Algotezza skrev:Gassendi skrev:Algotezza,
Vad angår det någon av oss att fördöma J R Auks val av beskattad och laglig eller obeskattad och därmed olaglig farmaka? Är det inte illa nog att lagarna fördömer hans beteende, måste ni göra det också?
Och vad har distributörernas motiv med hans intressen att göra? Om varan har sin grund i en odling längs en bergsluttning i Marocko, ett växthus i Flen eller ett av AstraZenecas labb så är det väl irrelevant för nyttjaren?
Gassendi, på vilket sätt fördömer jag JR Auk i det inlägg du besvarar?
Och som drognyttjare har man inget ansvar?
Man har ju ansvar annars för vad man konsumerar... och för sina handlingar...
/Algotezza
Precis vad jag sagt också. Jag har aldrig sluppit ansvar oavsett hur mycket droger jag tagit, oavsett vad jag tagit. Jag har några gånger helt försvunnit, dvs jag minns inget, men då har det varit alkohol. Ingen annan drog har haft den effekten.
Och ofta har jag oroat mig i onödan då. Jag får istället höra att jag kanske hade "lite för roligt". Men ånger över intaget har ändå varit där eftersom jag inte kan bekräfta de val jag gjorde under ruset då jag glömt det. Men jag gjorde ändå val under ruset.
Varför ställer du ens de här frågorna.
Jag tycker det är uppenbart att du undrar vad som hade hänt om du testat droger, att du så att säga försöker rationalisera det som förmodligen var en rädsla hos dig. Du testade aldrig och nu kan du inte ta de som testat på orden utan måste söka något "problem" som var anledningen att dem och inte du testade.
Men det är bara min tolkning. Du får avgöra, jag bara stipulerar en förklaring.
Jag uppmanar verkligen folk att läsa den här tråden och syna argumenten för och emot(?) och sen göra sig ett omdöme. Det har hållit på i 4 år och jag har ännu inte sett ett enda argument för frågeställningen "Kan droger försvars?".
Frågan är retorisk och söker dölja ett fördömande. Det är alltså en fördom som söks normeras. Och när sedan frågan stöps och blöts så kan inte ens författaren av frågan involvera sig i annat än värdeutlåtanden; typ -Glass är gott!
Skall vi verkligen fördöma saker i samhället, utgå ifrån förbud, för att någon gillar eller ogillar något? Och än värre, skall vi låta någon gilla eller ogilla något även om det inte är känt för dem på personlig basis?
Jag gillar inte burka - Förbud.
Jag gillar inte bögar - Förbud.
Jag gillar inte tv - Förbud.
Jag gillar inte rött hår - Förbud.
Listan kan göras lång. Är det ett samhälle ni vill ha? Ta och ge den här tråden, den här frågan lite seriositet. Ta ställning även om det nu må vara så att ni har dåliga erfarenheter. Skall era erfarenheter tas som allmängiltiga? Då har vi ju mina erfarenheter som kan tas som allmängiltiga. Och om jag får styra följer det då att jag har rätt att tvinga alla till ett intag av droger på basis av mina erfarenheter.
Jag är riktigt trött på det här, och besviken på många som skrivit här. Det är så mycket skygglappar, så mycket bekvämt instämmande i en slags norm. Skall ni leva livet på det här sättet? Att okritiskt anta, att tillåta förtryck på sådana små nycker?
Eller skall vi kanske ställa oss frågan; Behöver något försvaras för att vara tillåtet?
Ps. Nattvard, bye bye! Ds.
The decisions of bureaucracy are frequently reduced to Yes or No answers to drafts submitted to it; the bureaucratic way of thinking has become the secret model for a thought allegedly still free. But the responsibility of philosophical thought in its essential situations is not to play this game. A given alternative is already a piece of heteronomy. - Theodor W. Adorno