gang sa far du ga in pa en specifik tid och ta det darifran.

Speciellt gillar jag din formulering "halvprivatiserade institut". Det visar pa att du tagit till dig information.

Sedan far du inte glomma, om du vill prata om detta, att dessa institut verkar pa den sekundara lanemarknaden. Det ar viktigt att ha med. Fannie och Freddie koper upp conforming loans fran den primara lanemarknaden och inget annat. Bankerna ar inte garanterna, dom saljer sin risk vidare. Annars har du fattat ungefar vad det handlade om, man paketerade ihop lanestockar och salde dessa vidare till inhemska/utlandska investerare som siktade in sig primart pa triple-A graderade vardepapper. Har kommer sub-primelanen in i bilden.

Varningar om dessa sub prime-lån, och inte minst privatiseringarna, hade hörts redan åren 2001-2003, men de då stroppiga nyliberala Wall-street-nötterna viftade bort varningarna med att deras väg var den enda rätta!

Ja. Men glom inte att det var en tvahovdad hydra. fran ena hallet satt Wall Street och plockade in provision fran investerare som kopte subprimestockar utan att veta om det (hur fan gjorde dom sin due diligence egentligen, vad gjorde alla underwriters ?). Pa andra sidan satt USA's president och tryckte pa for att bankerna skulle ta krediter som dom inte ville ta, via CRA och andra lagar. Blanda detta med en synnerligen klantig deregulation fran administrationens sida och en bra marknad for okvalificerade mortgage brokers. For manga kockar gor aldrig bra soppa.

Nu, idag 2009, sa haller bankerna pa att forsoka reda ut harvan. Framfor allt sa jobbar man hart med att re-finansiera manga lan som togs inom CRA, FHA och VA.

Men den gemensamma nämnaren att de hela tiden måste tjäna det samhälleliga systemet i den meningen att ingen skall behöva vara fattig. Och då är det bra med bland annat ekonomisk demokrati, samhällsstöttade företag med vissa skyldigheter vi tidigare skisserat, privata företag, offentliga företag och säkert annat vi nu glömt.

Med det sagt sa antar jag att biggj ar en supporter av GSE's da ? Ar det korrekt uppfattat ?

What is a government-sponsored enterprise?
A government-sponsored enterprise is a shareholder-owned company created by Congress to serve a public purpose.

Detta ar val kanske inte riktigt tradens syfte/amne, nagon moderator kanske vill dela/flytta till en mer passande trad ?
/Levee

[Levee]

Du nämner även lågräntepolitiken, genom Federal Reserve. Detta är en av de intressantaste iaktagelserna. Ett slagord som då och då dykt upp under finanskrisen är "fler regleringar!". En fri marknad anses vara instabil, den skapar lättförtjänsta vinster åt några få  och arbetslöshet åt ett flertal. Därför behövs en reglerande stat, en "magisk hjälpare". Finansväsendet i världen har varit reglerat.  Graden av statlig kontroll har varierat i regioner och tider. Hur ser resultatet ut? Enligt regleringsförespråkarna borde vi i så fall kunna se ett klart samband mellan regleringar och finanskriser: ju fler regleringar, ju färre kriser. Men så är inte fallet. Bild som visar tidigare bankkrascher i västvärlden:

Jag skulle vilja saga att nyckeln har inte ar fler eller mindre regleringar, det handlar snarare om ratt eller fel regleringar vid ratt eller fel tidpunkt. Antalet ar egentligen oviktigt. Det motsager inte dessa argument, men den ar en, enligt mig, intressantare vinkel pa samma problemstallning.

/Levee