Vilken musik lyssnar ni på? [ändra från "https" till "http" för att se inbäddade videos]

[transversal]

Zokrates, var du och såg henne?

[mereologi]

Den här låten vinner på att lyssnas mycket på, behaglig och svängig hehe:

https://www.youtube.com/watch?v=3QCZ_bv9aLc
The Beach Boys - Don't Worry Baby

[Fiore]

Pink Floyd! Dylan, Hendrix, Nirvana, KoRn, Jefferson Airplane, Tom Waits, Nick Cave, Pearl Jam, Mark Lanegan etc. <3

[transversal]

Jack Johnson ... mmm. Hängmatta, lemonad, ....

[Avantgardet]

http://www.youtube.com/watch?v=VIiNbiwv ... re=related

Underskattad platta "Boggy Depot".

[Minded]

Morcheeba är mäktiga, har fn 3 mäktiga låtar:

http://www.youtube.com/watch?v=f-FraedzaBY

http://www.youtube.com/watch?v=xi-5xSED908

[Fromm]

Morcheeba är mäktiga, har fn 3 mäktiga låtar:

Så du gillar makt minded, är det därför du gillar S/M?  :twisted:

För den auktoritära karaktaren finns det så att säga två kön, det starka och det svaga. Kärlek, beundran och beredvillighet att underkasta sig väckes av makten, vare sig den representeras av en person eller en institution. Man fascineras av makten, icke för det värde, som någon speciell makt kan representera utan just emedan den är makt. Liksom kärlek» av sig själv väckes av makten uppväcker svaga människor eller institutioner lika självfallet den auktoritära karaktärens förakt.

[Fromm]

Wish I was a better person
With more control
Turn the other cheek
When the punch comes, roll
Wish I was a kinder person
Could see the other's pain
Not overreact, never judge
Shrug off the spreadin' stain

But I'm a howler monkey
Moreau's half & half-man
A panther with its tail in a trap
A pumped up pyramid of pulsing glands

I'm damaged, and I like it
It made me what I am
I'm damaged, and I like it
The rest is just a sham

I'm damaged, and I like it
I live for rock 'n' roll
I'm damaged, and I like it
It thrills me to the soul

http://www.youtube.com/watch?v=DUNrHzQ6 ... re=related

[Avantgardet]

Det här var ett tag sen, men sen sa han allt som behövde sägas redan då:
http://www.youtube.com/watch?v=tBnLkOYln5Y

[mereologi]

Broder Daniel - Work

https://www.youtube.com/watch?v=asOuFIiorTg

[Niya]

Psytrance.

Allt från ambient/downtempo/chillout i stil med Abakus:
http://www.youtube.com/watch?v=7LS61BreAwI

och psy/goa, t ex Infected, gärna från de äldre, mer obskyra... bohemiska skivorna. Svårt att förklara, icke kommersiella kanske.
http://www.youtube.com/watch?v=XhTu_tU__Yg
(Har pianosolot som ringsignal <3)

Darkpsy går väl hem det också,  t ex när det bär av till skogen  :P
House funkar det med när jag inte har något val, men det borde räknas som pop eftersom det spelas på klubbar och radio nu.

Allmänt tycker jag att det blivit brutalt svårt med genres "nu för tiden". Nu låter jag väl gammal, men jag hade väl helt enkelt dålig koll förr. Det finns så galet mycket subgenres att det är omöjligt att hålla koll på någonting. Kan knappt hålla isär det jag själv lyssnar på. Säger jag till någon random person att jag lyssnar på trance så tänker de direkt på happy hardcore och säger "nej, usch!". Orkar oftast inte ens försöka förklara skillnaden.

[Avantgardet]

Medger att Infected Mushrooms tidigare plattor var förbannat bra. Har en kompis, en tjackis, som konstigt nog liksom bara knappt kan spela ett par ackord på gitarr själv men är en av dem som "fattar" och "kan" musik bäst av alla människor jag känt. Helskumt hur det där går ihop. Han har dock lyssnat sjukt mycket på musik - antagligen precis lika länge som venen hans stått öppen, sen 1980. Men han är en av få vars åsikt jag respekterar ifråga om mitt eget gitarrspelande, eftersom han liksom är med på vad jag spelar, förstår vad jag försöker få sagt med nåt osv. Alltid kul med nån som lyssnar, och verkligen hör, inte att det liksom går in genom ena örat och ut genom andra. Det senare är sant till och med om många som själva kan spela, men de är just kanske oftast för upptagna med att spela själva att de glömmer lyssna. Att spela är underligt nog alltid fel, och att lyssna alltid rätt, även när man själv sitter bakom spakarna. Och om jag sitter och spelar till nåt, så brukar han smyga in lite psytrance, för han gillar vad jag spelar över sån musik. Det är ju hemskt spelvänligt också. Men ja, de tidiga Infected Mushroom plattorna är fina. Faktiskt. De senare vet jag inte vad jag ska säga om, har aldrig riktigt ens orkat lyssna in dem.

[Niya]

Alla påverkas ju av musik.

Är det någon mer än jag som kan bli riktigt jävla förbannad av att behöva lyssna på det man anser vara skräp?

Min karl brukar roa sig med att nynna catchiga barnvisor och liknande när jag är upptagen med något. Jag registrerar det inte medvetet om jag är väldigt inne i det jag gör eller är i mina egna tankar. Sedan tar det mellan 10 sek och 5 min så nynnar jag på den. Det tog väl honom ett år att förstå att jag inte gjorde det medvetet, och sedan ytterligare ett år för mig att fatta att han gör det med flit för att driva med mig. Jag kan seriöst spendera en timme med att nynna på "mamma haj" efter att han har dummat sig. LITE frustrerande. Även frustrerande för honom då någon reklamjingel kan bita sig fast, men då resettar den lömske jäveln mig med någon annan låt han vet att jag hatar.

Det har gått så långt att han kan hitta på egna melodier som jag sedan upprepar i oändlighet tills han säger "N, du vet att du nynnar på en låt som inte existerar?". (Nu kan man väl inte uttrycka sig så på ett filosofiforum, men det är så han säger.)

En period (en LÅNG period) efter att jag kom på honom så var det ett internskämt i vår grupp att sjunga på Lucky Twice - Lucky, varpå jag inte kunda sluta sjunga på den på evigheter. Tillslut räckte det att någon sa något som fick mig att associera till låten så var det kört...
http://www.youtube.com/watch?v=Cg0Pnbm8R2s

Är detta någon form av hjärntvätt? Behöver jag lobotomeras? Vad mer tar jag in genom subliminal perception?

[Niya]

Och om jag sitter och spelar till nåt, så brukar han smyga in lite psytrance, för han gillar vad jag spelar över sån musik. Det är ju hemskt spelvänligt också.

Får mig att tänka på detta, helt fantastik grej.
https://www.youtube.com/watch?v=jNe5JhdBTG0

Men ja, de tidiga Infected Mushroom plattorna är fina. Faktiskt. De senare vet jag inte vad jag ska säga om, har aldrig riktigt ens orkat lyssna in dem.

Den senaste från 2007, Vicious Delicious, gillar jag dock. Väldigt kommersiell, låter nästan Linkin Park inspirerad. Men jag gillar Linkin också, i alla fall deras första platta.
http://www.youtube.com/watch?v=QXjNB43WRBk <-- bästa från skivan, imo.
http://www.youtube.com/watch?v=tNV3tGpWrgQ <--- Tydlig likhet med Linkin

[Avantgardet]

Vet inte om kommersiell är ordet, tycker väl snarast att det är för pampigt och pråligt det de gjort på senare tid. Har noterat att de allra flesta "artister" blir substanslösa, harmlösa, urlakade så fort de börjar komma upp sig. Det är väl en del av kommersialiseringen, men jag tänker inte främst på att de tillrättalägger musiken eller nåt, snarare att de liksom förlorar inspirationen. Är alldeles för klyschigt att påstå att man måste lida sin musik, men tyvärr ligger det en del bakom det. Inte nödvändigtvis lida heller dock, men åtminstone mena den, och gräva fram den, skita ner sig lite i jakt på den. Och ha riktiga inspirationskällor omkring sig. Vissa miljöer kan ta död på en helt själsligen.

Didgeridoo är helt outforskat för mig. Gillade vad den där snubben gjorde rytmiskt med det, inte tänkt att det går använda i den meningen förr. Mer tänkt mig det i termer av "säckpipa", if that makes any sense.

Jag vet inte. Jag är själv rätt förtjust i "löjliga" och "barnsliga" melodier. De gånger jag är på riktigt bra humör kan jag sitta och sjunga psalmer till min egen ära för att reta slag på omgivningen. Just korsningen psalm och blues kan jag tycka om att leka med. Det är liksom inte sakralt, och inte profant, utan nåt charmigt och helt utan pretentioner. I själva verket ska det erkännas att jag är något av ett fan av Jojje Wadenius. Och Pugh. Tycker det är kul med folk som vågar vara lite löjliga också. Jag menar, det är inte mer än en färg, går göra rätt schyssta grejer med det också. Tvärtom kan jag tycka sånt som Linkin Park blir alldeles för överdrivet. Vem är så där allvarlig liksom? På allvar? Tyvärr gäller det ju praktiskt taget hela musikscenen nästan. Musik ska visst vara gravallvarligt, man får inte skämta i musik. Aldrig hört mamma haj dock. Men faktiskt plankat en del med Electric Banana Band, en gång i tiden.

Finns en gitarrist som har knyckt min pryl. Eller rättare, när jag hörde honom så blev jag lite pissed för att han gjorde samma grejer som jag, samma tänk liksom, utan att jag hade lyssnat in honom tidigare. Marc Ribot heter han, och spelar mycket ihop med en kompositör som heter John Zorn. Tar första bästa: http://www.youtube.com/watch?v=Ajl28OdWqtc