Dynamisk eternalism?

[Rorschach]

Är inte ett starkt argument för presentism att det är det enda vi upplever?

All historia upplever vi nu. All framtid upplever vi nu.

Att anta tid som en linjär sträckning, en dimension på varat, verkar för mig vara rent spekulativt.

Är det någon som kan ge ett argument för eternalism?

Av vad jag läst verkar presentism vara svårt att få ihop med den speciella relativitetsteorin. Detta då två händelser som inträffar samtidigt i en referensram inte behöver inträffa samtidigt i en annan referensram. Mig veterligen så har inte eternalismen det problemet.

[J R Auk]

Det är för att du tolkar relativitetsteorin utifrån ett presentistiskt perspektiv. Snarare så ger Einsteins teorier stöd till presentism. Dock måste jag inflika här att jag läst något om uttalanden om en spatial utsträckning av det presentistiska rummet.

Vad många gör fel är att de tar till exempel ett minkowsky rum, som är en matematisk modell för att åskådliggöra rums-tid, som just rums-tiden. Och ser inte då att just genom att det åskådliggör, så förutsätter åskådliggöringen en extra dimension. Den där vi som åskådare tittar in från på helheten av rums-tiden, som söks beskrivas.

Vad Einstien säger är att rummet är en massa som är synkron med tiden. Tiden är alltså en "konstant" i rummet. Når du absolut hastighet C, vilket ju är acceleration, så möter du bara nytt, och aldrig något av det som släpar med dig. Det gör att du relativt det rum du befinner dig i kommer stå "stilla" i tiden. För det relativa, rummet, som du befinner dig i, hänger inte med.

Tidslighet = rumslig förändring
Tid= konstant för förändringspotential

Varför du inte saker sker enligt en universell tid är alltså för att varje händelse omskapar rummet, då det inte finns något tidsrum där saker kan ske medan rumsrummet står statiskt.

[J R Auk]

Detta då två händelser som inträffar samtidigt i en referensram inte behöver inträffa samtidigt i en annan referensram. Mig veterligen så har inte eternalismen det problemet.

Händelser skall inte heller förstås som lokala statiska, på en tidslinje utagerade, fenomen. Händelser är alltid den påverkan de håller på andra saker.

Därför blir tiden relativ för olika observatörer. Vi ser bara ett fenomen i relation till hur fenomenet fortplantar sig. Har fenomenet en större rymd att fortplanta sig genom krävs det mer rörelse än i en annan riktning, och därför tar det längre tid. Och i ett koordinatsystem som i sig självt är relativt kan detta skapa sådana effekter som att en person drar iväg en kvart och kommer tillbaks fem av sina minuter senare.

[Zokrates]

Jag vill minnas ett störande undersökningsresultat för ett par år sedan? där man lät testpersoner se på bilder samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes. Ordinära bilder visades varpå de då och då varvades med en stötande bild, resultatet tydde på att hjärnan redan 3-4 sekunder INNAN den stötande bilden visades reagerade negativt. Vi skulle därmed inneha en  predisponerad förmåga att kunna förutse framtiden några sekunder innan den inträffar, har någon av er mer information?

[J R Auk]

Jag vill minnas ett störande undersökningsresultat för ett par år sedan? där man lät testpersoner se på bilder samtidigt som deras hjärnaktivitet mättes. Ordinära bilder visades varpå de då och då varvades med en stötande bild, resultatet tydde på att hjärnan redan 3-4 sekunder INNAN den stötande bilden visades reagerade negativt. Vi skulle därmed inneha en  predisponerad förmåga att kunna förutse framtiden några sekunder innan den inträffar, har någon av er mer information?

Jag vet att jag läst om flera försök där man mätt en slumpvis genererad serie av "positiva" och "negativa" bilder och att de positiva har fallit utanför den statiska normen, men inte så pass mycket att det har varit en signifikant skillnad.

Och detta berodde inte på vart själva slumpgeneratorn befann sig.

[J R Auk]

Annars så har vi det här klassiska med att hjärnan reagerar innan vi säger oss medvetna om det. Vilket är rent bullshit. Alltså inte att så sker. Utan vilka slutledningar vi bör dra av det.

Varför det är bullshit är nämligen för att det samma sker även när vi inväntar en viss stund, alltså ett precist klockslag. Så det är inte en fråga om en reaktionsfördröjning som dispositionerar reaktionen, utan snarare bara ett bevis på att det undermedvetna är aktivt.

Så här skedde undersökningen.

Man hade en klocka och ett stimuli, personen skulle anmärka vid vilken tidpunkt stimuli skedde. Då visades en diskrepans på en halv sekund eller vad de säger.

(Detta har tagit som bevis för att vi inte har en fri vilja. Varför det är så anmärkningsvärt att det samma sker när stimuli inte drabbar oss utan inväntas, som när jag sitter och räknar ner till kl 0.00.00 prick)

[Rorschach]

Vad Einstien säger är att rummet är en massa som är synkron med tiden. Tiden är alltså en "konstant" i rummet. Når du absolut hastighet C, vilket ju är acceleration, så möter du bara nytt, och aldrig något av det som släpar med dig.

Intressant! Var säger Einstein det?

[J R Auk]

Hehe i mitt huvud som måste hålla tillgodo med andrahandskällor eftersom jag inte förstår det språk han skriver i, dvs matematiken.

Men jag skall slå mig själv för bröstet och proklamera. Han var bara en amatörfilosof, och röde sig mest i skenets värld. Dvs modeller av verkligheten. Själv sysslar jag bara med varat som vara. Modellöst

[freddemalte]

Ok, nästa alla tråda spårar ur i något annat än de var avsedda för. Varför inte bara ha en tråd då? Ja ja ja fria associationer är jätteintressant, men vi har ju en avdelning för Psykologi samt Tankar och känslor och till och med en Lekstuga.

Låt mig vända på frågan om dynamisk eternalism för att förttydliga frågeställningen.

Läs min fråga igen:
http://www.filosofiforum.com/forum/vie ... sc&start=0

Förutsätt nu att det är sant!

Vilka varianter kan man då vaska fram på denna teori?

Vilka implikationer skulle de få på tillvaron vad avser allt från tidresor till moral, historia, astronomi etc?

Vänligen

Fredrik

[J R Auk]

Men det är inte ok. För att fråga implicerar värden, så själva ATT FRÅGA, är normativt och måste lida kritik.

[freddemalte]

Men det är inte ok. För att fråga implicerar värden, så själva ATT FRÅGA, är normativt och måste lida kritik.

Ja, men man behöver inte överdriva allt. Det går faktiskt att vara lagom nomal ibland. Helt enkelt bara svara och fundera lite. Inte krångal till det i onödan etc.

Men men . . .

Du här säkert rätt . . .

Vänligen

Fredrik

[J R Auk]

Nu är det ju två poster som inte direkt relaterar till din fråga så jag tycker du tar kampen lite på fel ställe.

Sen är väl det viktigaste att det finns utrymme för ursprungsfrågan. Inte att inget annat diskuteras i tråden?

Det är ju förbannat svårt att få diskutera det man vill. Men jag tror inte att man vinner på att smalna av ämnet. Snarare så får man valla och muta för att det sagda, dialogen, skall relatera kring det man vill.

[J R Auk]

För övrigt:

Lagom normal  :P Vad fan skulle det vara?

[freddemalte]

Nu är det ju två poster som inte direkt relaterar till din fråga så jag tycker du tar kampen lite på fel ställe.

Sen är väl det viktigaste att det finns utrymme för ursprungsfrågan. Inte att inget annat diskuteras i tråden?

Det är ju förbannat svårt att få diskutera det man vill. Men jag tror inte att man vinner på att smalna av ämnet. Snarare så får man valla och muta för att det sagda, dialogen, skall relatera kring det man vill.

Hej J R Auk
Du här säkert rätt och jag får helt enkelt lära mig att det ibland blir helt annat av det man frågade om . . .

Vänligen

Fredrik

[freddemalte]

För övrigt:

Lagom normal  :P Vad fan skulle det vara?

Hej J R Auk
Det är inte så komplicerat för mig:

Det som är normalt är det som är vanligast (ev. medianen)! Så om det t.ex. är vanligast att folk är snygga eller har längden x cm i en viss skara av människor så är det normalt (normen). Ett tillägg till detta är även den normativa delen som inte enbart har med antal att göra utan vad som handlar om vad som är allmänt accepterat. Men det allmänt accepterade (t.ex. att avbryta någon eller inte) behöver inte med nödvändighet vara tråkigt eller dåligt utan helt enkelt något som gillas av många.

Lagom är det som är anpassat för det tillfället rådande efterfrågade. Om jag ska bjuda min dotter på gröt bör den inte vara brännhet eller stelfrusen utan lagom tempererad så att den både smakar gott och går att äta.

Så lagom normal bil då en kombination av de ovan sagda.

Vänligen

Fredrik

PS. Huruvida det är eftersträvansvärt att vara normal eller inte beror väl på vad det är som är normalt? Om det t.ex. är normalt att i en vissa grupp människor vara väldigt snäll, ja då är det väl eftersträvansvärt att vara normal? Om det är normalt i en viss skara människor att vara tvungen att arbeta med något man inte tycker om, ja då är det inte eftersträvansvärt att vara normal? DS.