Varför är inte alla rättighetsetiker veganer?

Politiska ideologier, ekonomiska strategier och lagfrågor.

Moderator: Moderatorgruppen

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 21 okt 2009 03:07

samuelkazen skrev:
Justin Case skrev:Detta, att vissa gravt förståndshandikappade människor inte har några moraliska rättigheter enligt rättighetsetiken (om vi nu har rätt i detta), innebär väl, redan det, att rättighetsetiken borde upplevas som en väldigt kontraintuitiv etik för de flesta människor? De flesta människor som har någorlunda koll på vad orden "förståndshandikappad", "moraliska", "juridiska" och "rättigheter" brukar syfta på, anser/upplever väl att alla förståndshandikappade har moraliska, och inte bara juridiska, rättigheter? Lyckligtvis torde alltså de flesta människor med koll på dessa saker inte kunna bli övertygade om att rättighetsetiken skulle vara bra etik. Eller kanske de kan bli det, om vi motståndare till rättighetsetiken inte flitigt fäster folks uppmärksamhet på (bland annat) den här bristen med rättighetsetiken. Den kan ju gå dem förbi, om ingen fäster deras uppmärksamhet på den.


Nej, de flesta människor som har koll på dessa begrepp och som accepterar nyliberalernas moralfilosofi (dvs. att endast negativa rättigheter finns) skulle nog hålla med om att det inte är särskilt förnuftigt påstå att en förståndshandikappad person som råkat hugga ihjäl mig med en kniv i ett allvarligt ryck inte kan hållas ansvarig för sina handlingar.


Jag förstår inte hur detta kommer in i bilden, och vad du vill säga med det. Jag har inte pratat om någon förståndshandikappad som råkar hugga ihjäl någon.

En allvarligt förståndshandikappad persons agerande är snarare att betrakta som en oväntad naturkatastrof än som en frivillig handling från en moralisk aktör. Eftersom att en förståndshandikappad inte kan ta eget moraliskt ansvar så får personen ha en förmyndare som tar hand om personens egendom, och göra val åt personen. Personen har för det mesta i både i moralteorin och i praktiken ingen rätt till frihet och egendom. Huruvida personen i viss mån har en negativ rätt till liv kan diskuteras och beror på hur gravt förståndshandikapp det rör sig om. Den extremt förståndshandikappades liv skulle nog moraliskt försvaras av nyliberaler genom att betrakta den förståndshandikappade som ett djur som tillhör en människa.


Om nyliberalernas rättighetsteori ger att förståndshandikappade bör ses som djur eller ägodelar snarare än som människor med fulla mänskliga rättigheter, blir det lyckligtvis svårt för nyliberalerna att sälja in sin rättighetsteori hos allmänheten.

För att ytterligare visa hur obehaglig denna rättighetsteori är, kan man peka på att det som gör sådana slutsatser som den ovanstående möjliga är att rättighetsteorin grundar sig på att upphöja egoism till grunden för all moral. Det tycks i sin tur kunna bädda för att gå ännu längre, och inte bara utesluta alla förståndshandikappade ur den moraliska sfären, utan även alla andra människor som av olika skäl har svårt att klara sig själva. Nyliberaler hävdar gärna att rika alltid kommer att frivilligt hjälpa de som inte kan klara sig själva, men varför ska vi lita på att så kommer att förbli fallet i framtiden, om nyliberalernas rättighetsteori får styra samhället oinskränkt? Kanske kommer de rika då snart att "inse" (eller kanske rättare sagt avslöja) att den frivilliga generositet de hittills visat (och som kanske hittills bara varit en fasad för att sälja in rättighetsteorin) är oförenlig med grunden till rättighetsteorin, som ju är att egoism ska vara grunden till all moral. Om nyliberalerna får makten, uppstår kanske ett fullständigt makt-ger-rätt-samhälle där massor av människor helt enkelt svälter ihjäl för att det inte längre ens finns någon frivillig välgörenhet som räddar livet på de som av olika skäl (sjukdom, olyckor, missbedömning av marknaden etc) inte lyckas klara sig på egen hand.

Enligt rättighetsteorin ska grunden för moralen vara rationell egoism, att man ska sätta sig själv i första rummet. Jag kan inte se hur en sådan grund för moralen skulle ge rättighetsetik sådan som den presenteras av nyliberalerna - alltså bland annat att man tar hänsyn till varandras äganderätt. Det handlande som, för de fattiga, följer av att i grunden basera all moral på egoism, är väl att helt enkelt stjäla från de rika - t.ex. i form av att rösta fram påtvingad, progressiv skatt, alltså skapa ungefär ett sådant samhälle som vi har idag. Rättighetsetikers påstående, att rationell egoism ger att man (d.v.s. alla) bör respektera en absolut äganderätt, stämmer alltså inte.

Precis som att det är fel att döda min grannes katt är det fel att döda en förmyndares förståndshandikappade person.

Detta kan nog många reagera på. Det beror på att förståndshandikappade trots allt ser ut som oss, och vi upplever instinktivt att det är stor skillnad på dem och djur. Om vi kollar på hur det verkligen ser ut så kan faktiskt schimpanser vara smartare än somliga förståndshandikappade och detta innebär att man de facto inte kan ha en starkare rättighetsrelation till dessa förståndshandikappade än vad man kan till schimpanser hur mycket mer de gravt förståndshandikappade än liknar oss utseendemässigt. Sedan kan givetvis även nyliberaler ta hand om dem av empati och snällhet trots att de inte anser att de har en negativ rätt till liv.

I praktiken så innebär dock alltid nyliberalismen en generalisering (eftersom det är svårt att veta var man ska dra gränsen) där alla människor garanteras rätten till liv.


Varför inte då generalisera även på andra områden där det är svårt att dra någon gräns, t.ex. på området upphovsrätt? Det går inte att säga exakt hur mycket och på exakt vilka sätt en låt som jag ger ut måste likna en låt som redan finns för att vara upphovsrättsintrång. Varför inte förbjuda all utgivning av musik, med hänvisning till det, liksom man förbjuder allt dödande av människor med hänvisning till att det, som du säger, är svårt att veta var man ska dra gränsen för vilka som har rätt att leva och inte?

Justin Case
Inlägg: 3552
Blev medlem: 31 mar 2007 17:46

Inläggav Justin Case » 21 okt 2009 03:55

Justin Case skrev:Enligt rättighetsteorin ska grunden för moralen vara rationell egoism, att man ska sätta sig själv i första rummet. Jag kan inte se hur en sådan grund för moralen skulle ge rättighetsetik sådan som den presenteras av nyliberalerna - alltså bland annat att man tar hänsyn till varandras äganderätt. Det handlande som, för de fattiga, följer av att i grunden basera all moral på egoism, är väl att helt enkelt stjäla från de rika - t.ex. i form av att rösta fram påtvingad, progressiv skatt, alltså skapa ungefär ett sådant samhälle som vi har idag. Rättighetsetikers påstående, att rationell egoism ger att man (d.v.s. alla) bör respektera en absolut äganderätt, stämmer alltså inte.


Jag antar att radikalliberalen här svarar att rättigheter måste vara universella, så att alla är moraliskt skyldiga att respektera äganderätten även om inte alla vinner på att göra det. (För nog finns det väl alltid några som skulle vinna på att kränka andras äganderätt?) Jag undrar då vad de människor, som skulle vinna på att kränka andras äganderätt, har för skäl att acceptera (och leva enligt) tanken om universella rättigheter, så att de slutar kränka andras äganderätt?

Det enda skäl jag kan tänka mig är ett sådant som visas av tankeexperimentet fångarnas dilemma: att det i många situationer är så att ens rationellt egoistiskt sett bästa strategi är att handla på det sätt som, om alla handlande på det sättet, skulle gynna alla inblandade sammantaget mer än vad någon annan strategi skulle. I fångarnas dilemma kan det anses löna sig att förutsätta att alla kommer att handla som man själv. Om man själv försöker handla på ett sätt som är så egoistiskt att om alla handlade på det sättet, skulle man få mindre än optimal utdelning själv, bör man inte handla på det sättet även om det sättet att handla, om man vore den enda som handlade så, skulle ge en själv optimal utdelning. Således bör man, i fångarnas dilemma, så att säga förutsätta att alla andra är så smarta att de handlar likadant som man själv tror är det bästa sättet att handla på (och som man sålunda handlar på). Den bästa strategin i fångarnas dilemma kan alltså anses vara att inte handla så egoistiskt som i förstone verkar ge maximal utdelning för ens egen del, utan istället handla så som man skulle vinna mest på om alla handlade.

Men om utgångspunkten för principen om universella rättigheter är hur man ska tänka i fångarnas dilemma (alltså det nyss beskrivna sättet att tänka), varför inte ännu hellre köra utilitarism - utilitarism har ju mer stöd i fångarnas dilemma-principen än vad rättighetsteorin har. Detta alltså om det är någon sorts fångarnas dilemma-princip som ligger bakom den där tanken att moralregler måste vara universella. Jag har bara så svårt att se vad för något annat som skulle kunna ligga bakom den tanken. Vad har rättighetsetikerna fått det ifrån, att varje människa skulle ha skäl att undantaglöst leva enligt universella moralregler - även de människor som skulle vinna på att göra vissa undantag från vissa moralregler?


Återgå till "Politik och samhälle"

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 22 och 0 gäster