Om Jesus död för våra synder

Traditionella religionsriktningar, men även andlighet ur ett mer generellt perspektiv.

Moderator: Moderatorgruppen

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 13 maj 2005 02:42

J R Auk skrev:Alltså; han sa, jag är en som er, jag är guds son och ni är som jag. Se på mig och vet att ni är som jag och kan nå dit jag nått.


Ja precis, men frågan är ju vart han hade nått med att vara sådär.
Jag har svårt att tänka mig att man dör i förehavandet:

Se på mig och se att jag älskar och är älskad. Gör detsamma och ni kommer också vara älskade och älska.


Det låter som att man skulle behöva spika upp sig på närmsta träd.
Tror du inte att hans budskap var något annat (oxå).


Det känns som om Kristendomen fanns och var etablerad som tro, sen kommer Jesus och blir jävligt populär. Och vips så måste han och hans budskap skrivas in för att inte folk skulle överge kristendomen.
Kanske därför motsägelsena om att stena den ena och älska den samme uppkommit?


Det fanns många olika trosupppfattningar (precis som idag) under den här tiden. Det var otroligt mycket filosofi och kejsarna var gudomliga.
Jesus blev ju faktiskt hängd för att han talade om "sin" gud. Och därmed vägrade lyssna till folkets "irrläror". Vad menar du med motsägelsen om att stena och älska? Att älska sin näste betyder inte att man får bete sig hur som helst. Du måste även ha med i tanken att det är från mose lag du läst detta, vi är inte bundna till mose lag längre. Jesu bergspredikan talar om hur man skall älska sin näste.
"Den utan synd kastar första stenen" heter det ju några år senare.
"Gud är sen till vrede. Men han är även rättvisan"
men det där med att göra kristendomen populär är jag helt med dig i, fast senare. Tex när kyrkan började fira jesus födelsedag på julafton.
Och det räckte ju inte med det, utan sedan skulle man skrämmas-
husförhör och korståg... annars kommer du till helvetet.
har svårt att tänka mig att en allsmäktig gud offrat sin son för att vi skall kunna bete oss hur som helst i han (guds) namn. Utan att i slutändan göra något åt eländet.

Jag skulle sätta mina 5 p på att Jesus tog emot kunskap från orienten där dom hade haft en samhällsutveckling längre.


Det är möjligt, men huvudsaken är ju att de talar om samma gud.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 13 maj 2005 04:32

Mark 4:35-41: 35-38 ser jag i stort som en ren fallbeskrivning av hur det förhöll sig, men det är intressant att notera att Jesus verkligen inte var rädd för döden


hrm hrm... Nu måste jag faktiskt börja citera.
Upp 21:4
och han skall torka alla tårar från deras ögon. Döden skall inte finnas mer, och ingen sorg och ingen klagan och ingen smärta skall finnas mer. Ty det som en gång var är borta.”
Varför vara rädd för döden om den inte nödvändigtvis behöver infinna sig?
Tex.
Joh 11:14
Då sade Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död.
Joh 11:23-26
Jesus sade: ”Din bror kommer att uppstå.”
Marta svarade: ”Jag vet att han skall uppstå vid uppståndelsen på den sista dagen.”Då sade Jesus till henne: ”Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö. Tror du detta?”

jesus menar att Lasarus inte kommer att infinna sig i dödens tillstånd mera, jesus kommer att bota honom från döden.
Likaså kommer de som tror på honom leva även om de dör (vilket jag nog får återkomma till om någon är intresserad, känns som jag skriver för mycket)
Lasarus syster är medveten om att död kommer att försvinna vid den sista dagen
1 Mos 1:5
Gud kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen.

Vad man kan se är att gud kallar den dagen han börjar sin skapelse för första dagen och vad man då kan anta är att den dagen han avslutar sin skapelse är den sista dagen. Vilken är då det?

Dan 8:19
och sade: ”Nu låter jag dig veta vad som kommer att ske i vredens sista skede: det är om den sista tiden det handlar.

vad vi kan se är att vi saknar uttryck för den specifika sista dagen, till skillnad från den första dagen som förklaras ganska grundligt, vi får en information om hur den sista tiden skall vara men genom att läsa i:
1 Thess 5:2
för ni vet själva mycket väl att Herrens dag kommer som en tjuv om natten.

så förstår vi att vi inte skall ha kunskapen om när den sista dagen kommer, utan bara att den kommer.

Om herrens dag jesaja 2:1-22

Joh 11:35 Jesus föll i gråt.

Man kan lära sig lite om jesus personlighet när han uppväcker Lasarus och faktiskt gråter när han ser att han är död. Fastän att han kan väcka upp honom igen. (Tillbaka till sina anhöriga igen :wink: )

Joh 11:44
Och den döde kom ut med armar och ben inlindade i bindlar och med ansiktet täckt av en duk. Jesus sade åt dem: ”Gör honom fri och låt honom gå.”

han går, han har ben, han är som förut fast inte död.

Han nämner också att han kommer att återvända till livet (re-in-karnera) redan tre dagar senare. Detta ter ju sig verkligt mystiskt, även för den som är bekväm med en reinkarnationstanke. Den kropp som hans själ då tar i besittning när han kommer tillbaka måste då antingen sättas ihop ur tomma intet (orimligt) eller redan finnas där (mer rimligt).


sin egen sin egen sin egen :D


Troligtvis rör det sig inte heller om vilken kropp som helst, utan någon som redan är förberedd i någon bemärkelse - kanske rent av någon som omnämns i bibeln. I alla fall, åter till Petrus:



Luk 24:7
att Människosonen måste överlämnas i syndiga människors händer och korsfästas och uppstå på tredje dagen.”

Luk 23:55
Kvinnorna och Petrus vid graven
Kvinnorna som hade kommit från Galileen tillsammans med Jesus följde med och såg graven och hur hans kropp lades där.

Petrus var på utsidan.
Sedan försvinner jesus från graven. Maria (*2) ser den tomma graven och informerar de 11 andra(apostlarna). De tror inte på kvinnorna:

Luk 24:12
Men Petrus sprang genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.

Så Petrus kan det ju inte vara. Han fatta ju nada?
Så kan vi gå vidare med Johannes döpare som var på tal tidigare (det var i dina inlägg tror jag?)

Matt 3:3
Det är om honom det heter hos profeten Jesaja: En röst ropar i öknen: Bana väg för Herren, gör hans stigar raka.

Så Johannes arbete var alltså att bana väg för Herren. Som rimligtvis bör vara gud eller jesus, vilket som. Gud som är gud eller jesus som är utsänd av gud för att lära mäniskorna om gud.

Matt 3:11
Jag döper er med vatten för omvändelsens skull. Men han som kommer efter mig är starkare än jag, och jag är inte värdig att ta av honom hans sandaler. Han skall döpa er med helig ande och eld.

Nu verkar det ju faktiskt som om Johannes syftar på jesus.

Matt 3:13-14
Sedan kom Jesus från Galileen till Johannes vid Jordan för att döpas av honom. Men Johannes ville hindra honom och sade: ”Det är jag som behöver döpas av dig, och nu kommer du till mig.”

Johannes underkastar sig jesus. Han är på det klara med att jesus är messias.

(Matt 11:11 Sannerligen, ingen av kvinna född har trätt fram som är större än Johannes döparen, men den minste i himmelriket är större än han.) :) hårda bud. Den där Johannes hade det inte lätt, herodios dotter lät ju halshugga honom för att få hans huvud på ett fat i födelsedagspresent.
oops, nu avgick jag bestämt från ämnet.

Joh 1:15
Johannes vittnar om honom och ropar: ”Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.”

Aha! vad menas med detta skumma uttalande?
Jesus kommer från "regionerna däruppe" och har kommit ner på jorden, det är vi på det klara med, (i begynelsen var ordet och ordet var hos gud ... ja du vet, låt oss skapa människorna till vår avbild..forts.)
Han går före mig? = han visar mig vägen? Låter rimligt.

Joh 1:18
Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

Då kan det ju inte varit han med sandalerna iallafall.
Johannes förklarade inte gud, han banade vägen för jesus.
(Visioner och syner, sorry..)

Joh 1:19-21
Johannes döparens vittnesbörd
Och detta var Johannes vittnesbörd när judarna i Jerusalem sände präster och leviter för att fråga honom: ”Vem är du?”
Han bekände och förnekade inte, han bekände: ”Jag är inte Messias.”
De frågade: ”Vad är du då? Är du Elia?” Han svarade: ”Nej, det är jag inte.” — ”Är du Profeten?” — ”Nej”, svarade han.

Detta är ju det tyngsta argumentet. Johannes egna ord.

kanske rent av någon som omnämns i bibeln.


hmmm sin egen kanske :-#

hmmm. förlåt att jag skrivit en hel novell :smt015 Hoppas ni kunde hålla er vakna.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Defense of the Uncommon Sense

Inläggav hovnarr » 13 maj 2005 17:27

Stefan skrev:Hovnarr/ Nu blir jag lite förvirrad. Vilken uppfattning ville du försvara? Jag trodde att du var ute efter att säga att de som trodde att Jesus kunde trotsa naturlagarna feltolkat bibeln. Men nu verkar du säga det motsatta. Exakt vilken tes är det du vill försvara?


Jag gav mig aldrig ut för att försvara en tes. Men i den mån jag gjorde det hade det inget att göra med Jesus förmenta trotsande av naturlagar. Den tes jag "försvarade" grundar i att uttalande av Jesus såsom "Jag är vägen..." till stor del skall tolkas som "Jaget är...", medan en tolkning som leder till persondyrkan av Jesus person skall undvikas. Tesen är alltså att sällhet uppnås genom inre andlig odling snarare än genom att dyrka Jesus, samt att Jesus själv hävdar detta. Jag finner det också rimligt att betrakta Jesus utökade själsförmögenheter som ett resultat av hans andliga utvecklingsnivå.

Tatjana skrev:-Är det mig det är fel på eller är världen på väg att bli galen?


Jag skulle svara "ja" och "ja". Jag liknade tidigare min andliga törst vid ett slags vackert handikapp. Man blir varken rik eller aktad av ett samvete - och man kan bara hoppas att man får sova lika gott som de med ringa samvete när man skött sig. Men "fel" måste här betraktas som avvikelse från det "normala", vilket inte är samma som avvikelse från det sunda.

Tatjana skrev:Så sant, så sant. Kan man någonsin vända åter?


Det tror jag inte. Inte i någon egentlig mening. Men man kan bryta igenom. Lidandet kan transformeras till något vackert, men då får man allt välkomna det först :cry:

Tatjana skrev:Men! En insiktsfull / ödmjuk person vet varför han/hon lider


JA!! Precis - det är underbart :) Då är man på god väg igenom. Det är som skillnaden mellan att bara plugga mekaniskt och förstå vad det är man har att lära sig och vad man ska ha det till.

Det glädjer mig att vi tycker lika här Tatjana - över till dina spännande bibelcitat:

Den som tror på mig skall leva om han än dör


Tatjana skrev:Likaså kommer de som tror på honom leva även om de dör (vilket jag nog får återkomma till om någon är intresserad, känns som jag skriver för mycket)


Jag förekommer dig där och passar på att ge min syn på saken. Inte ens mycket starkt troende människor blir återuppväckta från de döda i den bemärkelsen att de börjar leva ånyo i sin fysiska kropp efter att de varit hjärndöda. Detta måste alltså syfta på något annat. Vi har i flera trådar på forumet diskuterat själen och reinkarnationstanken och kom då fram till att ÄVEN om detta vore verklighet så skulle det vara en mycket "oframträdande" del av "jag-känslan" som följde med från liv till liv.

Men låt nu säga att tro på MIGet, dvs. den andliga odling som jag hävdar att bl.a. Jesus representerar, skulle verka på ett själsligt plan snarare än ett personligt/känslomässigt plan, då kan i alla fall jag lättare begripa dessa ord. "Du kan ingenting ta med dig dit du går" och "allt kött är hö", etc. etc. Men tänk om man kan ta med sig den andliga odlingen dit man går? På så vis får man leva vidare (dvs. utvecklas) om än man dör, därför att den utveckling man gjort i livet sitter i det som består efter döden - inte i köttet, plånboken eller andra sådana förgängliga ting.

Tatjana skrev:Vad man kan se är att gud kallar den dagen han börjar sin skapelse för första dagen och vad man då kan anta är att den dagen han avslutar sin skapelse är den sista dagen. Vilken är då det?


Vad kul, det här rimmar med lite texter jag läser just nu. OK, låt oss säga att den första dagen är när skapelsen börjar (varde ljus = big bang, typ). I genesis följer sedan en beskrivning av guds förehavanden denna kosmiska vecka. Man får då förmoda att skapelsen pågår alltjämt, även efter denna vecka, och att människans utveckling är en del i denna utveckling.

Men där har människan i varje fall inte existerat i sin nuvarande form under hela skapelsen, och man får betrakta människans tid på planeten Jorden, som vi känner den idag, som tämligen kort i förhållande till hela den pågående skapelsen. Bibeln som informationsbärande medium hör denna korta period (med boktryckarkonst och hela faderullan) till. Den yttersta dag som omtalas i bibeln behöver alltså inte vara hela skapelsen ändhållplats, utan (för att följa en slags makroskopisk reinkarnationstanke) "vår tids" (med liv, död, kött, atombomber och trefärgad tandkräm) Grande Finale.

Tatjana skrev:han går, han har ben, han är som förut fast inte död.


Kör till. Hur länge var han (förmodat) död - står det nånstans? Alltså, när man dör början ju kroppen brytas ner, och det går ganska fort. Att vara "som förut fast inte död" är nog rätt så osmakligt om köttet samtidigt inte återfår sin forna konstitution.

Det finns naturligtvis en rad olika förklaringar till förloppet. En är ju att Jesus kunde återställa kroppens tillstånd och kalla tillbaka själen i kroppen, en annan att Lasarus låg i någon slags koma som Jesus kunde bota osv. Bandagen och lindorna - antyder dessa att kroppen var balsamerad på något sätt?

Tatjana skrev:sin egen sin egen sin egen


Sure, det är en möjlighet. Vi har bara föruttnelseproblematiken att ta ställning till. En kropp blir ofräsh på 3 dagar, så med devisen "minsta möjliga orimligheter" tycktes det mig rimligare att Jesus liksom smälte samman med en annan själ istället för att återta sin gamla hylsa!

Tatjana skrev:Så Petrus kan det ju inte vara. Han fatta ju nada?
Så kan vi gå vidare med Johannes döpare som var på tal tidigare (det var i dina inlägg tror jag?)


Eh, nä - tror inte att jag någonsin föreslagit vem, om någon, Jesus återvändande själ skulle ha smält samman med. Däremot föreslog jag att det gott kunde vara en bibliskt betydelsefull person.

Men Petrus sprang genast bort till graven. När han lutade sig in såg han bara linnesvepningen ligga där, och han gick därifrån full av undran över det som hade hänt.


OK, du som kan bibeln - om vi tänker oss en rekonstruktion av denna händelse som ett slags "murder mystery", vad hände då? Kroppen läggs dit. Rullade man inte nån sten framför mynningen (har för mig det)? Fanns det vakter där och märkte de inte när Jesus på insidan försökte forcera stenen? Står det olika i de olika evangelierna?

En annan sak som slog mig: Jesus dog på korset som en brottsling - fick han sedan en fin grav i sten och allt? Varför då?

Tatjana skrev:Nu verkar det ju faktiskt som om Johannes syftar på jesus.


Det finner jag rimligt. Vad gäller Matt 3:11 "vatten för omvändelsens skull" - här verkar dopet som ceremoni enligt Johannes ha en "omvändande" effekt. Man går åt ett håll, och så vänder man om och går tillbaka. Inåt, kanhända? Jag tror inte dopet innebar att han hällde en skopa över huvet på folk när de kom ut från bastun. Det här är nog snarare än skräckfylld upplevelse, ungefär som när mellanstadieeleverna "döper" de yngre barnen i skolans toalettstolar. Typ som den utomkroppsliga upplevelse som vissa hallucinogener kan ge upphov till. Coolt i så fall. Men åter till Jesus:

Han ska döpa folk med helig ande och eld - men detta är mer bildligt än Johannes vatten (Jesus gick ju inte och tuttade eld på folk bokstavligt talat). Vad är det då för eld han snackar om? Den symboliskt lagde (som jag själv) häpnar också över dualismen eld-vatten. Det är nästan så man börjar undra vem som döper i jord och luft. Men nu spånar jag vilt!

Tatjana skrev:Johannes underkastar sig jesus. Han är på det klara med att jesus är messias.


Vad innebär det att "vara messias"? Det handlar om nån profetia från GT eller? Utveckla gärna - jag är så dåligt insatt. Vad skulle det föra med sig att just messias kom gående, enligt bibeln? Hajar inte riktigt. Betyder det något utöver än att Johannes var på det klara med att Jesus var längre andligt utvecklad än han själv?

Tatjana skrev:Jesus kommer från "regionerna däruppe" och har kommit ner på jorden, det är vi på det klara med, (i begynelsen var ordet och ordet var hos gud ... ja du vet, låt oss skapa människorna till vår avbild..forts.) Han går före mig? = han visar mig vägen? Låter rimligt.


Absolutely. Jag är inne på tanken "spiritual beings having a human experience" både för Jesus och vår egen del, fast i helt olika skala (mer i den musikaliska betydelsen än storleksbetydelsen) liksom.

Tatjana skrev:Hoppas ni kunde hålla er vakna.


Det var inga svårigheter. Jisses, jag blir ju riktigt nyfiken på att läsa bibeln nu efter allt detta. :) Nu fattas bara att Zarathrustme ger sin syn på saken också, men det är kanhända mycket att hoppas på.

-narr-

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 14 maj 2005 00:09

Hovnarr, här har du ett intressant ställe om att bli född på nytt.
Johannes 3:1

Jesus och Nikodemos

Bland fariseerna fanns en man som hette Nikodemos och var medlem av judarnas råd.

Han kom till Jesus en natt och sade: ”Rabbi, vi vet att det är från Gud du har kommit som lärare. Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom.”

Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född på nytt kan inte se Guds rike.”

Nikodemos svarade: ”Hur kan någon födas när han är gammal? Han kan väl inte komma in i moderlivet och födas en gång till?”

Jesus svarade: ”Sannerligen, jag säger dig: den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike.

Det som har fötts av kött är kött, och det som har fötts av ande är ande.

Var inte förvånad över att jag sade att ni måste födas på nytt.

Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden.”

Nikodemos frågade: ”Hur är detta möjligt?”

Jesus svarade: ”Du skall vara lärare för Israel och förstår inte det!

Sannerligen, jag säger dig: det vi vet förkunnar vi, och det vi har sett vittnar vi om, men ni tar inte emot vårt vittnesbörd.

Om ni inte tror när jag talar till er om det jordiska, hur skall ni då kunna tro när jag talar till er om det himmelska?

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Re: Defense of the Uncommon Sense

Inläggav Tatjana » 14 maj 2005 17:25

hovnarr skrev:Jag finner det också rimligt att betrakta Jesus utökade själsförmögenheter som ett resultat av hans andliga utvecklingsnivå.


Eller möjligtvis att han är guds son?


Det glädjer mig att vi tycker lika här Tatjana


Kan vara en följd av att:
1. Jag har övat mina färdigheter i skrivandets förmåga.
2. Du håller på att bli indoktrinerad....... shit!!

Jag förekommer dig där och passar på att ge min syn på saken. Inte ens mycket starkt troende människor blir återuppväckta från de döda i den bemärkelsen att de börjar leva ånyo i sin fysiska kropp efter att de varit hjärndöda.


Det låter ju bra, men det är inte vad det står i bibeln.

1 Kor 15:12-14
Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? Om det inte finns någon uppståndelse från de döda har inte heller Kristus uppstått. Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom, och tom är också er tro.

Alltså, om inte jesus har återuppstått och visat sig för sina apostlar och kvinnorna samt de femhundra andra människorna så borde bibeln rimligtvis inte vara sann och därmed existerar inte heller en allsmäktig gud. Lägg märke till att ALLA som såg jesus sa -det är jesus, de visste att det var han för de hade sett honom tidigare och kände igen honom vid hans utseende.


På så vis får man leva vidare (dvs. utvecklas) om än man dör, därför att den utveckling man gjort i livet sitter i det som består efter döden -


Kan jag tolka detta som att "man får sota för det man gör"? I sitt nästa liv.

OK, låt oss säga att den första dagen är när skapelsen börjar (varde ljus = big bang, typ).


som tämligen kort i förhållande till hela den pågående skapelsen. Bibeln som informationsbärande medium hör denna korta period


Den yttersta dag som omtalas i bibeln behöver alltså inte vara hela skapelsen ändhållplats,


Precis vad jag ville komma fram till, vi kan härmed konstatera att- enligt bibeln så har gud ett "uppsåt" med jorden, han skapade den inte av en slump lixom. Ändhållplatsen är ju faktiskt början på det nya, när resan ÄNTLIGEN är slut.

Psalm 90
En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkt. Du fanns innan bergen föddes, innan jorden och världen blev till. Du är Gud från evighet till evighet. Du låter människan bli mull igen, du säger: Bli vad du en gång var! Tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, som en av nattens timmar.

En dag för gud är alltså tusen år för oss, vilket ger oss en känsla av "varför händer det aldrig något"?
Från evighet till evighet? Så det finns inget slut alls.

Kör till. Hur länge var han (förmodat) död - står det nånstans?


Joh 11:17
När Jesus kom dit fann han att Lasaros redan hade legat fyra dagar i graven.

Alltså, när man dör början ju kroppen brytas ner, och det går ganska fort. Att vara "som förut fast inte död" är nog rätt så osmakligt om köttet samtidigt inte återfår sin forna konstitution.


Joh 11:39-41

Jesus sade: ”Ta bort stenen.” Den dödes syster Marta sade då: ”Herre, han luktar redan, det har ju gått fyra dagar.”
Jesus sade till henne: ”Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?”
De tog bort stenen, och Jesus lyfte blicken mot himlen och sade: ”Fader, jag tackar dig för att du har hört mig.

Det finns naturligtvis en rad olika förklaringar till förloppet. En är ju att Jesus kunde återställa kroppens tillstånd och kalla tillbaka själen i kroppen, en annan att Lasarus låg i någon slags koma som Jesus kunde bota osv.


Jesus samtalar:
Joh 11:11-14
Efter att ha sagt detta fortsatte han: ”Vår vän Lasaros sover, men jag går dit för att väcka honom.”
Då sade lärjungarna: ”Herre, sover han, så blir han frisk.”
Jesus hade talat om hans död, men de trodde att han menade vanlig sömn. Då sade Jesus rent ut till dem: ”Lasaros är död.

OK, du som kan bibeln -

Jag har en väldigt liten kunskap i förhållande till hur ofantligt djupt man kan gräva.

Rullade man inte nån sten framför mynningen (har för mig det)? Fanns det vakter där och märkte de inte när Jesus på insidan försökte forcera stenen?


Det sattes en vakt utanför stenen för att han inte skulle kunna försvinna.
Eftersom det blev jordbävning precis som jesus förutspått när han skulle dö (och förhänget i kyrkan gick itu/solförmörkelsen, hans mantel revs inte sönder mm) Folket insåg att de hade gjort en illgärning i guds ögon.
De fick insikt :) (hua...)
När Maria Magda kom till graven var där två änglar som frågade varför hon letar efter de levande för platsen för en död.

Står det olika i de olika evangelierna?


Om du är på en fest och sedan återberättar för en kompis så kommer du inte att förklara exakt samma sak. Det är det samma med evangelierna vilket i mina ögon gör de ännu mer trovärdiga. Ju fler vittnen till samma händelse desto bättre.

En annan sak som slog mig: Jesus dog på korset som en brottsling - fick han sedan en fin grav i sten och allt? Varför då?


Ingen gravsten, men de trodde att judarana skulle röva bort hans kropp i och med att han var messias. Och då skulle de inte kunna "sätta dit dem" när inte profetiorna löste in.
(Återkommer till detta skall läsa lite mer)


Det här är nog snarare än skräckfylld upplevelse, ungefär som när mellanstadieeleverna "döper" de yngre barnen i skolans toalettstolar. Typ som den utomkroppsliga upplevelse som vissa hallucinogener kan ge upphov till. Coolt i så fall. Men åter till Jesus:


Jag är inte riktigt med dig här?

Han ska döpa folk med helig ande och eld - men detta är mer bildligt än Johannes vatten (Jesus gick ju inte och tuttade eld på folk bokstavligt talat).


Den glöd som finns i en troende människa kanske.
Jag har inte sett dessa uttalanden.

Vad innebär det att "vara messias"? Det handlar om nån profetia från GT eller? Utveckla gärna - jag är så dåligt insatt. Vad skulle det föra med sig att just messias kom gående, enligt bibeln? Hajar inte riktigt. Betyder det något utöver än att Johannes var på det klara med att Jesus var längre andligt utvecklad än han själv?


Detta är inget jag kan göra i en handvändning, du får ursäkta men jag får återkomma. Möjligtvis kanske jag sänder det per PM.

Absolutely. Jag är inne på tanken "spiritual beings having a human experience" både för Jesus och vår egen del, fast i helt olika skala (mer i den musikaliska betydelsen än storleksbetydelsen) liksom.


?

Jisses, jag blir ju riktigt nyfiken på att läsa bibeln nu efter allt detta.


Bra, det är lixom det som är poängen.

:) Nu fattas bara att Zarathrustme ger sin syn på saken också, men det är kanhända mycket att hoppas på.


Har du inte fått den?

Ut i solen... 8)
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Cruci-fiction och charisma

Inläggav hovnarr » 18 maj 2005 15:19

Cogito! Tack för Johannes 3:1 - det blir rimligare och rimligare.

Tatjana skrev:Eller möjligtvis att han är guds son?


Visst kan man hävda det, men som förklaring är det föga belysande. För det första: Guds "son"? Då är Gud far till Jesus (allena, dvs. inte i betydelsen "allas vår far" = allfader). Man frågar sig då vem Jesus mor är. Nog för att Maria gjorde ett nätt trick när hon blev befruktad utan man, men att bli far utan att där fanns en mor - DET är ett konststycke. Tror det var Dionysus som föddes från Zeus knä i och för sig, så man vet aldrig.

Okej, så låt säga att Gud kan få barn på något sätt och att han helt själv födde fram Jesus. Är det då de gudomliga generna - arvet - som gör Jesus till något helt speciellt? Det låter ännu mer fantastiskt och man frågar sig genast - hur då?

Tatjana skrev:Kan vara en följd av att:
1. Jag har övat mina färdigheter i skrivandets förmåga.
2. Du håller på att bli indoktrinerad....... shit!!


Säkert en kombination. Jag minns hur det var när jag först kom hit - fattade ingenting av vad folk pratade om och tyckte de använde en massa konstiga ord. Jag var tvungen att ödmjuka mig och lära mig några grundläggande begrepp för att kunna förstå filosofi helt enkelt. Så även vad gäller andliga spörsmål. Själva mjukheten består alltså i att man erkänner möjligheten att det kan finnas något inom det aktuella området som kan lära en något som man inte vet. Visst kan man kalla det för en slags frivillig indoktrinering, fast jag behåller bs-filtret på för nykterhetens skull ;)

1 Kor 15:12-14 skrev:Men om det nu förkunnas att Kristus har uppstått från de döda, hur kan då några bland er säga att det inte finns någon uppståndelse från de döda? Om det inte finns någon uppståndelse från de döda har inte heller Kristus uppstått. Men om Kristus inte har uppstått, ja, då är vår förkunnelse tom, och tom är också er tro.


Vem säger detta? Det är ett bra resonemang tills sista satsen: "tom är också er tro". Bara för att Jesus nu inte reser sig upp ur graven rent bokstavligt behöver inte några av hans övriga verk eller läror vara hotade. Du fortsätter:

Tatjana skrev:Alltså, om inte jesus har återuppstått och visat sig för sina apostlar och kvinnorna samt de femhundra andra människorna så borde bibeln rimligtvis inte vara sann och därmed existerar inte heller en allsmäktig gud.


Att jesus återuppstår är inte ett indicium på att gud existerar, mer än världen i övrigt är det. Dock visar det mycket riktigt att återuppståndelse existerar. Om jag ser ett spöke är det heller inget bevis för att gud existerar. Det är däremot "bevis" på att spöken existerar. Förutom att se eller förnimma gud personligen kan man möjligen hänvisa till hans verkningar, men där ligger skillnaden mellan det mirakulösa och vardagliga bara i människans förstockade huvud. Det spektakulära bekräftar sin egen existens, inte guds.

Tatjana skrev:Lägg märke till att ALLA som såg jesus sa -det är jesus, de visste att det var han för de hade sett honom tidigare och kände igen honom vid hans utseende.


Visst, det kan säkert vara så att det var hans gamla kropp som han tog i bruk ånyo. Men jag föreställer mig att där ändå fanns en rent utseendemässig transformation - ungefär som när Gandalf grå blir Gandalf den vite - som i och för sig inte omöjliggör identifikation. Jag tror att de som hade haft med Jesus att göra skulle känt igen hans väsen om han så reinkarnerat som en sten.

Tatjana skrev:Kan jag tolka detta som att "man får sota för det man gör"? I sitt nästa liv.


Man får alltid sota för det man gör. Vi behöver ingen reinkarnationstanke för att slå fast detta. Får man också sota för det man gjorde i ett tidigare liv? Eller kanske snarare det man inte gjorde, dvs. försummade? Det tror jag - och jag ser det också som något positivt. Man behöver inte börja från ruta 1 på alla plan, varje gång.

Mose skrev:Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkt. Du fanns innan bergen föddes, innan jorden och världen blev till. Du är Gud från evighet till evighet. Du låter människan bli mull igen, du säger: Bli vad du en gång var! Tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, som en av nattens timmar.


This is good shit! Instämmer i din tolkning och läser kanske in mer ändå. Psalm 90 sade du? Finns den i en vanlig bibel någonstans?

Appropå Lasaros: Av bibeln att döma kunde Jesus alltså dra honom tillbaka till livet i hans forna kropp. Men frågan är om han kunde det endast i sin fysiska form? Gud skulle inte behövt hålla på med jungfrufödsel om kristusväsendet bara kunde ta någon kropp vilken-som-helst och fixa till kroppen och sedan ta den i besittning. Men, men jag ska vara försiktig med egna teorier innan jag läst mer om det själv.

Tatjana skrev:Jag har en väldigt liten kunskap i förhållande till hur ofantligt djupt man kan gräva.


Äsch, en halt hjälper en blind. Så länge både vill gå framåt är allt väl. :)

OK, till Jesus jordfästning: Han läggs alltså i en kammare, en sten rullas dit och sedan blir det jordbävning - något Jesus förutspått. Kan man tänka sig att jordbävningen fick graven att rämna? Sedan kommer Maria där, finner graven tom och får ett budskap från änglar att Jesus är uppstånden? Var det en rimlig beskrivning av händelseförloppet?

Tatjana skrev:Den glöd som finns i en troende människa kanske.


Hm. Jag kommer att tänka på att Gud talade genom en brinnande buske till - Moses var det va? Johannes kanske talar om att Jesus ska döpa folk med en eld-aspekt av det gudomliga, medan han själv verkade genom en vatten-aspekt av det gudomliga. Johannes väckte folk till liv, och nu skall de renas med eld. Purgatorium, fast här och nu. Och en sådan renande eld lämnar något efter sig - den glöd som finns i en troende människa ;)

Tatjana om Messias skrev:Detta är inget jag kan göra i en handvändning, du får ursäkta men jag får återkomma.


Jag har gjort efterforskningar på egen hand. Fann följande på DN Kultur:

DN skrev:Begrepper Messias (från den hebreiska ordstammen meshiach; Messias - "den smorde") avsåg under biblisk tid en världslig gestalt vars gärningar hade en högst konkret karaktär. Både kungar och präster, men även folkliga ledare blev "smorda" och kallades Messias.


Så Messias var alltså inte en ENDA person, utan en samlig andligt invigda människor som liksom hade någon slags gudomlig förankring/stöd i sitt betydelsefulla värv. Jag läser vidare i artikeln:

Men Paulus utvecklade den judiska Messiastanken och förändrade i grunden dess innebörd: Messias utlovade rike var inte av denna värld utan ett andligt rike; Jesus var en metafysisk befriare och Guds inkarnation, vars död var ett kosmiskt offer för mänsklighetens skull; endast genom Jesus Messias kan människan komma till rätta med och bli förlåten för sina synder.


Ursäkta min okunnighet - vem är denne Paulus? I alla fall - han transformerar alltså begreppet från sin ursprungliga innebörd, vilket inte behöver innebära att det blir fel för det. Ett kosmiskt offer för mänsklighetens skull. Guds inkarnation (dvs. "gud i kött"). Om man slår ihop de två messiasbegreppen rör det sig alltså om en andligt invigd person, så ren att han verkligen är ett förköttsligande av det gudomliga, och genom Jesus Messias (dvs. genom att bli smord, för att låta inviga sig liksom Jesus - men också av/med Jesus, se nedan) kan människan ånyo bli hel och i kontakt med Gud.

Tydligen betyder också "kristus" den smorde. Enligt en källa jag fann är Messias helt enkelt hebreiska för "kristus" (som jag antar är latin). "En utgjuten salva är ditt namn" (Höga V 1:3). Jag hade fått för mig att kristus hade något med kors att göra (christ - crucifixion - cross - kors, typ), men det kanske är fel? Undrar om ordet kristall kommer från smord eller kors - både skulle vara rimliga.

I alla fall - jag nämnde tidigare att halva innebörden till uttalanden som "vägen till fadern går genom mig" var att se till envars Jag och inre andliga arbete, men denna halva leder även in på den andra halvan: att bli smord i betydelsen smälta samman med den utgjutna salvan. Smord med den Smorde - detta är alltså något mer mystiskt än att vårda en god moral, lära sig att kontrollera sin uppmärksamhet osv. Man blir så att säga del av den andliga gemenskap som utgörs av de smorda, där Jesus kanhända är bäste man på plan.

Här hittade jag en annan text som kanske kan vara av intresse:

http://www.geocities.com/spenta_mainyu_2/jesus11.htm skrev:THE ORIGINS OF THE CONCEPT OF MESSIAH

At this point we must briefly look into the concept of messiah, and its possible origins. The word Messiah comes from the Hebrew verb ‘to anoint’ - to treat with oil. Messiah, according to some scholars is derived from the Egyptian word messeh, ‘the holy crocodile.’ The Pharaoh’s sister-brides used to anoint their husbands on marriage with the fat of the messeh. According to Sir Laurence Gardner (The Hidden History of Jesus and the Holy Grail) this Egyptian custom has its origins in old Mesopotamia.

Ancient magical texts claimed that the oil or balsam used served the specific purpose of enchanting demons so as to grant protection from them. It also helped medically in healing wounds and driving away diseases of mind and body. This ointment is thought to have sealed the body of a worshipper - assuring God’s protection.

Celsus says that the snake worshipping Ophites possessed a magic ointment thought to have had the power to transform anyone who received it into a ‘Son of the Father ’. Origen says that “he has been anointed with the pure white unguent of the ‘Tree of life’.”

Gospel of Philip tells us that “The tree of life is in the centre of Paradise. It is the oil tree that yields oil with which holy kings are anointed and by means of it resurrection (was made possible).” Anointing the holy kings was called chrisma. Please note the resemblance between the words christ and chrisma, and don’t overlook the immortality component.

Irenaeus writes that the holy anointing was “a rite denoting salvation.” It was done on the temples and forehead, often in the form of a cross.

Some say that anointing has originated from India where Hindu ascetics (sadhus) are known by a small white circle or white horizontal or vertical stripes on the forehead, applied with a mixture of oil and holy ash (vibhuti).

As usual we have many alternatives. Choose the one you like..


Avslutningen är härlig tycker jag! Religionsfrihet :)

S, korsfäst

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Re: Cruci-fiction och charisma

Inläggav Tatjana » 22 maj 2005 21:36

hovnarr skrev:Visst kan man hävda det, men som förklaring är det föga belysande. För det första: Guds "son"? Då är Gud far till Jesus (allena, dvs. inte i betydelsen "allas vår far" = allfader).


Jag vet inte om jag tolkar det som att gud är allas vår far, snarare att han är ursprunget till allt liv.

Okej, så låt säga att Gud kan få barn på något sätt och att han helt själv födde fram Jesus. Är det då de gudomliga generna - arvet - som gör Jesus till något helt speciellt? Det låter ännu mer fantastiskt och man frågar sig genast - hur då?


Alla som är födda efter den Adamska synden ärvde bla döden. Jesus föddes inte av Adam utan han fick sina gener från gud vilket gör honom fullkomlig dvs han ärvde inte generna från Adam.
Adam var en fullkomlig själ som syndade Jesus var en fullkomlig själ som levde ett syndfritt liv. Han kallas för den siste Adam- liv för liv, för att återställa balansen och ge oss en möjlighet att kunna förstå gud trots att vi inte är fullkomliga.



Säkert en kombination. Jag minns hur det var när jag först kom hit - fattade ingenting av vad folk pratade om och tyckte de använde en massa konstiga ord.


Låter som mitt "everyday life"....fattar noll



Vem säger detta? Det är ett bra resonemang tills sista satsen: "tom är också er tro". Bara för att Jesus nu inte reser sig upp ur graven rent bokstavligt behöver inte några av hans övriga verk eller läror vara hotade.


Han hette Paulus och var en av jesus lärljungar. Vad jag tror han vill säga är att om människan inte tror på det dem ser med egna ögon (för de såg ju allt detta) hur skall de kunna tro på det som de inte kan se.



Att jesus återuppstår är inte ett indicium på att gud existerar, mer än världen i övrigt är det.


Skillnaden är att vi kan läsa alla profetiorna inann. Det berättas om jesus födelse-liv-död långt innan han ens äntrade världsscenen.

Dock visar det mycket riktigt att återuppståndelse existerar. Om jag ser ett spöke är det heller inget bevis för att gud existerar. Det är däremot "bevis" på att spöken existerar.



Tatjana skrev:Kan jag tolka detta som att "man får sota för det man gör"? I sitt nästa liv.


Man får alltid sota för det man gör. Vi behöver ingen reinkarnationstanke för att slå fast detta. Får man också sota för det man gjorde i ett tidigare liv? Eller kanske snarare det man inte gjorde, dvs. försummade? Det tror jag - och jag ser det också som något positivt. Man behöver inte börja från ruta 1 på alla plan, varje gång.


isåfall kan vi ju skrota kriminalvården och inte alls tycka att det är hemskt med orättvisor. Men så funkar ju inte människans sinne, vi längtar efter rättvisa.

Mose skrev:Herre, du har varit vår tillflykt från släkte till släkt. Du fanns innan bergen föddes, innan jorden och världen blev till. Du är Gud från evighet till evighet. Du låter människan bli mull igen, du säger: Bli vad du en gång var! Tusen år är i dina ögon som den dag som förgick i går, som en av nattens timmar.


This is good shit! Instämmer i din tolkning och läser kanske in mer ändå. Psalm 90 sade du? Finns den i en vanlig bibel någonstans?


ja det är klart!! :D





OK, till Jesus jordfästning: Han läggs alltså i en kammare, en sten rullas dit och sedan blir det jordbävning - något Jesus förutspått. Kan man tänka sig att jordbävningen fick graven att rämna? Sedan kommer Maria där, finner graven tom och får ett budskap från änglar att Jesus är uppstånden? Var det en rimlig beskrivning av händelseförloppet?


fast det var inte jesus som förutspådde utan hans far...

Så Messias var alltså inte en ENDA person, utan en samlig andligt invigda människor som liksom hade någon slags gudomlig förankring/stöd i sitt betydelsefulla värv. Jag läser vidare i artikeln:


precis som idag var det många olika religioner men endast en man som föll in på profetiorna.



Jag hade fått för mig att kristus hade något med kors att göra (christ - crucifixion - cross - kors, typ), men det kanske är fel? Undrar om ordet kristall kommer från smord eller kors - både skulle vara rimliga.


korset har en helt annan historia, kolla gärna upp det. Kommer från hedniska traditioner om att dyrka solgudar.


As usual we have many alternatives. Choose the one you like.. Avslutningen är härlig tycker jag! Religionsfrihet :)


Precis, sålla agnarna från vetet....

har lite brådis...
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

A friend of ours
Inlägg: 242
Blev medlem: 21 maj 2005 04:21

Inläggav A friend of ours » 22 maj 2005 22:21

Faktum är att Bibeln blir fullständigt obegriplig om man läser den bokstavligt - alltså inte i metaforer - ja, ni vet, liten vithårig man med antikt utseende som tassar omkring bland molnen och konstbefruktar en kvinna med sin son o.s.v. Om vi nu inte tillskriver detta "aliens" och slikt så är det fullständigt obegripligt. Inte ens munkordnarna tror ju på en sådan tolkning, mysticism är i kärnan för alla religioner - märk väl!

Det verkar som om Kristendomen har en tolkning bland de väl insatta, och en bland lekmännen. Lekmännen tror på ett fysiskt helvete och likadant med himmeln, emedan det faktiskt rör sig om kvaliteter inom oss allihopa.

Lucifer (ormen) ger oss kunskapens frukt - och vilken är frukten av kunskap? - och vi blir medvetna om vår nakenhet. Med kunskapen kommer lidandet, men detta är inte Zarathustras "mörker" utan helt enkelt världslig kunskap - med vilken följer dödssynderna (som givetvis innebär "själens död" och inget annat). När Jesus ställs inför djävulen så är det dessa tankar som plågar honom och givetvis ingen fysiskt manifesterad demon eller liknande. I öknen lockas ju Jesus av tanken på att "äga" hela världen. Nu säger jag inte att kunskap i sig är "dåligt", det jag säger är att - och minns att vi ärvde denna av ormen - det är ett tveeggat svärd (kluven tunga). Jesus levde ju, som sagt, aldrig i Edens lustgård utan utgör istället en mer modern frälsningsväg - i och med att apstadiet inte längre var eftertraktat under dennes samtid (ej heller under vår egen).

Det finns många moderna religionstolkare som menar att Jesus och Buddha är samma person (inte historiskt utan symboliskt), och lustigt nog så finns det obehagligt många liknelser.

Man får inte göra misstaget att tro att de som levde när dessa frälsare gick på planeten själva var så vidskepliga som texterna, om de läses bokstavligt, får oss att tro. Ta bara Grekerna som exempel. Förvisso hade de en Gud (eller var han månne en Titan) som hade namnet Kronos, men de hade ett begrepp inom språket som innebar tid och uttalades identiskt - fast i skrift skiljde det sig med en bokstav (bara för att åtskilja dem).

Det hela bottnar nog i missuppfattningar kring Gudsbegreppen. Greker, Hinduer, Nordbor m.fl. besjälade ju olika naturkrafter (och psykologiska egenskaper - änglar, demoner o.s.v.) genom att benämna dem som Gudar. Man gör nog ett gravt misstag om man tror att dessa verkligen trodde på att Tor åkte omkring på himlen och kastade blixtar, eller annat underligt. Det uppenbara skälet till varför detta skulle vara ett misstag är ju givetvis att sensmoralen i mytologierna och religionerna går fullständigt förlorade om man läser dem bokstavligt. Återkommer.

Användarvisningsbild
hovnarr
Moderator
Inlägg: 2732
Blev medlem: 26 jul 2004 10:39
Ort: Början

Vitt ljus

Inläggav hovnarr » 23 maj 2005 15:53

Tatjana skrev:Jag vet inte om jag tolkar det som att gud är allas vår far, snarare att han är ursprunget till allt liv.


Och skillnaden är? Krävs det inte en urmoder lika mycket, vare sig...

Aha... så här kom jag att se det nu. Gud, dvs. det gudomliga, har olika aspekter - faderligheten, moderligheten (t.ex. ursprunget till allt liv), sonligheten (Jesus). Jesus är Guds son = Jesus är son-aspekten av det gudomliga. DET rimmar. Tänk vad man kan hajja om man är fattig. :)

Tatjana skrev:Skillnaden är att vi kan läsa alla profetiorna inann. Det berättas om jesus födelse-liv-död långt innan han ens äntrade världsscenen.


Ändå är detta inget Gudsbevis. Om man inte ser Gud i den vardagliga världen kan man avfärda även uppfyllda profetior. De bevisar i bästa fall bara att det finns sådana saker som tillförlitliga profeter. Bibeln kom fortfarande inte på fax från himmeln. För min del är Gud liksom integrationen av allt som existerar och på samma gång det som binder samman, men vill man inte veta av något sånt spelar det ingen roll hur många delar (människor, tallkottar, profeter, andeväsen) man varseblir.

Tatjana skrev:isåfall kan vi ju skrota kriminalvården och inte alls tycka att det är hemskt med orättvisor. Men så funkar ju inte människans sinne, vi längtar efter rättvisa.


Vi längtar nog efter både rättvisa och hämd. Om man plockar bort dömande och förhåller sig medkännande gentemot såväl offer som förbrytare är mycket vunnet. Men så fungerar sällan dagens kriminalvård. Låt oss hoppas att även vårt rättskipningssystem utvecklas med kärlek!

Tatjana skrev:fast det var inte jesus som förutspådde utan hans far...


Förmedlat, kanhända, av ytterligare en aspekt av gudomligheten, den helige ande? Vad tror du?

Hej hopp!

-narr-

Användarvisningsbild
cogito
Inlägg: 621
Blev medlem: 10 mar 2004 17:01

Inläggav cogito » 24 maj 2005 17:00

Hovis,
har du förresten hört om att den helige ande sägs har lämnat ett bokverk att läsa? http://www.tredjetestamentet.se/

...när du är klar med första och andre alltså...

mvh/cogito

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Re: Vitt ljus

Inläggav Tatjana » 26 maj 2005 22:53

Jesus är Guds son = Jesus är son-aspekten av det gudomliga. DET rimmar.


Precis, han är guds son. Likaså den som känner gud allra bäst därför att han levde tillsmammans med honom en lång tid innan de både skapade änglarna världen och till sist oss. Och du vet hur det är med folk man umgås intensivt med, man blir lika. Så för att lära känna gud, vilket är svårt då vi inte kan se honom så har vi fått Jesus, med flera av guds egenskaper.

Ändå är detta inget Gudsbevis. Om man inte ser Gud i den vardagliga världen kan man avfärda även uppfyllda profetior.


Om vi förmodar att bibeln är sann och håller oss inom dess ramar så får vi information om nutida profeter/spåmän, sierskor. Det finns massor av bibelställen som talar om profeter.
tex. 5mos 18:20 Lu 6:26 Mt 24:23-26, 7:15-23

De bevisar i bästa fall bara att det finns sådana saker som tillförlitliga profeter.


Fanns!!


Bibeln kom fortfarande inte på fax från himmeln. För min del är Gud liksom integrationen av allt som existerar och på samma gång det som binder samman, men vill man inte veta av något sånt spelar det ingen roll hur många delar (människor, tallkottar, profeter, andeväsen) man varseblir.


Jag förstår inte riktigt vad du menar.
Jag ser det som såhär, gud kastade inte ner bibeln från himlen men dess historia är nog bevis på dess gudomliga kraft, bokbål.
vet du att 98% av världens befolkning har möjlighet att få tillgång till åtminstonde, delar av bibeln. De flesta religioner vi ser är lokala och bygger på traditioner, bibeln avsäger sig traditionerna och den gemenskap med världen som innebär beblandning i politik, krig osv osv.

(1mos 40:20 mt 14:6) lu 22:19 1kor 11:25, rom 13:13 gal 5:21 1pe 4:3

Vi längtar nog efter både rättvisa och hämd.


Vem dömer en annan människa rättvist? Har vi i§nte en tendesn att ta upp gammalt "groll" som ju va förlåtet för längesedan.

Om man plockar bort dömande och förhåller sig medkännande gentemot såväl offer som förbrytare är mycket vunnet. Men så fungerar sällan dagens kriminalvård. Låt oss hoppas att även vårt rättskipningssystem utvecklas med kärlek!


jes 35:10 + up 21:4

Förmedlat, kanhända, av ytterligare en aspekt av gudomligheten, den helige ande? Vad tror du?


Den helige ande- den starkaste kraften i universum=guds verksamma kraft.
1mos 1:2 hes 11:5

Jag tror:
Guds heliga ande kan leda oss men inte styra oss, bara för att man har fått "helig ande" så är man inte för evigt frälst. Att vara troende är hela tiden en kamp, dels mot "vår ofullkomliga kropp" som har en medfödd vilja att fela samt mot satan som vill vända våra ögon och uppmärksamma oss på precis vad som helst bara det inte är gud.
jag personligen tror inte på den där frälsningsbiten, viss kan jag känna mig uppfylld när jag har hört ett bra tal eller läst något som stärker min tro men det är skrämmande med människor som talar i tungor och lägger besvärjelser i "helig andes" namn. Om gud har skapat oss så enkla och så komplexa som vi är så är jag övertygad om att han inte gjort ett misstag. Universums suverän, allsmäktig kung, ja alla de där schyssta
titlarna... och så gör man fel på hela modellen.. njaa jag är misstänksam.
Däremot har han en stor och stark fiende som för övrigt är furste över landet just nu, satan, djävulen har makt och han vet vad som kittlar i våra öron/ögon ochgommar... Jaha nu börjar jag segla iväg.. som vanligt :D

Slår du upp bibelcitat om jag skriver ner dem eller känns det för långt borta?

8)
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 28 maj 2005 10:24

Men här fattar jag inte...

Jag såg Jesus för ett tag sen, och han gick hand i hand med Satan.

Vem dömer en annan människa rättvist? Har vi inte en tendens att ta upp gammalt "groll" som ju va förlåtet för längesedan.


Jag tror att han gilla hans sällskap också :)
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 28 maj 2005 10:27

Gärna
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

A friend of ours
Inlägg: 242
Blev medlem: 21 maj 2005 04:21

Inläggav A friend of ours » 29 maj 2005 12:26

Har ni förresten funderat på vad som skulle hända Jesus om han ämnade dyka upp idagens samhälle? Lösdriveri och psykos? Jag gissar på fängelset eller psyket, och det säger ganska mycket om vår egen samtid.

Tatjana
Inlägg: 471
Blev medlem: 29 okt 2004 05:25

Inläggav Tatjana » 31 maj 2005 03:32

Det verkar som om Kristendomen har en tolkning bland de väl insatta, och en bland lekmännen. Lekmännen tror på ett fysiskt helvete och likadant med himmeln, emedan det faktiskt rör sig om kvaliteter inom oss allihopa.

Jag håller inte med dig riktigt, att läsa bibeln är ett företag, javisst. Men inte omöjligt. Det enda rådet jag kan ge till den som undrar om det finns ett helvete och en himmel är att läsa bibeln självt. man kan ställa sig frågor, -varför talar kyrkan om en himmel? vs helvete? finns det en baktanke? varför korståg? vill gud att vi skall döda varandra?

Lucifer (ormen) ger oss kunskapens frukt - och vilken är frukten av kunskap? - och vi blir medvetna om vår nakenhet.

Visst blev vi, men det var inte bara det som var grejen.

När Jesus ställs inför djävulen så är det dessa tankar som plågar honom och givetvis ingen fysiskt manifesterad demon eller liknande.


Jesus frestas av djävulen för att denne vill att jesus skall svika gud, snacka om seger för honom om han hade lyckats.
Naturligtvis hade nog jesus en del inre tankar om döden, han skulle just till att svikas av sina vänner, upphängd på trä, spottad på, hatad och mördad, för att Adam hade syndat- märklig känsla, kan jag tro.....

Det finns många moderna religionstolkare som menar att Jesus och Buddha är samma person (inte historiskt utan symboliskt), och lustigt nog så finns det obehagligt många liknelser.


Så man kan ju undra vart Buddha har tagit sina läror ifrån?

Man gör nog ett gravt misstag om man tror att dessa verkligen trodde på att Tor åkte omkring på himlen och kastade blixtar, eller annat underligt. Det uppenbara skälet till varför detta skulle vara ett misstag är ju givetvis att sensmoralen i mytologierna och religionerna går fullständigt förlorade om man läser dem bokstavligt.


Att tillbe en sten eller en åskgud med en häst och vagn känns inte som en logisk eller tröstande förklaring till varför världen ser ut som den gör, att klappa en buddha staty tre gånger på magen varje dag ger mig inte svaret på varför jag finns här, att tillbe mammon ger möjligtvis en kortsiktig lycka men ingen ro i min själ. Att välja "den modernare vägen till nirvana" genom att upprepa mantra i meditation känns mer knasigt än livgivande.  Att döda alla som går imot mig känns fel, att mörda människor som tillhör samma religion som jag känns fel, att synda men sedan upprepa en redan fastställd rit känns inte rätt.... mm mm jag antar att jag kan fortsätta ett tag :)

Att läsa bibeln och få en logisk förklaring på saker som jag aldrig sett som logiska ger mig tillfredställelse, att se profetior uppfyllas och läsa uppmuntrande ord som är inspirerade av gud, ger mig svar,
men det är möjligt att det är individuellt.
Innan ni går: För till från knappen från till till från. Tänk på miljön....


Återgå till "Religion och andlighet"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 9 och 0 gäster