Filmer som måste ses!

Konst, musik, litteratur, film, mat/gastronomi m.m. Estetik, konstens funktion/värde, konst-teori.

Moderator: Moderatorgruppen

J R Auk
Inlägg: 8233
Blev medlem: 19 apr 2004 00:44
Ort: En borgerlig miljö

Inläggav J R Auk » 13 okt 2009 15:33

Ling skrev:
Avantgardet skrev:Ärligt talat avskyr jag den filmen. Man målar upp det som nåt snyftansvärt och spektakulärt att en utav oss på samhällets botten faktiskt har hjärnan med sig, men sen visar det sig ju trots allt att inte fan hade han nån bildning, nej, han hade bara haft tur och snubblat över rätt svar lite då och då i sitt liv, så inte ens bildningen fick han behålla. Det är en vedervärdig och fördomsfull film, men jag fattar att den går hem hos borgarna, för den är precis på pricken vad de vill se.




:lol: Så var vi där igen....borgarna. Varför inte bara se en film för vad den är. JAG vet ju skillnaden mellan fiction och verklighet.


Men det är ingen skillnad mellan fiction och verklighet i det här fallet. Och jag kan inte gå med på att filmen har något "vad den är".

Den rättfärdigar, medvetet eller omedvetet, förföreställningar vi gör oss om en "kategori", jag säger "kategori" eftersom det är högst godtyckligt vad som gör att någon ingår däri, och med det den attityd vi tycker oss rättfärdiga att ha mot dem.

Som tex, -Man måste jobba om man vill ha något!, eller; -Om de bara planerade för framtiden skulle de inte vara fattiga, osv.

Det smyger sig in värderingar som är reaktiva på vårt empatiska omdöme och söker förlåta oss, fly ansvaret, och ge till synes aktiva värderingar, vilka så klart inte har sitt objekt för det objektiva omdömet framför sig.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno

Användarvisningsbild
Knyttet
Inlägg: 87
Blev medlem: 01 okt 2009 10:03

Inläggav Knyttet » 13 okt 2009 15:38

Hmm...några av mina gamla favoritfilmer är den spanska Dispara! och filmen Priest.

Annars ser jag ju mest sci fi och där är nog favoriterna Gattaca, A clockwork orange, Blade Runner, Equilibrium (som av någon anledning döptes om till Cubus i Sverige) och Event Horizon.
Aliquando et insanire iucundum est

Användarvisningsbild
* KYREUS *
Inlägg: 3720
Blev medlem: 08 maj 2005 22:58
Ort: Antiken, agoran, piazzan, Stadion, syns ibland i Palaestran, dock aldrig iklädd cykelhjälm ...

TROELLS

Inläggav * KYREUS * » 13 okt 2009 16:06

Jan Troells senaste film:
"Maria Larssons Eviga Ögonblick",
**************************************
den är en film att absolut inte missa.
Inte primärt för att jag, KYREUS, gästskådespelar i den, utan helt enkelt för att hela filmen är ett

 >>>>>>>>>> GIGANTISKT MÄSTERVERK<<<<<<<<<<<<<<

Se den, det är en vänskaplig order 8)

  * CHRISTER KYREUS, occasionally acting
Tro inte; sök!
DETECTUM * VERITATUM * PAXUM


  /*Dies hodiernus amicus tuus
      - dies hesternus conscientia tua *

   =  Dagen är din vän, gårdagen ditt samvete.

    (c)  KYREUS, mikrofilosof, anno 2 006/

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 14 okt 2009 13:59

Advocate skrev:Agnes Cecilia

Trodde inte att någon kom ihåg denna. En riktig treat. Bra handling, man är mitt uppe i den och vet ju aldrig vad som kommer att ske näst. Sorg och sökande blandat med idel kusligheter - men en lycklig vändning som får en att häpna. Sedan har karaktärerna, inte minst de som man aldrig egentligen ser, en förvånansvärt stark närvaro och verklighet.



Jag hade exakt samma åsikt.. försökte "se klart" denna när jag satt på barnpsyk under vintern innan jag fyllde 18 (akut traumatiserad -fick t.o.m dålig syn och mindes hur jag "lekte" med TV-skärmen och "gick in i" den tekniska materian)..

Kunde inte se klart den just då eftersom man blev avbruten av auktoritetskaoset.. Såg den första gången på videoband min mamma spelat in, såg den med min lillebror och vi blev rädda.



By the way.. ursäkta för upptopic -men jag har alltid varit seriöst hypokondriskt inställd till livet, men glömt bort hur det ser ut när jag expanderar en hänsynslös orgie i mentala "omtagningar"..

Advocate
Inlägg: 165
Blev medlem: 20 apr 2008 13:19

Inläggav Advocate » 15 okt 2009 16:53

Anna Sara skrev:
Advocate skrev:Agnes Cecilia

Trodde inte att någon kom ihåg denna. En riktig treat. Bra handling, man är mitt uppe i den och vet ju aldrig vad som kommer att ske näst. Sorg och sökande blandat med idel kusligheter - men en lycklig vändning som får en att häpna. Sedan har karaktärerna, inte minst de som man aldrig egentligen ser, en förvånansvärt stark närvaro och verklighet.



Jag hade exakt samma åsikt.. försökte "se klart" denna när jag satt på barnpsyk under vintern innan jag fyllde 18 (akut traumatiserad -fick t.o.m dålig syn och mindes hur jag "lekte" med TV-skärmen och "gick in i" den tekniska materian)..

Kunde inte se klart den just då eftersom man blev avbruten av auktoritetskaoset.. Såg den första gången på videoband min mamma spelat in, såg den med min lillebror och vi blev rädda.

Ah ok. Har själv några otrevliga minnen från sådana där påtagligt kliniska miljöer, men inget farligt. Men anyway, jag blev också skrajj när jag såg denna serie som barn, även fast jag troligtvis utsatts för långt värre i tidigare ålder. Kanske det var mer av en skräckfyllld förtjusning vid närmare eftertanke. Man gick och liksom mindes den där "Nora-filmen" med sådan spänning.

Ser att du gillar Twin Peaks också (av någon anledning inte alls förvånande - inget illa menat). Såg den för något år sedan. Tyckte inte den var så bra då, eller jag förstod inte att den var bra. Men brorsan diggade den så enormt att det där innebar typ ett slags vittnesbörd för mig, smittade av sig och nu är jag lika såld. Fast samtidigt tycker jag det är något som fattas hos serien. För mycket postmodernism eller jag vete fan.

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 15 okt 2009 21:49

Jag tycker att Twin Peaks lider av att vara för spretig, serien blev mycket längre än vad den borde ha blivit och varje sidospår utforskas lite för mycket. Men trots det är det nog den bästa TV-serie som jag någonsin har följt, möjligtvis med undantag av Oz (och kanske Riket).
What's the ugliest
Part of your body?
Some say your nose
Some say your toes
But I think it's YOUR MIND

Advocate
Inlägg: 165
Blev medlem: 20 apr 2008 13:19

Inläggav Advocate » 16 okt 2009 12:26

Logos skrev:Jag tycker att Twin Peaks lider av att vara för spretig, serien blev mycket längre än vad den borde ha blivit och varje sidospår utforskas lite för mycket. Men trots det är det nog den bästa TV-serie som jag någonsin har följt, möjligtvis med undantag av Oz (och kanske Riket).

Jag tror du kan ha rätt. Det är inte det att allt inte förklaras som är problemet, utan att det helt enkelt går för mycket hit och dit, att det finns för många lösa trådar. En annan sak jag ogillade åtminstone i början var Marilyn Monroe temat som jag fått för mig att finns som en influens i handlingen. I och för sig kan jag inte riktigt peka på var det skulle ligga, så det kanske mest är en fördom, men det lyckas av någon idiotisk anledning störa mig. Vissa av karaktärerna är tråkiga också. Men man skall inte klanka ner på den för mycket, det är nog en förbannat bra serie, vars inverkan syns ännu idag.

Tycker om Molins serier jag, som t.ex. Tre Kärlekar.

Men Riget är inte illa heller :)

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 16 okt 2009 12:56

chock

Populärmusik från Vittula

Under utan


Men filmer är så "tragiska".. just once something.

Användarvisningsbild
Anna Sara
Inlägg: 2001
Blev medlem: 14 apr 2009 15:31
Kontakt:

Inläggav Anna Sara » 18 okt 2009 08:23

filmer,


le denier

naober

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 19 okt 2009 00:20

Det finns ingen film som man måste se, men jag berördes starkt av Lars von Triers "Dogville" med Nicole Kidman i huvudrollen. Den rekommenderar jag varmt. Den gav mig en känsla av att ha fått del av något värdefullt budskap, utan att jag riktigt kunde sätta fingret på varför budskapet kändes så värdefullt. En annan film av von Trier som berörde mig väldigt starkt var "Dancer in the dark" med Björk i huvudrollen.

Franz
Inlägg: 9
Blev medlem: 19 sep 2009 13:08

Inläggav Franz » 28 okt 2009 19:01

såg precis the rope från 1948, som avantgardet tipsade om i inledningen av tråden. bra grejer.

en film man måste se är la luna, 1979: http://www.imdb.com/title/tt0079495/

Användarvisningsbild
Plecto
Inlägg: 309
Blev medlem: 10 dec 2007 13:15
Kontakt:

Inläggav Plecto » 28 okt 2009 21:03

Fan vad ung man känner sig här. Ni gamlingar måste verkligen börja uppdatera er....

Ett hett filmtips som inte lämnar någon oberörd:

Requiem for a Dream
"I would not know what the spirit of a philosopher might wish more to be than a good dancer." - Fredrich Nietzsche

suchanother
Avstängd
Inlägg: 4110
Blev medlem: 14 feb 2004 23:37
Ort: Göteborg

Inläggav suchanother » 28 okt 2009 21:57

Beauty Busties är ett måste. Går på Playboy TV En bra runkarrulle.

Användarvisningsbild
Avantgardet
Inlägg: 8884
Blev medlem: 06 okt 2006 22:33
Ort: Socialklass III

Inläggav Avantgardet » 28 okt 2009 23:10

kolje, La luna är riktigt bra. Såg den med en kompis, han klarade inte av den utan var tvungen att gå därifrån, jag njöt mest av den. Men så är jag kanske lite sjuk. Inte så att jag tände på det hela, men tyckte det var lite småkul, och kan hantera såna tankar utan att känna mig sjuk. Provocerande är den i alla fall.

Men visst är den skön The Rope? Gillar verkligen den där perioden hos Hitchcock, finns hur många guldklimpar som helst att hitta där. Men även hans tidigare (och senare) filmer är bra, dock är just den där perioden vad jag skulle kalla hans "klassiska" epok. Hitchcock på toppen av sin förmåga, med en nästan formelartad estetik, spartansk men sjukt verkningsfull, helt och hållet idiomatiskt och oefterhärmligt. Visst är den här mer experimentella grejerna också intressanta, men jag gillar den hitchcockiga Hitchcock bäst.

Plecto, den är bra Requiem for a Dream också. En intressant tendens som man kan märka i vissa mer seriösa socialrealistiska filmer är det här med aktindelning (Requiem for a Dream, Candy, och till och med von Triers senaste). Vet inte vad grejen är med detta. Det är aldrig frågan om att det är nödvändigt för filmerna som sådana, utan verkar mest vara för att ge en touch av high-brow, och lustigt nog så funkar det också. Föreslår annars att du ser just Candy om du gillar Requiem for a Dream. Något mindre anspråksfull film, på samma tema, men mer intim och personlig, och riktigt, riktigt, bra. Tycker om att se såna där filmer när jag är abstinent och ångestfylld, bara för att plåga mig själv.

Själv har jag snöat lite på modern fransk skräckfilm på senaste, varav den absolut bästa i mitt tycke är Martyrs. De tre första fjärdedelarna är det vanliga blodbadet i linje med Hostel och liknande, men den sista fjärdedelen är något som transcenderar filmmediet helt och hållet. Helt sanslöst vilken upplevelse det är, och något liknande har jag faktiskt aldrig upplevt i film. Svårt att finna paralleller överhuvudtaget. Det är så etiskt tungt att det inte hör hemma i filmvärlden - kameralinsen ger för mycket distans i vanliga fall, till och med dokumentärformatet har aldrig lyckats hysa något sådant som Martyrs -, så stoffet skulle i regel finna sin plats i en Dostojevskij-tegelsten, men den hade inte varit lika visuellt effektfull. Riktigt märklig film. Gillar den riktigt mycket, utan att för den skull vilja plåga mig igenom den en gång till, det är mer en upplevelse som man är glad att ha gjort och har med sig, men inget man njuter av att ta del av direkt. Requiem for a Dream har några sådana laddade "stunder", men Martyrs drar ut en sån och verkligen mjölkar den på allt den har.
En god vän om mig: "Inte ens hans egen mor tycker om honom!"

Användarvisningsbild
Logos
Inlägg: 1823
Blev medlem: 23 nov 2008 23:32
Ort: Stortån och uppåt
Kontakt:

Inläggav Logos » 29 okt 2009 10:46

"Berlin Alexanderplatz" av Fassbinder går just nu på fredagskvällar på kanal 1. Ett riktigt mästerverk som rekommenderas. Tyvärr har de hunnit ganska långt fram i serien, men den finns att ladda ner på Pirate bay!
What's the ugliest

Part of your body?

Some say your nose

Some say your toes

But I think it's YOUR MIND


Återgå till "Kultur - konstarterna"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst