Mr.M skrev:@nuddle
ahaa, då är jag med.... Menig finns i tanken enbart.
Det låter vettigt. Men min mening med livet försvinner med att världen runt omkring inte fungerar som jag tror.
lite som solipsismen. om jag är den enda i världen så försvinner också meningen med mitt liv.
Vi är människor som lever tillsammans och det är en viktig bit. Det är viktigt att du existerar.
så du skapar mening med mitt liv.
Massa och tanke hör ihop för mig.. och ibland ser jag dom lite som samma sak.
mina tankar finns överallt i universum och dina finns överallt i universum.
men mina tankar e mest koncentrerade vid den punkt där min massa är
gud skulle väl kunna bli allt det här tillsammans... och den centrala punkten för gud är överallt och ingenstans. ungefär som gravitationen håller hela vårat universum i sin hand. Den svagaste kraften av dem alla.. påverkar bara mycket närliggande objekt.. men trotts allt håller en galax i schack och bemästrar tid och rum till att sluta existera
men vad vet jag : P roligt är det iallafall att försöka förstå, så solipsism kanske inte spelar någon roll om den är sann eller falsk.
enligt mig är meningen med livet på det relativa planet att vara lycklig, vilket innebär att man söker göra sitt sanna jag lyckligt, vilket är alla levande varelser i universum inklusive sig själv. . . en slags utilirarism alltså
